• Anonym (Bekanten)

    Hur påverkas människor som missbrukar heroin?

    Jag har en bekant som nyligen fått återfall i heroinmissbruk efter ca 15 år av total nykterhet. Hon har två barn i åldrarna 5 och 8 som hon haft ensamt ansvar för.

    Jag har inte stött på henne alls sen i somras och fick nyligen veta detta och att hennes båda barn nu är fosterhemsplacerade.

    Jag mår så otroligt dåligt, undrar om jag kunde hjälpt till, stoppat det hela på nåt sätt men samtidigt förstår jag att det är något som är svårt att hindra. Det steget har hon tagit tillbaka själv. Hon har fått hjälp av många som känner henne och som försökt få henne tillbaka men det har inte gått. Jag sörjer verkligen henne och hennes liv, en så otroligt fin och ödmjuk människa som slänger iväg allt Och barnen

    Jag försöker i mitt huvud förstår hur den här förbannade drogen fungerar. Hur kan man bara släppa allt, sina barn, sitt liv, sitt arbete och bara skjuta heroin? Det måste ju vara kostsamt?? Hur fasiken tänker man? Hur får man tag på pengarna? Hon bor kvar i sin lägenhet med en massa andra som visst flyttat in där också. Efter 15 år av total frihet från detta..

    Kan någon erfaren person ge mig mer information innan jag ältar sönder mina hjärnceller och går av utav sorg..

  • Svar på tråden Hur påverkas människor som missbrukar heroin?
  • Nenne666
    carnitas01 skrev 2011-04-27 14:22:55 följande:
    Vad som inte är kul är att försöka förstå vad du säger och sen tro man kan svara dig.
    Vi har inte diskutterat vad som jag tycker är kul, vet liksom inte om det kommer följa trådens ämne det minsta.

    Och det enda jag jobbar på än är att förstå detta svar "Det är du som pratar piska och självmord.", men har nu förlikat mig med tanken att jag aldrig kommer få reda på det pga antagligen du inte vet själv.
    Jag har aldrig talat om självmord, jag svarar ett inlägg där man diskuterar självmord och jag diskuterar överdos kring metadon som ges ut höger till vänster utan koll på hur mkt folk stoppar i sig. Men jag känner att du å jag inte kommer nån vart, så nu släpper jag diskussionen med dig.''

    Hej då och ha det så bra!
  • Queenie70
    Nenne666 skrev 2011-04-27 22:16:09 följande:
    Jag har aldrig talat om självmord, jag svarar ett inlägg där man diskuterar självmord och jag diskuterar överdos kring metadon som ges ut höger till vänster utan koll på hur mkt folk stoppar i sig. Men jag känner att du å jag inte kommer nån vart, så nu släpper jag diskussionen med dig.''

    Hej då och ha det så bra!
    Fast metadon delas verkligen inte ut till höger och vänster. Det är jättehöga krav på att få den behandlingen. Och många hinner dö av sitt missbruk innan de får komma in i programmet. Jag hoppas det kommer att bli betydligt lättare att få denna livräddande behandling för fler, när Gerhard larssons utredning nu är klar.
  • carnitas01
    Nenne666 skrev 2011-04-27 22:16:09 följande:
    Jag har aldrig talat om självmord, jag svarar ett inlägg där man diskuterar självmord och jag diskuterar överdos kring metadon som ges ut höger till vänster utan koll på hur mkt folk stoppar i sig. Men jag känner att du å jag inte kommer nån vart, så nu släpper jag diskussionen med dig.''

    Hej då och ha det så bra!
    En som är berättigad metadon vet hur metadon funkar, och dessa dör inte av misstag utan av då medvetna handlingar.
    Att ta en överdos av misstag av metadon är ganska osannolikt pga medicinens kvalitet är redan fastställd.
    Och där med inte ger några överraskningar i hur den funkar.

