10-månaders som inte tar sig fram - var är ni andra som har barn som har tagit lite tid på sig med den motoriska utvecklingen?

Vår kille har alltid varit sen grovmotoriskt sett. Kröp när han var ett år, tog de första stegen runt 16 mån och gick sen ordentligt vid 18 mån. Nu är han precis två år och har börjat få kläm på att klättra, gå i trappen själv mm. Han har alltid haft dålig balans och trillat till höger och vänster utan synlig orsak. Läkare har fastslagit att han är senare än jämnåriga barn när det gäller grovmotoriken och vi ska precis börja utredning för att se vad det kan bero på.

Råden vi fått hittills av läkare och sjukgymnast är att träna, träna och träna. Rörelse i alla former - gå, springa, hoppa jämfota, krypa, gå på knä, klättra, rulla, kasta bollar, sparka bollar, snurra, dansa osv osv.

Min son är elva månader och kan inte krypa. Han kan inte heller åla eller hasa sig fram på rumpan. Han lärde sig sitta vid kanske fem månader och satt då stadigt från första början. Efter det ville han börja stå och sen han var kanske sju månader har vi få gå och gå och gå med honom. Gissa om vi har ont i ryggen...

Nu går han jättebra med stöd men fortfarande vill han helst gå med någon av oss, trots att han egentligen går jättebra med sin gåvagn. Snart borde han kunna gå själv, om han bara törs.

Men krypning är han som sagt inte intresserad av. Om han är på gott humör kan han komma upp i krypställning men oftast skriker han bara så fort man lägger honom på mage. Jag är rätt säker på att han är en sån där som aldrig kommer att krypa innan han går själv.

Han rullar utan problem åt alla håll men kan inte sätta sig upp. Däremot är han duktig på att sätta sig ner från stående och kan resa sig upp om han har stöd.

Han vinkar som en galning men ser ut som ett ufo om man ber honom klappa händer.

låt henne ligga på magen lite oftare....då hon är som piggast givetvis! :) 
ålar/kryper/tar sig fram på nått sätt gör hon tillslut!

Vår son började gå vid 8,5mån, han HATADE att bli lagd på mage tyvärr...
Vid kanske 9 mån började han så smått åla klumpigt å sakta framåt, men gillade det inte såklart, eftersom han hellre gick, givetvis! 

Några kryptendenser har vi aldrig sett hos honom. tänkte att han kommer aldrig krypa!
Men den 10 dec, (han blir 11 månader den 16 dec) stod han helt plötsligt på alla 4
11 dec kröp han.

Detta är alltså bara några dagar sedan. Har väl sett honom krypa 2-3ggr sen dess...annars ålar eller går han. men ålade började han som sagt var med ganska "sent" eftersom han nästan aldrig behövde ligga på mage.....! 

Vi instruerade o tränade åxå aktivt krypande o det hjälpte definitivt... :)

som sagt, jag visade dels själv genom att krypa - och på honom (kryptränade) hur man kryper, men jag lyssnade alltid på om det blev "för mycket". dvs om han starkt ogillade det och då slutade jag givetvis! lite gnäll var det allt...men om han började storgråta så fortsatte jag givetvis INTE mer utan avbröt och gjorde nått annat som han tyckte var KUL! :) 

Dottern satt stilla på rumpan fram till strax före 11 mån, då började hon helt plötsligt krypa. Reste sig mot möbler runt 13 mån, gick lite med gåvagn runt 14 mån, gick själv vid 15 mån och sprang någon vecka efter det.

Kunde innan 11 mån flytta sig max 10 cm med hjälp av att dra sig i saker i sittande eller luta sig framåt i liknade krypställning för att ta en leksak sen sätta sig upp och kom då inte på exakt samma punkt som innan. 

Hej!

