12-åring med ont överallt

Har en 12 åring som ständigt klagar över något, ont i knä (har varit hos idrottsläkare som konstaterade att det var en vanlig åkomma bland 12-åringar att ha ont i knät)t, ont i huvudet, menssmärtor osv. Påtalar att hon är sjuk hela tiden och detta börjar bli tröttsamt för oss och hela omgivningen.Trotsar även på att hon har ansträngningsastma och vi har undersökt på VC för detta och tycker själv att vi inte har fått klara svar. Fick medicin för detta (hon påtalar att även minst hela klassen har astma) Uppmärksamhet? Hon tränar mycket men gnäller ständigt även infor träningskompisar att hon känner sig dålig och börjar lätt gråta vid matcher och får svårt att andas (även när hon tar medicin) och börjar därför gråta. Detta händer hela tiden. Detta blir väldigt jobbigt och börjar även kännas lite pinsamt inför vänner. Kan även säga att hon under samma tid som allt detta började fick ett syskon men även kom in i puberteten. Jag har frågat om det är pga att hon har fått syskon men hon nekar till detta. Vi tycker att detta börjar bli jobbigt men framförallt för hennes skull skulle vi vilja höra om detta är normalt eller om vi borde söka för något. Tacksam för svar.
Mvh

Hej!
När man inte mår riktigt bra psykologiskt kan det ibland vara lättare att uttrycka sitt lidande i kroppsliga termer.
Så gör många vuxna i brist på ord och förståelse för psykologiska sammanhang. Detta drabbar naturligtvis också barn.
Av ditt inlägg framgår inte riktigt hur länge din dotter klagat på olika åkommor. Är det något som kommit i samband med puberteten eller har det alltid varit så?
Barn tar naturligtvis intryck av sina närmastes sätt att hantera psykologiska problem. Har de en benägenhet att omvandla sina problem till fysiska sjukdomar så är det lättare för barnen att göra på samma sätt.
Men oberoende av varför och hur länge din dotter agerat på det här sättet så är ju det viktiga att hon behöver hjälp på något sätt med att reda ut vad som ligger bakom. Ofta är omvandlingen från psykologiska problem till fysiska sjukdomar helt omedveten vilket innebär att det inte går att fråga henne rätt upp och ner.
Eftersom det här verkar ha tagit så pass stor plats i hennes beteende så tycker jag att ni skulle hjälpa henne med att gå till BUP tillsammans för att beskriva problemet och din oro. Eventuellt kan hon då få hjälp med en samtalskontakt eller kanske att i en grupp med andra ungdomar förstå sina reaktioner bättre.
Det är alltid bra att ta itu med sådana här frågor innan de vuxit sig större.
Lycka till!
Margit

12-åring med ont överallt

INNEHÅLL