    Till skillnad från gatu metadon som kan variera, därav denna gatu metadonet är farligare pga ojämn kvalitet.
    För mig jag läste att väldigt lite metadon från metadon-patienter när gatan.

    Klagar aldrig på hur folk skriver, med få undantag för bekräfta regler förekommer(senast är MINST 6mån sedan sist).
    Men lär dig att skriva förstårligt, så slipper åtminstånde vi andra behöva tolka och fråga dig igen för ens ha en minsta förståerlse vad du vill ha sagt.

    Hej då och ha det bra i ditt liv!
  • Nuts

    Jag såg precis en sjukt berörande film om heroinmissbruk. I skuggan av värmen hette den. Får en lite att förstå hur illa beroendet kan vara. Men är abstinensen så hemsk att man mår få fysiskt dåligt i flera dagar eller kanske veckor efter senaste dosen? Har också svårt och förstå.

    Stackars kvinnans barn! Hela situationen låter fullkomligt tragisk! Hemskt att hon föll dit efter 15 år som ren.

  • smulpaj01
    Nuts skrev 2011-05-02 00:02:30 följande:
    Jag såg precis en sjukt berörande film om heroinmissbruk. I skuggan av värmen hette den. Får en lite att förstå hur illa beroendet kan vara. Men är abstinensen så hemsk att man mår få fysiskt dåligt i flera dagar eller kanske veckor efter senaste dosen? Har också svårt och förstå.

    Stackars kvinnans barn! Hela situationen låter fullkomligt tragisk! Hemskt att hon föll dit efter 15 år som ren.
    Ja, den är jättebra. Rekommenderar dig att läsa alla hennes böcker. Starkt berörande.

    http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&author=Lotta Thell&fromproduct=true
  • Anonym (,..,)
    Nuts skrev 2011-05-02 00:02:30 följande:
    Jag såg precis en sjukt berörande film om heroinmissbruk. I skuggan av värmen hette den. Får en lite att förstå hur illa beroendet kan vara. Men är abstinensen så hemsk att man mår få fysiskt dåligt i flera dagar eller kanske veckor efter senaste dosen? Har också svårt och förstå.

    Stackars kvinnans barn! Hela situationen låter fullkomligt tragisk! Hemskt att hon föll dit efter 15 år som ren.
    ja, abstinensen kan sitta i länge. kramper, hallucinationer, frossa.. och en massa annat får man oftast. 
  • Anonym

