Hur länge hade ni varit tillsammans?

Vi hade varit tillsammans i 11 månader nästan på dagen då vår förstfödda kom. Efter ytterligare 11 månader kom nummer två, och efter ytterligare några år kom nr tre. Vi har varit tillsammans i 12 år nu.

Jag tror på att det är bättre om man väntar. För de första åren med min nuvarande man var underbara och då sa jag att om vi har det lika bra om 5 år kan vi gifta oss och skaffa barn. Efter nästan 3 år gick vårt äktenskap in i en mörk period med alla problem som kan uppstå när man levt tillsammans så länge (flyttade in hos honom från dag 1 vi träffades) och vi gjorde till och med slut och under ett halvår var allt bara ett helvete. När vi tagit oss igenom detta och äntligen kunde börja bygga upp en relation ett äktenskap med varandra, förlovade vi oss och året efter gifte vi oss. Och nu efter att ha varit gifta i lite mer än ett år väntar vi vårt första barn. :)

vi hade vart ihop i 4 mån innan jag fick mitt 1:a barn, jag var i 5 månaden då vi blev ihop, men om vi ska räkna mitt o hans gemensamma  så blev jag gravid efter vi vart ihop i 1 år precis .. så när vi hade varit ihop i 22månader så föddes våran Emelie .. =) 1 vecka övertiden men det var värt väntan .. =)

jag blev gravid när vi varit tillsamman i ca 1½ år....

Vi har varit tillsammans 10 år nu i vår. Då fyller våran son 3 år.

Så 7 år hade vi hunnit vara tillsammans i innan:)

Pappa nr 1 och jag var ihop i 7 år när första barnet föddes, det höll i 7,5 år till. 
Pappa nr 2 och jag hade varit ihop i 1 år och 10 månader när barnet föddes, det höll i 5 månader till. 

 

Jag har inga barn själv, men kan tala om hur det var för mina föräldrar.

Dem hade vart tillsammans i 7 år när min storebror kom. 4 år efter de kom min syster och 6 år efter det kom jag. år 88 kom jag alltså, nu är jag 22 år och förra året skiljde dem sig.

Det var ett sånt par man trodde skulle vara tillsammans hela livet, men det blev inte så. Och dom kände varandra väldigt väl ändå, 7 år innan man får barn är ganska många år att hinna lära känna varandra på. (det är ungefär vad jag hoppas att det blir med min sambo...haha)

Men det gick i stöpet ändå...även om de höll länge.

Min tro om detta är att det inte spelar någon roll. Jag tror verkligen inte det...
Jag vet par som blivit tillsammans väldigt snabbt och fått barn väldigt snabbt men håller/höll ihop livet ut ändå.
Sen vet man par som skilt sig eller separerat...så det är svårt.
Men jag tror inte de spelar någon roll...

Jag tror dock att man ger upp för lätt nu...man tröttnar för lätt och frestelsen blir för svår att motstå numera, man är van att man kan få allting. Att människan är större än allt och det kanske har gått vissa otrogna typer till huvudet?...Haha...jag vet inte men jag tänker försöka kämpa i mitt förhållande och förhoppningsvis framtida äktenskap.

Vi var tillsammans i 3 år när vårt första barn kom. Kanske blir man för bekväm i sin tvåpersons relation om man väntar länge med att skaffa barn!? Inte vet jag. Upplevde dock att vi stod varandra väldigt nära innan vi fick barn o det gör vi fortfarande. Idag har vi varit tillsammans i 11,5 år varav 4,5 som gifta o vi väntar vårt fjärde barn. Har en på 8, 6 o 1,5...

Sex år och nej, jag tror det är irrelevant hur länge man har varit tillsammans. Det som spelar roll är hur relationen ser ut. Kan man ge och ta på lika villkor, hjälpas åt, kommunicera och har liknande värderingar, så blir det lättare.

Ca två år när barnet kom. Alltså blev jag gravid efter drygt ett år. Jag tror att det hade underlättat för mig om vi hade varit tillsammans lite längre. Detta eftersom det för mig blev en chock när lillan kom. Kunde aldrig föreställa mig att inte sova ordentligt, inte äta middag samtidigt, inte duscha när jag ville, inte åka iväg när som helst osv. Vi hade inte riktigt hunnit med vår nykära-period.

tror personligen att man har en annan hänsyn o respekt för varandra i början, likaså
om man får barn tidigt.. Jag tror det är positivt att få barn "tidigt" i förhållandet, känns iaf så för mig, för andra är de precis tvärtom!

1,5 år bara, jag blev gravid efter 8 månader helt planerat. För oss var det bara en fördel att vara nykära, vi hade tufft med kolik m.m. Jag vet inte generellt vad som är bäst eller sämst. Jag kände direkt att han är mannen i mitt liv därför satsade vi direkt på familj eftersom vi ville det båda.

Så nu har vi alltså varit tillsammans över 4,5 år och väntar barn nr 2.... Vi ska gifta oss också nu till våren =)

Mindre än ett år, vi "firade" ett år ett par veckor efter att vår stora grabb föddes.

Idag är vi gifta och har tre barn, bor i hus och hela baletten
 

Alldeles för länge, är skitarg o vill skiljas.. ( är som sagt gravid o skitarg) men om ni frågar imorgon är jag nog lyckligt gift igen om jag inte slagit ihjäl honom med stekpannan...

vi hade varit ihop i 2månader :) varför skjuta upp allt till morgondagen ;)

Jag blev (oplanerat) gravid efter 2 månader. Men jag fick 2 mf så dotter blev till vid tredje graviditeten (nummer 2 och 3 var planerade ) och vi hade varit tillsammans ganska exakt 2 år när hon föddes.

Än så länge har allt fungerat, fick vårt barn 16 mån efter att vi blev tillsammans, tror på att vara ärliga och säga det man har på hjärtat även om det ibland är svårt.

Vi har vart tilsammans i lite mer än 7 år o gifta i 3 år innan vi blev gravida så nu väntar vi barn i Maj :) men med hjälp av IVF behandlingar, med 1 mf hösten 06..

Det är så olika från par till par..hur relationen ser ut osv...

Min sons pappa var jag ihop med länge.. men sen när vår pojke kom förändrades allt.. och jag som trodde att jag kände honom innantill..!! :O

Killen jag träffade efter det var jag ihop med i över två år.. men kände inte att jag ville ha barn, eller gifta mig med honom även efter två år.. men sen träffade jag min nuvarande sambo som jag har varit ihop med i ett halvår.. och känner att vi är ärliga, litar på varandra, är på samma nivå och en självfrände..det bara klickade. och nu väntar vi vårt första barn ihop.. :)

Har sett långa långa äktenskap gå i kras och vissa förhållanden som har varit så bra så.. men allt har bara gått på rutin.. och sen har någon i paret tröttnat.. Sen har jag vänner som blivit föräldrar väldigt fort och ännu idag är ett bra och ett starkt par.

Läste i någon artikelav  en ralationsterapeut att 3 år ska vara en bra grund.. för då har man tydligen hunnit lära känna varandra, sett misstag osv.. men tror det där är så olika.. men visst chansar man kanske lite när det går väldigt fort.. men ibland vet man bara och följer sitt hjärta!

Alla förändras under livets gång.. man måste underhålla kärleken hela tiden..det viktigaste är vad du själv känner :)