Ångrar mig!!!

haha jag dör!!!!

Ibland om man har utländskt utrprung kan det vara svårt att förutse att ett namn ska bli svårt att uttala för andra. Vår son heter Svante. Kort och enkelt trodde vi (även min tyska sambo), men när vi bodde på Irland hade folk stora problem att uttala det. Han har ett internationellt namn också, så i värsta fall får han väl byta till det i framtiden.

Det är en viss skillnad som jag ser det. Man kan knappast gardera sig mot alla eventuella utlandsflyttar man kan komma att göra framöver, men är man svensk och bor i Sverige och planerar att bo kvar där inom överskådlig framtid (läs: låta sitt barn växa upp där) tycker jag inte det är för mycket begärt att välja ett namn som åtminstone de flesta svenskar faktiskt kan uttala.

Men nej, det är kanske viktigare att lilla Dioniiii eller Cevin (med K-ljud trots att det är emot alla uttalsregler som finns!) är uniiiiik (det där sista är grekiska och ska uttalas "uneeeeek").

vi har samma problem (jag?)  :( lyssnade på min sambo..
Jag tycker inte Samuel  passar våran son, men vi kunde inte komma överrens.
Jag ville han skulle heta Sam..  men sambon evisades och kom med bra argument  helatiden.
Vi skrev samuel som tilltalsnamn vilket jag ångrar.. ångrar att vi skickade in det så fort.
skulle väntat någon månad eller 2.
Nu är det väl försent att ändra  när man fått hem papper om barnets namn  & personnummer?

tror ni barnet kan bli förvirrad om man säger sam?
Tänkte när han börjat dagis och dom säger samuel eftersom det står i papper att han heter så?

Vi har också valt liite ovanliga namn till barnen. Typ i stil med Mio. När jag var yngre tyckte jag att det var jobbigt med en del negativa kommentarer. Kände också ibland att det hade varit enklare om hon hade fått heta Emilia eller Moa. MEN nu efter nästan sju år är jag väldigt nöjd med beslutet. Jag är starkare i min roll som förälder och påverkas inte längre av eventuella negativa kommentarer, dessutom är jag otroligt glad över att mina barn har lite egna namn iallafall. Vi lever dessutom i en tid där ovanliga namn inte längre är ovanliga! Så de som kommenterar att namnet är ovanligt är ganska fyrkantiga och stela tycker jag.

Vill bara tillägga att jag älskar namnet Mio! Vackert!

Nämen KlasKristian... Vi tyckte och trodde att vi hade gett vår dotter ett enkelt namn. Ett namn som både skulle kunna användas i sverige och i grekland. Vi valde namnet för att Dione var ett fint namn och vi sa det med det grekiska uttalet, talar grekiska hemma. Vi förstod inte att släkt och vänner skulle bli så förvirrade med ett I på slutet. Sen att det stavas DionE, innebär ju inte att man uttalar det?
Säger du JeanettE eller? CharlottE?
Dione är en gudinna, som på svenska heter Diåne. Det kanske blir lite för krångligt för dig??
Jag heter själv Cheyenne. Hur skulle du uttala det? Som det låter?

Nu är det ju inte att vi sitter och tar en massa krångliga namn för attdet är coolt, utan för att vi har andra ursprung.
Och naturligtvis vill vi att det skall vara två namn som fungerar i båda länderna!
Dione och Leonidas är två "lätta" grekiska namn, som ingen svensk bör ha problem med.
Och att börja snacka whitetrash namn här har ingen vits.. Cevin... as fult. Men det hör inte hit.

Ts, frågar om det är fler som inte trivs med sitt barns namn och har bytt!

Och lilla KlasGöran, eller vad du hette.. Du vet väl om att ett och samma namn uttalas olika i olika länder?

Jag hävdar fortfarande att om man bor i Sverige och har grekiska rötter bör man använda ett namn som rimligen uttalas rätt utan problem i båda länderna. E uttalas inte som I i Sverige, inte i något fall.

Hur namn uttalas i andra länder är irrelevant.

Cheyenne förresten. Det uttalar jag förmodligen precis som jag skulle uttala Wyomings delstatshuvudstads namn (den heter också Cheyenne) - som det låter men med det sista E:t tyst, dvs precis på samma sätt som Jeanette och Charlotte. Tysta E:n har nämligen bäring i svenska uttalsregler, till skillnad från grekiska E-I:n.

KlasKristian - En litet väl menat råd till dig är att börja se saker mer positivt.

Varför är det så viktigt att ett "E" uttalas enligt svenska regler i Sverige? Ta en fundering på vad som är svenskt egentligen/ursprungligen och tänk på hur lite utvecklade vi skulle vara om alla tänkte som dig.

Tycker dessutom att Dione är vackert!

Positivt, javisst. Svaret på allt, även på frågan varför ens dotters standardfras när hon träffar någon ny blir "nä, det uttalas inte så!".

Tror man sig själv som enskild person kunna driva igenom en ändrad uttalsregel i svenska språket ger man nog sig själv lite för stor betydelse, tyvärr.

När vi fick våran andra son ville jag att han skulle heta Milo, men sambon ville absolut inte. Då jag tycker att båda är överens så valde vi ett annat namn, Kewin. Idag är han 9 mån o heter fortfarande Kewin, men tycker fortfarande att han ser ut som en Milo. Men nån dag vänjer jag nog mig.

Sam kan du säga tycker jag, det blir ju en förkortning av Samuel. Tror inte han kommer bli förvirrad.

Jag har en släkting som har döpt sitt barn till ett namn men de säger nästan alltid ett annat snarlikt namn (vill inte peka ut dem här..) -namnen stavas nästan lika men det är två helt olika namn. Barnet lyssnar till bägge namnen. Det är ju på sätt och vis liknade att man kallar sitt barn för älsklingen, gumman, lilla gubben eller annat.. ;)

Men så ovanligt är det ju inte!

Men Sam låter väl som ett ypperligt smeknamn på en liten Samuel. Fast personligen gillar jag Samuel bättre