    Jag har själv varit heronist, jag började med heroin när jag var ca 18år, och jag blev hocked direkt, när jag var 25år blev jag gripen för grovt narkotikabrott, jag hade 50g heroin på mig och fick 3års fängelse. DETTA VAR DE BÄSTA SOM HÄNT. Jag låg på häkte tills jag godkännt min dom, sen blev jag transporterad till hinsan och därefter t färingsö. Personalen där trodde tydligen på mig(mer än jag själv gjorde) och jag kom till behanlingsavd direkt. Jag satt där i ca 8mån och sen fick jag komma ner till öppna avd. Eftersom jag hade bästa kontaktperon på färingsö fick jag redan efter 16mån sammanlagd tid inlåst komma ut på vårdvistelse.
    Jag fick då komma till ett familjehem och fick medcineras med subutex. Även han jag är gift med var på redan på familjehemmet och vi började umgås redan 3dagar efter min ankommst.  Förhållande på behanlingshem å fam.hem är förbjudet, men eftesom både fam.hem och våran kontaktpersoner såg att vi uppmuntrade varandra ist för att dra ner varandra så fick vi vara kvar, men vi sa inget till anstalten då det kunde bli strul. När jag varit där i 8mån ordnade jag en lägenhet som vi flyttade in i. Jag hade redan hunnit ordna jobb och han gick en lernia utb så vi var inte beroende av socialen längre. Och 1mån efter vår flytt så visade sig att jag var gravid :).
    Idag väntar vi vårt 2:a barn som ska komma nu i dagarna.
    Ingen av oss kan förstå hur man kan välja droger framför sitt/sina barn barn, jag har sett mycket, många av mina "vänner" satt å tryckte heroin under graviditeten och ävennär barnen var med, detta är för mig helt oacceptabelt, skulle aldrig kunna göra nått sånt. Och jag vet hur stark heroinet är men kärleken till ens barn är starkare. Så att din vän har börjat igen beror nog på att hon hade en dålig dag, testade lite sen fick hon väl feteångeste och hennes enda sätt att slippa känna var att ta mer heroin, väldigt tragiskt. Jag hoppas verkligen att hon/han får hjälp med subutex/metadon så barnen kan få komma hem igen, för tyvärr så är underhållsbeh nog det ända som funkar för en heroinist. Jag äter fortf mina subb och tänker göra bra tag till. MAn kan faktiskt jämföra subb med lyckopiller. Folk har väldigt mycket fördommar om sånna som mig, men det skiter jag i, jag har kommit ur ett missbruk som inte många gör och jag är väldigt stolt över mig själv. >Jag har fått tillbax min kontakt med min pappa å syskon å övriga släkten och bara de betyder jättemycket. Min mamma däremot har jag inte mycket övers till, henne fick jag hasch av redan som 13åring, jag har suttit brevid henne och injenserat heroin, så är hon värd å kallas mamma??
    Hoppas iaf att de löser sig och sen nej du kunde göra mycket åt att din vän fick återfall, hon hade tydligen redan tagit heroin några dagar då du fick veta och redan efter 3-4dagars användande så blir du sjuk, jämför en avtändning med influensa, du spyr, skiter, nyser, fryser, svettas, krypningar i ben å armar ja u mår piss helt enkelt å sen en ångest på de.
    HATA HEROIN
    Ha de bra!

