Downs giltigt skäl till abort enligt er?

JA - inte för mig, jag ser inte Downs som ett hinder MEN jag förstår att andra med andra erfarenheter, andra liv och sätt att leva på anser att det är ett gitli9gt skäl till abort och hur man än vrider och vänder på det - VEM ska avgöra vad ett giltigt skäl är??

Var kvinnas (och mäns) val att göra abort borde ses som giltiga...

Annat:
Jag undviker att vädra mina åsikter om när det är "giltigt" eller inte att göra abort.
Så länge jag inte går i kvinnans skor, levt hennes liv, haft hennes känslor... så är det inte upp till mig vad som är giltigt eller inte.

Jag är för fri abort, så om någon, av någon anledning, känner att de inte är redo för barn, så räcker det som "giltigt" för min del. Hellre det än en drös oönskade barn.

Jag skulle abortera om jag fick veta att barnet hade någon form av sjukdom/skada

Om andra mammor/par väljer abort så känner jag att det är deras ensak och en så pass privat angelägenhet att jag inte vill lägga värderingar i det. Jag tror att både barn och föräldrar mår bäst om de vuxna känner sig bekväma med situationen.

För min del kan jag bara svara att jag har ingen aning om hur jag skulle reagera/välja vid ett besked om förhöjd risk för DS eller andra syndrom/sjukdomar. Vi valde att göra göra KUBB/NUPP trots att jag bara är 21 år. Inte för att vi visste vad vi ville göra med resultatet utan för att oavsett vilket ville vi vara förbredda. Nu visade ju testet ingen förhöjd risk för t.ex. DS så vi behövde aldrig fatta ett beslut. En jättesvår fråga! Men jag tycker inget beslut är "rätt" eller "fel".

lillalois.blogg.se

har inte läst tråden.. men jag ställer mig emot att det ska vara något slags allmängiltigt svar.

Om JAG anser att det är ett giltigt skäl för MIG innebär ju inte det att det per automatik är giltigt skäl för DIG.

Vi har alla olika grunder att stå på och jag tycker att man ska se till barnets bästa, jag är i princip emot abort, vad gällande mig själv. Men om andra tar abort bryr jag mig faktiskt inte om. Man har skäl till varför man gör saker och vad folk gör har jag egentligen inte med att göra så länge det inte skadar någon. Jag anser inte att fostret är ett barn förrän det faktiskt är ett barn och skulle rent medicinskt gå att rädda om det föddes för tidigt och få ett värdigt liv.

För mig är det där med värdigt liv viktig. Jag anser, tror och.. nää jag vet att ett barn med Downs syndrom inte skulle få det bra hos mig. Sen kan folk komma dragande med att "Man anpassar sig" eller lär sig eller vad man nu vill komma med för argument, men ett barn med DS skulle inte få ett bra liv med mig som mamma. Varför jag vet detta så säkert är något jag inte tänker argumentera här och nu.
Men jag har haft så pass många handikappade av olika arter runt mig under uppväxt och även i vuxenlivet att jag anser att jag vet mycket väl vad jag kan och inte kan och jag KAN INTE ge det stöd, den kärlek och den tid ett barn med DS behöver.

Därför skulle jag utan tvekan göra en abort om jag visste att jag var gravid med ett barn med DS. Jag skulle givetvis sörja det barn som inte blev, men inte lika mycket som jag skulle sörja med ett levande DS-barn som inte får sina behov tillfredsställda

Jag är egentligen emot abort. Men jag skulle inte vilja lämna efter mig en människa som samhället skulle få ta hand om. Sjukvården kostar redan så mycket och vården är dålig.

Nej, är inget giltligt skäl enl mig..är dock inte direkt en abort fan heller..