Sarasvensson87 skrev 2011-02-07 16:24:56 följande:
Hej! Jag kanske inte hör hemma i denna tråd egentligen? Men jag kommer antagligen inte bli lämnad, däremot vill jag lämna! Jag ska försöka dra en lång historia kort, jag och mitt ex ville ha barn i mer än 2 års tid, blev aldrig gravid, trots dubbla kurer pergotime och läkarbesök hit och dit! Nu har jag träffat en kille, träffa honom innan jul, vi hade sex och vips så blev jag gravid! Jag är så enormt överlycklig över detta och jag älskar redan den där lilla i magen. Men jag vill inte ha killen, var mer bara sex från min sida och så blev jag på smällen. Så, detta är nytt! Det känns så enormt ego av mig att behålla ett barn med en kille jag inte vill ha, men jag vill ha barnet! Började prata om detta med killen häromdagen, han är helt förstörd och jag förklara hur jag kände i dagsläget och vill vara ärlig och öppen mot honom. Han har ju själv förstått att något är fel, för jag vill inte ha någon beröring alls av honom och jag stör mig på allt han gör! Kanske är det hormoner som spökar och gör att jag känner mig som jag gör, är ju trots allt bara i vecka 9.
Den störtsta rädslan är ju att vara själv och att ingen annan kommer vilja ha en senare i livet pga att man har ett barn sedan ett tidigare förhållande.
Jag är väldigt kluven! Kände att jag ville skriva av mig lite
Hormoner i all ära, men de gör inte att man slutar älska någon. Har man inga sådana känslor för någon så ska man inte vara med personen. Det är inte rättvist mot någon av er.
Självklart kommer någon vilja ha dig! Om någon inte vill det så är det väl ändå ingen du vill ha.
Visst funderade jag både en och två gånger innan jag blev ihop med mitt ex, han har två barn.
Men jag älskade honom så jag tog barnen på köpet. De är ju en del av honom och fina individer båda två.
Nu tog det ju slut men jag skulle ha älskat dem båda just för att de kom ifrån honom. Precis som någon kommer att älska ditt barn för att han älskar dig.