  • SilverLadyG
    Anonym skrev 2011-05-04 21:58:29 följande:
    Jag har själv varit heronist, jag började med heroin när jag var ca 18år, och jag blev hocked direkt, när jag var 25år blev jag gripen för grovt narkotikabrott, jag hade 50g heroin på mig och fick 3års fängelse. DETTA VAR DE BÄSTA SOM HÄNT. Jag låg på häkte tills jag godkännt min dom, sen blev jag transporterad till hinsan och därefter t färingsö. Personalen där trodde tydligen på mig(mer än jag själv gjorde) och jag kom till behanlingsavd direkt. Jag satt där i ca 8mån och sen fick jag komma ner till öppna avd. Eftersom jag hade bästa kontaktperon på färingsö fick jag redan efter 16mån sammanlagd tid inlåst komma ut på vårdvistelse.
    Jag fick då komma till ett familjehem och fick medcineras med subutex. Även han jag är gift med var på redan på familjehemmet och vi började umgås redan 3dagar efter min ankommst.  Förhållande på behanlingshem å fam.hem är förbjudet, men eftesom både fam.hem och våran kontaktpersoner såg att vi uppmuntrade varandra ist för att dra ner varandra så fick vi vara kvar, men vi sa inget till anstalten då det kunde bli strul. När jag varit där i 8mån ordnade jag en lägenhet som vi flyttade in i. Jag hade redan hunnit ordna jobb och han gick en lernia utb så vi var inte beroende av socialen längre. Och 1mån efter vår flytt så visade sig att jag var gravid :).
    Idag väntar vi vårt 2:a barn som ska komma nu i dagarna.
    Ingen av oss kan förstå hur man kan välja droger framför sitt/sina barn barn, jag har sett mycket, många av mina "vänner" satt å tryckte heroin under graviditeten och ävennär barnen var med, detta är för mig helt oacceptabelt, skulle aldrig kunna göra nått sånt. Och jag vet hur stark heroinet är men kärleken till ens barn är starkare. Så att din vän har börjat igen beror nog på att hon hade en dålig dag, testade lite sen fick hon väl feteångeste och hennes enda sätt att slippa känna var att ta mer heroin, väldigt tragiskt. Jag hoppas verkligen att hon/han får hjälp med subutex/metadon så barnen kan få komma hem igen, för tyvärr så är underhållsbeh nog det ända som funkar för en heroinist. Jag äter fortf mina subb och tänker göra bra tag till. MAn kan faktiskt jämföra subb med lyckopiller. Folk har väldigt mycket fördommar om sånna som mig, men det skiter jag i, jag har kommit ur ett missbruk som inte många gör och jag är väldigt stolt över mig själv. >Jag har fått tillbax min kontakt med min pappa å syskon å övriga släkten och bara de betyder jättemycket. Min mamma däremot har jag inte mycket övers till, henne fick jag hasch av redan som 13åring, jag har suttit brevid henne och injenserat heroin, så är hon värd å kallas mamma??
    Hoppas iaf att de löser sig och sen nej du kunde göra mycket åt att din vän fick återfall, hon hade tydligen redan tagit heroin några dagar då du fick veta och redan efter 3-4dagars användande så blir du sjuk, jämför en avtändning med influensa, du spyr, skiter, nyser, fryser, svettas, krypningar i ben å armar ja u mår piss helt enkelt å sen en ångest på de.
    HATA HEROIN
    Ha de bra!
    Vad fint skrivet!!! Tack!Skrattande
  • Anonym (*)
    Anonym skrev 2011-05-04 21:58:29 följande:
    Jag har själv varit heronist, jag började med heroin när jag var ca 18år, och jag blev hocked direkt, när jag var 25år blev jag gripen för grovt narkotikabrott, jag hade 50g heroin på mig och fick 3års fängelse. DETTA VAR DE BÄSTA SOM HÄNT. Jag låg på häkte tills jag godkännt min dom, sen blev jag transporterad till hinsan och därefter t färingsö. Personalen där trodde tydligen på mig(mer än jag själv gjorde) och jag kom till behanlingsavd direkt. Jag satt där i ca 8mån och sen fick jag komma ner till öppna avd. Eftersom jag hade bästa kontaktperon på färingsö fick jag redan efter 16mån sammanlagd tid inlåst komma ut på vårdvistelse.
    Jag fick då komma till ett familjehem och fick medcineras med subutex. Även han jag är gift med var på redan på familjehemmet och vi började umgås redan 3dagar efter min ankommst.  Förhållande på behanlingshem å fam.hem är förbjudet, men eftesom både fam.hem och våran kontaktpersoner såg att vi uppmuntrade varandra ist för att dra ner varandra så fick vi vara kvar, men vi sa inget till anstalten då det kunde bli strul. När jag varit där i 8mån ordnade jag en lägenhet som vi flyttade in i. Jag hade redan hunnit ordna jobb och han gick en lernia utb så vi var inte beroende av socialen längre. Och 1mån efter vår flytt så visade sig att jag var gravid :).
    Idag väntar vi vårt 2:a barn som ska komma nu i dagarna.
    Ingen av oss kan förstå hur man kan välja droger framför sitt/sina barn barn, jag har sett mycket, många av mina "vänner" satt å tryckte heroin under graviditeten och ävennär barnen var med, detta är för mig helt oacceptabelt, skulle aldrig kunna göra nått sånt. Och jag vet hur stark heroinet är men kärleken till ens barn är starkare. Så att din vän har börjat igen beror nog på att hon hade en dålig dag, testade lite sen fick hon väl feteångeste och hennes enda sätt att slippa känna var att ta mer heroin, väldigt tragiskt. Jag hoppas verkligen att hon/han får hjälp med subutex/metadon så barnen kan få komma hem igen, för tyvärr så är underhållsbeh nog det ända som funkar för en heroinist. Jag äter fortf mina subb och tänker göra bra tag till. MAn kan faktiskt jämföra subb med lyckopiller. Folk har väldigt mycket fördommar om sånna som mig, men det skiter jag i, jag har kommit ur ett missbruk som inte många gör och jag är väldigt stolt över mig själv. >Jag har fått tillbax min kontakt med min pappa å syskon å övriga släkten och bara de betyder jättemycket. Min mamma däremot har jag inte mycket övers till, henne fick jag hasch av redan som 13åring, jag har suttit brevid henne och injenserat heroin, så är hon värd å kallas mamma??
    Hoppas iaf att de löser sig och sen nej du kunde göra mycket åt att din vän fick återfall, hon hade tydligen redan tagit heroin några dagar då du fick veta och redan efter 3-4dagars användande så blir du sjuk, jämför en avtändning med influensa, du spyr, skiter, nyser, fryser, svettas, krypningar i ben å armar ja u mår piss helt enkelt å sen en ångest på de.
    HATA HEROIN
    Ha de bra!
    Heja dig!
  • Anonym (*)
    Anonym skrev 2011-05-04 21:58:29 följande:
    Jag har själv varit heronist, jag började med heroin när jag var ca 18år, och jag blev hocked direkt, när jag var 25år blev jag gripen för grovt narkotikabrott, jag hade 50g heroin på mig och fick 3års fängelse. DETTA VAR DE BÄSTA SOM HÄNT. 

