• Ingrid0

    Känner mig som "nöd-barnvakt"..

    Hej alla!
     
    Jag har en undring som jag skulle vilja ha hjälp med. Jag ocih min ex-make skildes för två år sedan. Vi har två barn 5 resp 8 år gamla som vi har gemensam vårdnad om (de bor varannan vecka hos mig resp sin pappa). Min ex-makes nya flickvän och hennes två barn har nu flyttat in hos honom. Barnens pappa reser en del i arbetet och jag har ofta ryckt in och "tagit barnen" när han har behövt åka iväg, eller när han haft (enligt honom) så viktiga möten att han ej kunnat vara hemma med sjukt barn då har jag också tagit hand om dem och stannat hemma. Jag är ju deras mamma och så klart finns jag där för dem!:) Men jag tycker det känns lite märkligt nu, när han har en sambo, att jag ska rycka in när han behöver "barnvakt". Han ska t ex resa bort några dagar i arbetet (detta under "hans" dagar med barnen); då får inte barnen stanna hos sambon och hennes barn, för hon vill inte ha hand om dem alla fyra. Likaså om barnen blir sjuka när de är hos dem och han har "viktigt" möte; då anser han att jag ska stanna hemma från mitt arbete och ta hand om barnen. Självklart har jag och han det yttersta ansvaret för våra egna barn, men hjälps man inte åt i den "nya" familjekonstellationen? Känner bara att om jag hade flyttat ihop med en ny man så hade vi sinsemellan löst dessa situationer; antingen får jag stanna hemma eller min sambo.
    Jag jättegärna höra vad andra tycker och hur andra löst liknande situationer!

    Ingrid:)

  • Svar på tråden Känner mig som "nöd-barnvakt"..
  • Ramborg
    Ingrid0 skrev 2011-06-27 15:46:15 följande:
    Jo Lilith, det är ju lite så jag tänker också... Och Långstrumpan; jag har talat med honom om det, men vad han gjorde då var att sätta sjuka barnet i bilen och ta en tretimmars bilfärd till sitt möte...
    Han verkar ju inte vara pålitlig för fem öre. Känns det verkligen tryggt att lämna ifrån sig barnen till honom? 
    Google Is Your Friend
  • ViVäntarLois

    Jag tycker att det är lite skillnad på om man ändå ska hämta sitt barn på förskolan jämfört med om man ska vabba för någon annans barn en hel dag.

    I den bonusfamilj som ligger mig närmast så ser bonusmamman det som en självklarhet att laga mat till bonusen när hon själv ska äta, att följa med bonusen på stan om hon har tid över, gå på skolavslutningar osv. Men när det kommer till vab, skjutsa barnet 30 mil till ett läger eller andra större saker så är det bonusens bioföräldrar som löser det. Dvs. bomusmamman inkluderar barnet i familjen, hjälper till och vill vara snäll men om bonusen behöver skjuts en dag som bonusmamman har annat inplanerat så är det ändå bioföräldrarna som får se till att fixa det. Helt sunt tycker jag.

  • ViVäntarLois

    Kanske kan du be pappan om lite underhåll t.ex. om du har barnen mer än vad han har? Så blir det lite mer rättvist :)

  • Markisa
    ViVäntarLois skrev 2011-06-27 16:00:42 följande:
    Kanske kan du be pappan om lite underhåll t.ex. om du har barnen mer än vad han har? Så blir det lite mer rättvist :)
    Exakt! Jag förstår att du, när du på förhand vet att pappan inte kommer att vabba utan kommer att med ett sjukt barn till jobbet, ställer upp, men något borde du "få" av honom. En ekonomisk kompensation.

    Eller så kan ni gå och prata på Familjerätten också om ni inte kommer överens.
  • guldplutt

    jag måste säga att jag hade varit glad om det var jag som fick ha barnen även fortsättningsvis. jag tycker att mina barn ska vara med sin mamma eller pappa - om ngn av oss måste resa bort eller liknande så ska de om möjligt vara hos den andre. INTE passas av en ny respektive bara för att det infaller på den vecka då de ska bo där. Givetvis kräver det att man kommer hyfsat överens och att inte den ena parten utnyttjar det för mycket och därmed gör att man själv får offra sådant som är viktigt på den egna tiden för saker som hade kunnat undvikas.

