En 16 årig flicka träffar en 24 årig kille och kärlek uppstår. Killen är skötsam, snäll och väldigt omtänksam.
Jag tycker det viktigaste är hurdan han är som person - INTE att det skiljer mycket i ålder. Hur tänker du?
helt ok för min del
jag har faktiskt varit mer orolig och bekymrad när mina tonårstjejer haft mer jämnåriga pojkvänner.
jag vill helst att mina tjejer ska ha förståndiga o ansvarstagande pojkvänner och det tror jag är större chans att en 24-åring är än en 16-åring
Helt Ok för mig.
Min syster blir 19 iår och är tillsammans med en kille som blir 27. De har varit tillsammans sen hon var 17. Att han sen är en low-life trökpöse utan jobb, bor hemma, inget körkort och raggar fjortisar på nätet...det är en annan femma 
Tristania!
Vad menade du när du citerade mitt inlägg utan att skriva något?
Jaha läser familjeliv på Facebook och då syns inte det :)
Haha. Iphone ska det ju va. Trött en lördagsmorgon!
Annat. Ålderskillnaden är stor och den spelar visst roll. Men den kanske inte är för stor? För att bilda mig en åsikt skulle jag nog nästan behöva träffa dem. Men jag är 25 själv och tanken på att intressera sig för en 16 åring känns faktiskt rent ut pervers. Jag jobbar som museilärare och har ofta gymnasieklasser. Klyftan mellan mig och en 16 åring är... djup. Vi lever i olika universum.
Men de allra flesta 16 åringar bor ju hemma, går i skolan, tar inte själva ansvar för sin ekonomi, och sällan för sitt liv överhuvudtaget fullt ut. De flesta 24 åringar är vuxna, har sitt eget liv fritt från föräldrar och styr själva sin tillvaro och vart deras liv är på väg. Men givetvis kan man hitta både 16 åringar och 24 åringar som avviker från det mönstret.
När jag var 17 blev jag tillsammans med min första kärlek och han var 25. Jag bodde hemma och gick i gymnasiet, han jobbade som syrra med eget boende och vuxet liv med allt vad det innebär. Det funkade kanon och vi var ihop i 3 år innan vi gick isär - ej pga ålderskillnaden ska tilläggas
Mina och hans föräldrar umgås regelbundet.