    HATA HEROIN
    Det är sådana som du som gör att jag orkar med mitt jobb på en substitutionsmottagning. När det känns tungt och man känner sig allmänt misslyckad och maktlös som anställd, så försöker vi peppa varandra med att räkna upp alla exempel på patienter som det faktiskt går bra för. Det är lätt att bara se dem det går dåligt för, eftersom de tar mest tid, kraft och resurser.
  • Queenie70
    Anonym skrev 2011-05-04 21:58:29 följande:
    Jag har själv varit heronist, jag började med heroin när jag var ca 18år, och jag blev hocked direkt, när jag var 25år blev jag gripen för grovt narkotikabrott, jag hade 50g heroin på mig och fick 3års fängelse. DETTA VAR DE BÄSTA SOM HÄNT. Jag låg på häkte tills jag godkännt min dom, sen blev jag transporterad till hinsan och därefter t färingsö. Personalen där trodde tydligen på mig(mer än jag själv gjorde) och jag kom till behanlingsavd direkt. Jag satt där i ca 8mån och sen fick jag komma ner till öppna avd. Eftersom jag hade bästa kontaktperon på färingsö fick jag redan efter 16mån sammanlagd tid inlåst komma ut på vårdvistelse.
    Jag fick då komma till ett familjehem och fick medcineras med subutex. Även han jag är gift med var på redan på familjehemmet och vi började umgås redan 3dagar efter min ankommst.  Förhållande på behanlingshem å fam.hem är förbjudet, men eftesom både fam.hem och våran kontaktpersoner såg att vi uppmuntrade varandra ist för att dra ner varandra så fick vi vara kvar, men vi sa inget till anstalten då det kunde bli strul. När jag varit där i 8mån ordnade jag en lägenhet som vi flyttade in i. Jag hade redan hunnit ordna jobb och han gick en lernia utb så vi var inte beroende av socialen längre. Och 1mån efter vår flytt så visade sig att jag var gravid :).
    Idag väntar vi vårt 2:a barn som ska komma nu i dagarna.
    Ingen av oss kan förstå hur man kan välja droger framför sitt/sina barn barn, jag har sett mycket, många av mina "vänner" satt å tryckte heroin under graviditeten och ävennär barnen var med, detta är för mig helt oacceptabelt, skulle aldrig kunna göra nått sånt. Och jag vet hur stark heroinet är men kärleken till ens barn är starkare. Så att din vän har börjat igen beror nog på att hon hade en dålig dag, testade lite sen fick hon väl feteångeste och hennes enda sätt att slippa känna var att ta mer heroin, väldigt tragiskt. Jag hoppas verkligen att hon/han får hjälp med subutex/metadon så barnen kan få komma hem igen, för tyvärr så är underhållsbeh nog det ända som funkar för en heroinist. Jag äter fortf mina subb och tänker göra bra tag till. MAn kan faktiskt jämföra subb med lyckopiller. Folk har väldigt mycket fördommar om sånna som mig, men det skiter jag i, jag har kommit ur ett missbruk som inte många gör och jag är väldigt stolt över mig själv. >Jag har fått tillbax min kontakt med min pappa å syskon å övriga släkten och bara de betyder jättemycket. Min mamma däremot har jag inte mycket övers till, henne fick jag hasch av redan som 13åring, jag har suttit brevid henne och injenserat heroin, så är hon värd å kallas mamma??
    Hoppas iaf att de löser sig och sen nej du kunde göra mycket åt att din vän fick återfall, hon hade tydligen redan tagit heroin några dagar då du fick veta och redan efter 3-4dagars användande så blir du sjuk, jämför en avtändning med influensa, du spyr, skiter, nyser, fryser, svettas, krypningar i ben å armar ja u mår piss helt enkelt å sen en ångest på de.
    HATA HEROIN
    Ha de bra!
    Kanonbra jobbat, och grattis till din drogfrihet. Ett litet "men" bara......Men inte för att regna på din parad...

