Anorexia nervosa, min dotter dör snart av svält!

Viktigt dock är att tråden puttad av en mamma i samma sits och ses av betydligt fler. Detta är ett problem som återkommer hela tiden.

Att anklaga någon för att aldrig haft problem i x antal inlägg och på olika vis är nog den sämsta argumentationstekniken när man inte vet ett skit om denne

Det går att ha 2 olika konton. Kom igen. Du som är så smart borde ju veta det. Sen att det bryter mot reglerna är en helt annan sak. Sådan reagerar du på 1 mening som jag skrev. Men bryr sig alltså som en "utomstående" överhuvudtaget inte om min ursprungstext. Ja, jag undrar vem som gör bort sig egentligen. 

O du går alltså in p ga en mening och lägger dig emellan en konflikt som ingen av de andra 41846 läsarna har gjort. Intressant. Lägg ner.

De som bara loggar in i tråden för att kasta skit på varandra tycker jag kan lämna. Det ger absolut inget mervärde till nån , inte heller någon hjälp till de föräldrar som faktiskt har ett barn med en ätstörning. 
Jag förstår att man inte har stor insikt i problematiken om man inte befinner sig / har befunnit sig själv i situationen. Men då tycker jag inte heller att man ska ge råd som faktiskt kan vara rent skadliga.

Jag gömmer mig inte bakom nåt "nick". Jag står för varenda rad jag skriver. 
Jag VET vad som händer i hemmen där man har en person med ätstörning.
Jag VET vad som händer på avdelningar där personer med ätstörningar får psykologisk hjälp, hjälp med vad och hur mycket de ska äta, psykiastriskt hjälp
Jag VET vilken hjälp / icke hjälp man får på dessa ställen som närstående.

Jag VET hur hemskt det är på de avdelningar där personen med ätstörningen i princip blir tvingad att äta, eller där de får näring i en sond. 
Det är den sista utvägen man har när personen håller på att svälta ihjäl, eller att organen sviktar.

Kan vi stanna som vill hjälpa varann i den här svåra situationen och de som bara vill kritisera varann eller säga "jag vet bäst" lämna? Ni kan väl gräla med varann utanför den här tråden om ni törs lämna ut era kontakter till varann istället för att gömma er bakom anonyma nicknames.

Tack

Ser att Tråden är gammal men jag är mamma och i samma situation dock vill mitt barn prata med mig dock inte om sjukdomen . Det är så illa hår att de snart blir inläggning om de inte vänder blodproverna är så dåliga . Det har rasat på bara några månader de är hemskt . Jag går med oro hela tiden .jag är förtvivlad och ledsen vill bara rädda mitt barn
Hur har de gått för din dotter TS ? 

Såg att någon nu skrev att tråden är 11 år gammal såg bara 5  ffeb trodde de va detta året 

vet inte om du fått tipset innan men på Facebook finns en grupp för ?Föräldrar till barn med ätstörningar ? - gå med i den! Absolut bästa supporten och stödet samt tonvis med kunskap. du kommer få råd där! 

sen är det viktigt för alla som svarar här (utan kunskap om anorexia) att sjukdomen personlighetsförändrar, verkar psykosliknande och gör oerhörd skada. Det finns särskilda behandlingsmetoder som går ut på att föräldern tar kontroll, lägger upp och serverar, uppmanar direkt att äta och inte kompromissar etc. Det är alltså viktigt att få hjälp att göra rätt. Lycka till! Det kommer gå bra, anorexia är en farlig sjukdom, men sjukdomar blir man i regel frisk ifrån. Hon kommer bli sig själv igen! 

Min brorsdotter var lika dålig som TS dotter, ungefär samma tid några år tidigare.
Hon klarade sig, mår idag bra, arbetar och har barn samt sambo. Så det kan bli bra. Men vägen dit var inte lätt. Du slås mot ett monster som du inte kan se men som du hatar mer än allt, så kändes det för mig. 
Att bli inlagd tyckte vi var bara var bra. Bättre än att brottas med det hemma själv.