Slutar inte kräkas

Nej, enda hjälpen har varit att vi fått åka till akuten ett par gånger för att droppa. Annars säger de inget alls....

Annat var det i Turkiet, där blev äldsta dottern inlag redan efter ett dygn, då tyckte vi inte ens att hon var speciellt dålig... Där hade de också flera mediciner för att stoppa kräkningarna, samt antibiotika (vad nu vitsen var med det?).

Nej, njursten hos barn är ingen hit! Inte så lätt att få hjälp heller - vi blev bara hemskickade från akuten eftersom hon kräktes, då behövde ingen läkare titta på henne ens! Hjälpte inte alls att jag förklarade att vi är experter på magsjuka och det här är inte det...
Näst gång fick hon ligga i 4 timmar med anfall, utan smärtlindring. Då visst vi ju att det var njursten, men ingen hjälp ändå, det hade ju varit så enkelt att ge henne en voltaren eller så...
Jaja, det här blev ju helt ot... gnäller bara lite....

Värdelöst att inte få någon hjälp! Visst, dropp hjälper väl för att vätska upp men inte mer än så... Kan du inte ta kontakt med med barnläkarmottagningen om ni har någon sådan? 

Tänk att det är så annorlunda utomlands. Vi var i thailand när sonen kräktes, in till sjukhus och fick ena sprutan efter den andre (för illamående och kräkningar), tyvärr hjälpte de inte. Vi valde att åka hem, men höll på att inte komma ut ur landet för att han var så himla dålig. Fick muta läkarna med pengar, haha. Nu fick han ju visserligen rota och låg sen på isoler i några veckor hemma, men hemma hade man ju inte fått någon som helst hjälp i tidigt skede. 

Anledningen är ju att njursten är ytterst ovanligt på barn. Vid mitt första anfall var jag 8 år, jag gick runt med detta i 1,5 vecka innan vi fick hjälp. Då hade vårdcentralen kollat mig tre gånger och även min fars privata läkare men ingen hade ens tanken på njursten. Men det är ju heller inte lätt för ett barn att förmedla känslan och smärtan. 

Det tog drygt 6 månader från första anfallet tills de hade tagit bort stenen!!! Läkarmiss på läkarmiss... det var inte ett kul halvår   :(

Det är på barnkliniken de hamnar när de ska droppas upp, så där har vi redan varit några gånger utan att de har gett några råd eller mediciner.

Ska man ha magsjuka ska det visst vara utomlands  ;)
Medicinerna hon fick hjälpte visserligen inte heller, men de fanns i alla fall  :)

Stackars liten! Fick de operera bort stenen?

Javisst, läkarna utomlands verkar ju inte vara rädda för att ge mediciner i alla fall....

Ja, de gick in via urinröret och skar sönder stenen med laser, sedan plockade de ut bitarna så gott det gick.

Min sambo har just köpt primperansuppar i Italien... Alla mina italienska bekanta ger det till barnen vid behov så jag känner mig rätt lugn att ta till det i extremfallen. Dessutom har han köpt vuxenvarianten! Jag kräks också på tomgång ibland...

Ni kanske skulle börja importera?    ;)

Hahaha inte så helt lagligt med privatimport av mediciner va?

Nej, det stämmer säkert!   ;)

Väldigt intressant tråd, trots att den är några år gammal. Jag har haft cykliska kräkningar sedan 30-årsåldern. Nu är jag 45. De är liknande trådstartaren, varar 10-15 timmar, och ca. 5-10 kräkningar per timme. Naturligtvis är detta fruktansvärt jobbigt, och går inte att beskriva här i ord. Jag söker en väg att bli fri detta och äter metoprolol 50 mg, en betablockerare för att dämpa anfallsfrekvensen. Min trigger är främst när jag äter mat borta, då jag är osäker vad det kan vara i, och jag har jagat upp mig inför det flera dagar och är enormt nervös och orolig i magen!!
Är det någon i detta forum som har fått hjälp, och vet någon eller något som kan hjälpa?

Kul att min gamla tråd kommit upp igen. Kan rapportera att det har blivit bättre och bättre och senaste gången hon kräktes blev det bara några gånger. Jag hoppas att det är något som har vuxit bort.