    Återigen....detta som jag tjatar om....bara för att DU lyckats, bara för att DU har lyckats sätta dina barn framför drogen, och att du haft de resurserna att klara det svåra du klarat, så är det inte självklart att alla andra människor, mammor och pappor har samma förutsättningar för att klara det som du klarat, tyvärr fixar inte alla det, ens med substitutionsbehandling, och det innebär inte att de inte älskar sina barn eller är omoraliska människor.
  • Mikanmela

    Min far är heroin missbrukare och han tog första sprutan när han var 14år han har åkt in och ut på behandlings hem och fängelse m.m men när han träffa min mamma så lyckades han vara drogfri i 7år så jag fick ngra år med min far. Jag har idag förstått vad drogen gör med honom och jag vet att han älskar mig men tyvärr är drogen för stark. Han hörde av sig för ca 3 månader sedan och sa att han var på behandlingshem igen och att det gick ganska bra så vi började ta upp kontakten igen men här om dagen så fick jag höra att han börjat igen och det slutar med att jag ännu en gång blir ledsen och besviken för trots att jag veta att han nog inte kommer klara det så slutar man aldrig hoppas. Min mardröm är att jag ska få det där hemska samtalet om att han dött med en spruta i armen. Till TS jag tror inte du hade kunnat gjort så mycket för ser jag tillbaka på min far så har han fått otroligt mycket hjälp från alla men han har inte tagit den tyvärr är det som han brukar säga "kung heroin"
    När jag var yngre och min far bodde i stan så visste jag att han inte åt utan att pengarna gick till heroinet så jag gjorde alltid smörgåsar och gav honom, du kan ju visa din vän att du finns kvar men att du tar avstånd för drogerna och när hon är med dig får hon inte var påverkad. De kan behöva någon som är ren med har man bara vänner som håller på med droger så är det nog inte lätt att ta sig ur detta.
    Hoppas verkligen för hennes barns skull att hon kan ta sig ur detta och inser hur viktiga barnen är. 

  • Anonym (Närstående)

    Istället för att skapa en ny tråd ställer jag min fråga här i denna mycket läsvärda tråd.

    Tack till främst Drottningen och Kanina för era inlägg.

    Har en vän som är beroende och har missbrukat droger de sista 10 åren.

    Varav heroin de 3 sista av dem.

    Träffade honom nyligen efter inte ha sett han på 1 1/2 år.

    Han berättade flera hemskheter han gått igenom och vi grät ihop.

    Han har aldrig vart öppen med det utan innan nekat att han ens haft problem med alkohol.