Det är jag som är TS, råkade avsluta mitt konto. Tack för alla svar! Jätteintressant att läsa om alla olika barn. Det verkar ju ändå som att det är en del barn som kommer i kapp en del så småningom, och en del dessutom jättefort. TOTTEoELLE: min dotter gör nästan exakt som du beskriver att din dotter gjorde innan 11 månaders ålder. Hon flyttar sig lite på golvet, men det är inte så att hon hasar sig fram och hamnar där hon vill.

min tjej tar sig i princip inte fram alls, hon är snart 13 månader. :P hon går om man håller i händerna, ibland 1-2 steg själv, men absolut inte balanserat.

kryper inte öht, verkar inte vilja heller. står inte ens på alla fyra :P hasar inte, ålar inte, ingenting :P

Vad har bvc sagt om det? Är din tjej nöjd eller är hon gnällig och frustrerad över att hon inte tar sig någonstans? Min tjej är nu nästan 11 månader och har börjat att hasa lite på rumpan så nu förflyttar hon sig lite i alla fall. Men hon skriker i högan sky om hon hamnar på mage.

Min dotter var 11 månader när hon började krypa och 14 månader när hon började gå. Men de konstiga med det hela är att hon tog sina första steg vid 10 månader och sen upptäckte hon grejen med och krypa och struntade helt i att försöka gå. men jag har aldrig vart orolig, vissa barn tar helt enkelt lite längre tid på sig!

vår dotter fyller 1 år på lördag och för 4 veckor sedan tog hon sig inte heller fram över huvudtaget. Hon satt där hon satt och var sååå frustrerad och sur om dagarna.

Sen för ca 3 veckor sedan började hon så smått hoppa fram på rumpan, en teknik som hon nu de senaste två veckorna blivit riktigt bra på! Det går undan! ;O)
För ca 1 vecka sedan började hon släppa våra händer när vi gick med henne och tog därmed sina första egna steg och nu, 5 dgr före sin 1-års dag, går hon några meter helt på egen hand och har så smått börjat dra sig upp till stående.
Hade hon bara förstått hur hon kan "trilla" ner på rumpan när hon tappar balansen, är jag övertygad om att hon redan gått helt och hållet själv, men som det är nu trillar hon som en fura... varpå vi självklart springer efter henne och tar emot när hon trillar! :O)

Med andra ord, det kan gå rysligt fort när poletten väl trillar ner och kan säga att jag själv var lite "brydd" över hennes sena grovmotoriska utveckling för bara en månad sedan. Men på bara 4 veckor har hon gått från att sitta stilla på rumpan, till att nästan gå helt själv! :O)

sonen är 13½ månad. Han går med stöd, helst matstol el dyl... Han rumpar sig fram, kan krypa men gör det inte, ställer sig upp mot saker osv. Dvs en helt normal ettåring.
Men, han var sen i sin motoriska utveckling då han vägrade ligga på golvet tills han var 6 månader. När han var 9 månader hade han precis lärt sig att skuffa sig bakåt när han låg på mage. Han var 7 månader när han lärde sig sitta Han rullade inte, han försökte inte ens.
Däremot är det en väldigt social kille jag har, och som det ser ut nu kommer han att ha "hunnit ikapp" de övriga i mamma-barn gruppen vic 1½års ålder, däremot tror jag inte någon av dem kommer hinna bli lika sociala som min son :--)

BVC har sagt att det inte är någon fara alls, hon är bara nöjd där hon är. Hon blir inte arg eller ledsen om hon inte får tag i det hon vill, hon bara skiter i det.

Däremot är hon nöjd att ligga på mage, verkar bara inte vilja ta sig framåt :P

Dock har vi bestämt med BVC att vi har tätare kontroller, för att hålla koll så det går framåt iallafall, även om det går långsamt.

När min tjej 10 månader satt hon bara still på rumpan. Strax därefter började hon rumphasa, när hon var 11 månader började hon krypa och vid 14 månader gick hon. Efter det har hon i princip följt sina jämnåriga vad gäller grovmotoriken (nu är hon 5 år), det var bara lite trögt i början

Tusen tack för alla svar! Jättekul och intressant att läsa om och ganska lugnande också. Vi har varit på koll på barnmottagningen med henne, fick remiss av bvc pga att hon även växte lite dåligt (de funderade på eventuella allergier).

De tyckte att hon ligger inom det normala, men ville ändå se henne en gång till om någon månad eller så för att se att det går framåt.

Nu har hon lärt sig att hasa lite på rumpan, kan nästan ställa sig i krypstående och hon vill gärna resa sig mot saker men klarar det inte riktigt än. Men bara att hon har gjort framsteg känns jätteskönt, då händer det ju lite i alla fall.