Ni som har barn på familjehem...
Hur har ni accepterat att vara ifrån era barn?
Mina barn är idag LVU placerade hos mina föräldrar, var idag i kammarrätten och det gick inte spec bra.
LVU kommer med stor sannolikhet kvarstå då fädrarna till barnen vill detta.
Nu skall då barnen flyttas till ett permanent hem ganska omgående, 17 mil från mig.
Bara tanken att skiljas från dem gör mig panikslagen. Hur har ni handskats med känslorna? Skall jag bygga upp ett liv utan barn och tänka på mig själv och försöka leva på som vanligt?