    Det verka som han nu insett att han nått botten.

    Enligt han själv hade han precis kommit från behandlingshem och vart ren i någon vecka.

    Eftersom hans familj tagit avstånd från honom så hade han ingen vettig plats att fira julen på varav ja erbjöd honom en kväll hos mig.

    I min naiva tanke var det för han skulle känna att det finns något bättre att kämpa för.

    Nu i efterhand så tänker jag att ja gör honom en otjänst genom mitt erbjudande?

    Det är nu hans ev resa tillbaka börjar och då vill inte ja bara en möjliggörare.

    Och det är inte förrens alla dörrar stängs socialt han har en mikrochans att ens ha en möjlighet att tänka i andra banor?

    Efter att tidigare med åren vart den som då och då lånat ut någon hundring, hjälpt personen att flytta osv så har ja förstått att de har vart det sämsta jag kunnat göra.

    Hur skall ja göra?

    Ja kan ju inte hjälpa den som inte hjälper sig själv.

  • Anonym (Anna)
    Anonym (Närstående) skrev 2015-12-12 08:12:26 följande:

    Istället för att skapa en ny tråd ställer jag min fråga här i denna mycket läsvärda tråd.

    Tack till främst Drottningen och Kanina för era inlägg.

    Har en vän som är beroende och har missbrukat droger de sista 10 åren.

    Varav heroin de 3 sista av dem.

    Träffade honom nyligen efter inte ha sett han på 1 1/2 år.

    Han berättade flera hemskheter han gått igenom och vi grät ihop.

    Han har aldrig vart öppen med det utan innan nekat att han ens haft problem med alkohol.

    Det verka som han nu insett att han nått botten.

    Enligt han själv hade han precis kommit från behandlingshem och vart ren i någon vecka.

    Eftersom hans familj tagit avstånd från honom så hade han ingen vettig plats att fira julen på varav ja erbjöd honom en kväll hos mig.

    I min naiva tanke var det för han skulle känna att det finns något bättre att kämpa för.

    Nu i efterhand så tänker jag att ja gör honom en otjänst genom mitt erbjudande?

    Det är nu hans ev resa tillbaka börjar och då vill inte ja bara en möjliggörare.

    Och det är inte förrens alla dörrar stängs socialt han har en mikrochans att ens ha en möjlighet att tänka i andra banor?

    Efter att tidigare med åren vart den som då och då lånat ut någon hundring, hjälpt personen att flytta osv så har ja förstått att de har vart det sämsta jag kunnat göra.

    Hur skall ja göra?

    Ja kan ju inte hjälpa den som inte hjälper sig själv.


    Man blir inte ren efter endast en vecka efter så pass långt missbruk. Det är även nu man är som mest skör och chansen att trilla dit igen inom kort (om han inte redan gjort det och döljer det) är mer än 90%. Dvs om man inte fortsätter att få hjälp på rehab. Han måste ha lämnat och gått emot deras råd att stanna.

    Det bästa för missbrukare är att ta ifrån dom all hjälp. Säga att du ger dom all stöd den dagen dom vart på behandlingshem i minst 90 dagar. Det är inte bara avgiftning utan man måste jobba hårt med sig själv och lära sig tänka om helt.

    De måste nå botten och det gör de endast om deras nära och kära undviker all kontakt och hjälp. Det är först då en missbrukare kan få motivation till att försöka komma tillbaks.

    De som möjliggör för missbrukare gör det bara enklare för dom att fortsätta sina vanor. Det kan vara jättesvårt för tex föräldrar att klippa alla band med sitt missbrukarbarn så länge den missbrukar men det är ett måste, särskilt om alla andra sätt misslyckats gång på gång tidigare. Föräldrarna är då själva beroende, av missbrukarbarnet, och alla deras känslor, hur dom mår osv, hänger på barnet. Tex varje gång telefonen ringer så blir dom oroliga och tror kanske det är polisen som ringer för att berätta att deras barn är död. Men då det inte är det, så känner dom enorm lättnad. Likadant mår dom dåligt så fort dom inte vet vart barnet är men när dom väl vet att barnet är tex tryggt hemma så mår dom bättre. Det blir en bergochdalbana av känslostormar och deras mående koncentreras endast på hur det står till med barnet.

