• FITU

    Dop eller ej - vi är oense....

    Jag är döpt och konfirmerad men kan inte påstå att jag tror på Gud. Har funderat länge över att gå ur kyrkan, men aldrig kommit dithän av någon orsak. Mina två tidigare barn är döpta och man kan nog påstå att vi har en tradition i släkten och familjen att döpa våra barn.

    Min sambo är inte döpt, hennes barn sedan tidigare är inte döpt, hon har lämnat kyrkan. 

    Nu har vi ett gemensamt barn och vi är inte helt ense om hur saker ska gå till...

    Sambon tycker att barnet själv kan få välja att gå med i kyrkan den dagen barnet eventuellt vill. Hon vill INTE stå i kyrkan. Däremot är det ok att hennes barn sedan tidigare är med i en barngrupp som har verksamhet i kyrkan eller att delta i öppna förskolan som är i kyrkan.

    Jag ser det som att barnet kan välja att gå ur kyrkan den dagen barnet eventuellt vill. OM barnet skulle vilja konfirmera sig så slipper hen dopet då. Jag har dessutom aldrig hört om någon som är besviken på sina föräldrar för att de valt att döpa en som barn. För mig är det tradition med barndop

    Jag tror inte vi är först i den här sitsen, så hur har andra gjort? Alla råd mottages tacksamt  

  • Svar på tråden Dop eller ej - vi är oense....
  • Tygtiiger

    Fråga dig själv varför du vill att ditt barn ska döpas i kyrkan. Ett dop är en kristen kulthandling - det är att aktivt ta upp barnet i den kristna församlingen och den kristna tron. Föräldrarna får frågan "vill ni döpa ert barn in i denna tro?"
    Det är DET ni ska ta ställning till.

    Så resonerade vi. Och med tanke på att ingen av oss är aktivt kristna och att jag inte blev döpt (min mor var kristen men resonerade tvärtom mot dig - hon ville att jag själv skulle ta aktiv ställning FÖR att gå med i en församling när jag var tillräckligt gammal) och att min man är döpt men inte troende så valde vi medvetet att inte döpa. Vi kunde inte ge vårt barn en kristen uppfostran.

    Jag har också deltagit i kyrkans öppna förskola (och gått kurser i svenska kyrkan etc) med min son, men han är just nu brinnande ateist. Det blir förhoppningsvis mer tolerant snart.

    Jag tycker att ni i första hand ska ta hänsyn till de religiösa argumenten, faktiskt. Om en av er hade varit troende och velat ta upp barnet i sin församling hade jag tyckt det haft viss prioritet. Om en av er är aktivt icke-troende och emot att döpa ett barn in i en religion man inte delar tycker jag att det har en viss prioritet. Att vilja döpa bara för att det är fint och tradition och en ursäkt för släkten att samlas tycker jag faktiskt är ett dåligt argument och det är att på något sätt nedvärdera den religiösa innebörden i dopet.


    Krupke, we've got problems of our own!
  • Karolinan01

    Jag har inga barn men är själv döpt. Jag är inte konfirmerad och är inte troende. Mina föräldrar döpte mig av tradition, inte tro. Jag finner det märkligt att man väljer att döpa sina barn trots att man inte är troende. Självklart kan man gå ur kyrkan om man så vill, men jag anser att man bör tänka över själva andemeningen med dopet.

  • Karolinan01
    Tygtiiger skrev 2011-05-04 02:35:14 följande:
    Fråga dig själv varför du vill att ditt barn ska döpas i kyrkan. Ett dop är en kristen kulthandling - det är att aktivt ta upp barnet i den kristna församlingen och den kristna tron. Föräldrarna får frågan "vill ni döpa ert barn in i denna tro?"
    Det är DET ni ska ta ställning till.

    Så resonerade vi. Och med tanke på att ingen av oss är aktivt kristna och att jag inte blev döpt (min mor var kristen men resonerade tvärtom mot dig - hon ville att jag själv skulle ta aktiv ställning FÖR att gå med i en församling när jag var tillräckligt gammal) och att min man är döpt men inte troende så valde vi medvetet att inte döpa. Vi kunde inte ge vårt barn en kristen uppfostran.

    Jag har också deltagit i kyrkans öppna förskola (och gått kurser i svenska kyrkan etc) med min son, men han är just nu brinnande ateist. Det blir förhoppningsvis mer tolerant snart.

    Jag tycker att ni i första hand ska ta hänsyn till de religiösa argumenten, faktiskt. Om en av er hade varit troende och velat ta upp barnet i sin församling hade jag tyckt det haft viss prioritet. Om en av er är aktivt icke-troende och emot att döpa ett barn in i en religion man inte delar tycker jag att det har en viss prioritet. Att vilja döpa bara för att det är fint och tradition och en ursäkt för släkten att samlas tycker jag faktiskt är ett dåligt argument och det är att på något sätt nedvärdera den religiösa innebörden i dopet.
  • Dr Mupp

    Personligen tycker jag att det är hyckleri att gå ur kyrkan, inte döpa sina barn och sen ändå vara med på kyrkans aktiviteter.


