Barn utan pappa

Utvecklar frågan lite: om det handlar om en lärare då? Eller din folkvalda politiker? Är det samma tolerans då? Eller förväntar vi oss mer av vissa?

Varje arts största drift är att föröka sej (efter att överleva då), så att prata om laglig rätt känns lite konstigt.  Jag tycker absolut att man kan skaffa barn utan en pappa och jag hade gjort det själv om omständigheterna gjort att jag inte hittat någon att leva med. Jag vill ha barn, jag vill föröka mej.

Att luras och föra en man bakom ljuset däremot tycker jag inte är ok. 

Och för att svara på den sista frågan som Avva ställer, så tycker jag absolut att vem som helst får göra det.

Jag har en i min bekantskapskrets som inseminerats två gånger (utomlands) och har alltså två barn och ingen jag känner ser något konstigt med det. 

Jag växte upp utan kontakt med min far (hade dock andra manliga förebilder i mitt liv) och måste säga att jag inte skulle utsätta ett barn för det. Jag saknade oerhört mycket att känna min riktiga pappa och hans bakgrund.

aa precis . 

ne de skrev ja inte :). 

Jag känner detsamma då jag inte har växt upp med varken min biologiska mamma eller pappa . ..
Det där är oerhört viktigt för en individ att känna båda sina föräldrar för att lättare kunna lära känna sig själv , för somsagt äpplen faller inte långt från trädet .

Jag kunde äntligen lägga klart mina sista biter av frågetecknet som jag gått runt och bärt på , varför jag är som jag är , vart kommer jag ifrån osv .. , då jag träffade min biologiska pappa när jag var 18 år gammal . 

Det tror jag säkert du är liksom jag hoppas att jag är det.Så jag delar dina åsikter förstås.Verkar som om majoritetn av oss kvinnor är på samma spår.Det känns både riktigt och skönt

Jag tycker inte att det är familjekonstellationen som är viktig utan vårdnadshavarens/vårdnadshavarnas förmåga att ta hand om barnet som är det viktiga.

Men precis så.Och detta  är ju en lagstadgad rätt i den omvända situationen.Som kvinna har man ju laglig rätt att avbryta en graviditet (upp tom vecka 12) utan att någon inte ens pappan kan hindra det..Och även upp tom v 18 går det nästan alltid med hänvisning just till  vårnadshaverens oförmåga att ta hand om ett barn
Då är det ju högst rimligt att en kvinna också ska få bestämma att hon vill ha barn.
Så är det ju i dom flesta andra länder.Danmark t.ex
Så Sverige halkar efter i detta avseende.
OM FI slutade med allt internt käbbel och ägnade sig åt sådana här frågor kunde vi  en ändring även i svensk lagstiftning

Det är tom så att du har full rätt att göra abort till v 17+6 utan någon motivering öht. Upp till ca v 21 beviljas abort i sällsynta fall på sociala skäl - rör sig om något hundratal barn per år.

Helt ok, har mamman ett fungerande nätverk av nära människor som stöd så behövs ingen pappa

alltså det verkar ju som en överväldigande majoritet tycker så här.Så därför tycker jag vi ska vidare med det här så det inte bara stannar som en tråd här

Jag kan inte se att det är ett problem