    Missbrukarbarnet däremot, den får använda droger och skingra sig från alla känslor, medans föräldrarna inte får samma "lättnad" av droger eftersom dom inte använder och det är dom som får må dåligt, hela tiden.

    Föräldrarna måste bryta mönstret och inse att dom måste hoppa av bergichdalbanan och det kan dom endast göra genom att bryta all kontakt med missbrukarbarnet så länge den inte vill ta tag i sitt drogproblem. Och att inse att dom har rätt att få må bra oavsett hur barnet gör.

    Om barnet då inser att den inte har sovplats, mobiltelefon (ifall föräldrarna betalar räkningarna) inte får pengar i handen längre, ingen mat, inga kläder osv och att även inga kompisar vill hjälpa, då hamnar den på gatan. Vilket är obekvämt även för en drogad heronist, så då kan viljan att ta sig ur detta bli så stark att den tar in på behandlingshem för att komma tillbaks.

    Och en del måste få bo på gatan ett tag, prostituera sig osv. Man kan även ringa polisen och anmäla denne för eventuella brott, eller hota med att göra det, så att denne får välja mellan fängelse eller behandlingshem. Under inga omständigheter får man på något vis underlätta för en missbrukare, för det leder inte till tillfrisknande, däremot kan man älska någon till döds med fel sorts hjälp.
  • Anonym (Tro)
    Anonym (Närstående) skrev 2015-12-12 08:12:26 följande:

    Istället för att skapa en ny tråd ställer jag min fråga här i denna mycket läsvärda tråd.

    Tack till främst Drottningen och Kanina för era inlägg.

    Har en vän som är beroende och har missbrukat droger de sista 10 åren.

    Varav heroin de 3 sista av dem.

    Träffade honom nyligen efter inte ha sett han på 1 1/2 år.

    Han berättade flera hemskheter han gått igenom och vi grät ihop.

    Han har aldrig vart öppen med det utan innan nekat att han ens haft problem med alkohol.

    Det verka som han nu insett att han nått botten.

    Enligt han själv hade han precis kommit från behandlingshem och vart ren i någon vecka.

    Eftersom hans familj tagit avstånd från honom så hade han ingen vettig plats att fira julen på varav ja erbjöd honom en kväll hos mig.

    I min naiva tanke var det för han skulle känna att det finns något bättre att kämpa för.

    Nu i efterhand så tänker jag att ja gör honom en otjänst genom mitt erbjudande?

    Det är nu hans ev resa tillbaka börjar och då vill inte ja bara en möjliggörare.

    Och det är inte förrens alla dörrar stängs socialt han har en mikrochans att ens ha en möjlighet att tänka i andra banor?

    Efter att tidigare med åren vart den som då och då lånat ut någon hundring, hjälpt personen att flytta osv så har ja förstått att de har vart det sämsta jag kunnat göra.

    Hur skall ja göra?

    Ja kan ju inte hjälpa den som inte hjälper sig själv.


    Kom ihåg att ibland behöver man någon som tror på en också för att lyckas.

    Min egen vändning från ett liv med droger sista åren heroin, kom efter en tur i fängelset, min avlidna (od) polares farsa gav mig ett jobb, tak över huvudet och mat.direkt när jag kom ut. Någon lön fick jag inte i nävarna utan han betalade av på mina skulder istället. Bodde ett år hos honom

    Han trodde på mig, gav mig möjligheten att leva ett liv utan att falla tillbaka till gamla polare och drogerna.
Svar på tråden Hur påverkas människor som missbrukar heroin?