    Never Underestimate the Power of Stupid People in Large Groups
  • Tow2Mater

    Dop som betyder medlemsskap i kyrkan handlar väl bara om Svenska Kyrkan. I iallafall de allra flesta andra kristna kyrkor behöver man inget dop för att bli medlem. Själv är jag troende, och jag döper inte mitt barn. Svenska Kyrkan står idag for så mycket annat än en rak kristen tro, så jag väljer att stå utanför. Den enda bra anledningen jag skulle se att döpa är just för att barnet kanske vill konfirmeras senare, och slipper då den i den åldern ett pinsamt dop.

  • Tow2Mater
    Dr Mupp skrev 2011-05-04 02:43:44 följande:
    Personligen tycker jag att det är hyckleri att gå ur kyrkan, inte döpa sina barn och sen ändå vara med på kyrkans aktiviteter.
    Kyrka kräver varken medlemmsskap eller att man är troende för att ta del av deras aktiviteter, så det är inget hyckleri. Ofta tar de emot gåvor, så om man vill bidra, kan man frivilligt göra det ändå.
  • Karolinan01
    Dr Mupp skrev 2011-05-04 02:43:44 följande:
    Personligen tycker jag att det är hyckleri att gå ur kyrkan, inte döpa sina barn och sen ändå vara med på kyrkans aktiviteter.
    Jag instämmer, det är ett märkligt resongemang man för.
  • Karolinan01
    Tow2Mater skrev 2011-05-04 02:48:02 följande:
    Kyrka kräver varken medlemmsskap eller att man är troende för att ta del av deras aktiviteter, så det är inget hyckleri. Ofta tar de emot gåvor, så om man vill bidra, kan man frivilligt göra det ändå.
    Men det är medlemmarna som bekostar aktiviteterna med kyrkoskatt/avgift.
  • Tow2Mater
    Karolinan01 skrev 2011-05-04 02:50:06 följande:
    Men det är medlemmarna som bekostar aktiviteterna med kyrkoskatt/avgift.
    Ja, och om de inte vill göra det, har de valet att börja ta betalt av alla besökare.
  • Karolinan01
    Tow2Mater skrev 2011-05-04 02:51:40 följande:
    Ja, och om de inte vill göra det, har de valet att börja ta betalt av alla besökare.
    Jag motsäger inte det du skriver utan menar bara att jag anser att det är motstridigt att utnyttja kyrkans förmåner utan att dela deras tro och bidra till verksamheten.
  • hannis

    Vi hoppade över dopet eftersom vi inte är religiösa och inre vill stå i kyrkan och ljuga. Vår son får själv bestämma om han vill vara med i svenska kyrkan eller ej när han blir äldre.

  • WimZy

    Jag och min man är döpta, men har båda gått ur svenska kyrkan och våra barn döps inte. Dom får välja själva när dom blir större.

  • Fija m 2 pojkar
    Karolinan01 skrev 2011-05-04 02:50:06 följande:
    Men det är medlemmarna som bekostar aktiviteterna med kyrkoskatt/avgift.
    Karolinan01 har rätt. Efterhand som kyrkans ekooomi börjar bli ansträngd, kan det vara så att medlemmar får förstahandsrätt till aktiviteter som t ex babysång eller andra barngrupper.

    TS - tänk på att det krävs av dig som förälder att du presenterar kyrkan för ditt barn. Man kan inte välja något man inte känner till. OM du går ur Svenska kyrkan, och inte heller barnet eller mamman är medlemmar, kommer ni inte att få information hem om t ex konfirmation. Kyrkan kan bara nå dem som är med i medlemsregistret.

    / Skånepräst
  • FITU

    Tack för alla tankar, jag vet inte om jag känner mig så mycket klokare men det är alltid nyttigt att få andras synvinklar att ta till sig och värdera :)

    Än en gång, tack! 

  • Mysanochmimer
    FITU skrev 2011-05-04 02:27:45 följande:
    Jag är döpt och konfirmerad men kan inte påstå att jag tror på Gud. Har funderat länge över att gå ur kyrkan, men aldrig kommit dithän av någon orsak. Mina två tidigare barn är döpta och man kan nog påstå att vi har en tradition i släkten och familjen att döpa våra barn.

    Min sambo är inte döpt, hennes barn sedan tidigare är inte döpt, hon har lämnat kyrkan. 

    Nu har vi ett gemensamt barn och vi är inte helt ense om hur saker ska gå till...

    Sambon tycker att barnet själv kan få välja att gå med i kyrkan den dagen barnet eventuellt vill. Hon vill INTE stå i kyrkan. Däremot är det ok att hennes barn sedan tidigare är med i en barngrupp som har verksamhet i kyrkan eller att delta i öppna förskolan som är i kyrkan.

    Jag ser det som att barnet kan välja att gå ur kyrkan den dagen barnet eventuellt vill. OM barnet skulle vilja konfirmera sig så slipper hen dopet då. Jag har dessutom aldrig hört om någon som är besviken på sina föräldrar för att de valt att döpa en som barn. För mig är det tradition med barndop

    Jag tror inte vi är först i den här sitsen, så hur har andra gjort? Alla råd mottages tacksamt  
    Kan inte påstå att jag är i samma sists eftersom vi är överens om att inte döpa (vi kommer ha namngivning istället men det är en annan diskussin )

    Men OM jag nu hade varit i din sits så hade jag faktiskt tyckt att det bästa vore att inte döpa, speciellt eftersom du själv inte är troende utan vill göra det för traditionen och eftersom din sambo inte vill döpa.
Svar på tråden Dop eller ej - vi är oense....