  • Aprikos
    Ingrid0 skrev 2011-06-27 15:46:15 följande:
    Jo Lilith, det är ju lite så jag tänker också... Och Långstrumpan; jag har talat med honom om det, men vad han gjorde då var att sätta sjuka barnet i bilen och ta en tretimmars bilfärd till sitt möte...
    fasen vilket trist sätt av pappan! Inte konstigt att du kanske inte känner att du kan säga att du inte vill passa barnet när det inte är din tid, om du vet att det sjuka barnet får åka på möte då... Jag förstår ju hur du tänker, och jag tycker att det är lite skumt av pappans nya tjej, speciellt det där om att hon hämtar sitt barn och sedan får hans/ert barn gå hem själv 30 minuter senare.
  • Friedegard

    Jag kan förstå att hon inte vabbar för dina barn (får hon ens laglig ersättning för det?) du får väl begära ekonomisk ersättning för att du vabbar på hans veckor så att han inte utnyttjar dig i onödan.

    Att inte hämta barnen samtidigt på dagis tycker jag känns ytterst knepigt. Är man inte en familj och tar hand om varandra om man väljer att bo tillsammans?

  • Trollmamma till 4

    Din exman kan tydligen inte jobba som han bör när han har barnen varann vecka så han skulle ju kunna se över sitt jobb och se om det finns möjligheter för han att göra lite ändringar när barnen är där alternativt att barnen är där varannan helg.

    Vad säger barnen om detta hattande fram å tillbaka när deras pappa inte kan ta dem?


    Mamma till 4
  • Ingrid0
    Friedegard skrev 2011-06-28 12:30:26 följande:
    Jag kan förstå att hon inte vabbar för dina barn (får hon ens laglig ersättning för det?) du får väl begära ekonomisk ersättning för att du vabbar på hans veckor så att han inte utnyttjar dig i onödan.

    Att inte hämta barnen samtidigt på dagis tycker jag känns ytterst knepigt. Är man inte en familj och tar hand om varandra om man väljer att bo tillsammans?
    Nej, det är inte frågan om att nya sambon ska vabba för våra barn, detta inträffade när hon ändå var hemma. Ekonomisk ersättning från honom är inte att tänka på.
  • Ingrid0
    Trollmamma till 4 skrev 2011-06-28 15:38:05 följande:
    Din exman kan tydligen inte jobba som han bör när han har barnen varann vecka så han skulle ju kunna se över sitt jobb och se om det finns möjligheter för han att göra lite ändringar när barnen är där alternativt att barnen är där varannan helg.

    Vad säger barnen om detta hattande fram å tillbaka när deras pappa inte kan ta dem?
    Låt oss bara säga som så, att ändra på sitt jobb eller sina vanor för någon annan är för honom uteslutet.
    Barnen uttrycker önskan om att få vara hos mig "men att kunna få hälsa på pappa när vi vill"... Men pappan har klargjort för både mig och barnen att det är vuxna som bestämmer och barnen har inget att säga till om.
  • En Åsa

    Nej, jag tycker inte att det är konstigt att hon inte vill ha dina barn hemma också men däremot är det ju inte ditt problem att hon inte vill det utan din ex-makes. Vill han inte vabba på hans veckor så betyder inte det att du behöver göra det, han får lösa det på annat  sätt helt enkelt.


  • anne h
    Ingrid0 skrev 2011-06-27 15:12:16 följande:
    Hej alla!
     
    Jag har en undring som jag skulle vilja ha hjälp med. Jag ocih min ex-make skildes för två år sedan. Vi har två barn 5 resp 8 år gamla som vi har gemensam vårdnad om (de bor varannan vecka hos mig resp sin pappa). Min ex-makes nya flickvän och hennes två barn har nu flyttat in hos honom. Barnens pappa reser en del i arbetet och jag har ofta ryckt in och "tagit barnen" när han har behövt åka iväg, eller när han haft (enligt honom) så viktiga möten att han ej kunnat vara hemma med sjukt barn då har jag också tagit hand om dem och stannat hemma. Jag är ju deras mamma och så klart finns jag där för dem!:) Men jag tycker det känns lite märkligt nu, när han har en sambo, att jag ska rycka in när han behöver "barnvakt". Han ska t ex resa bort några dagar i arbetet (detta under "hans" dagar med barnen); då får inte barnen stanna hos sambon och hennes barn, för hon vill inte ha hand om dem alla fyra. Likaså om barnen blir sjuka när de är hos dem och han har "viktigt" möte; då anser han att jag ska stanna hemma från mitt arbete och ta hand om barnen. Självklart har jag och han det yttersta ansvaret för våra egna barn, men hjälps man inte åt i den "nya" familjekonstellationen? Känner bara att om jag hade flyttat ihop med en ny man så hade vi sinsemellan löst dessa situationer; antingen får jag stanna hemma eller min sambo.
    Jag jättegärna höra vad andra tycker och hur andra löst liknande situationer!

    Ingrid:)
    Jag har ju haft styvbarn och tvekade inte att ha det här när pappan jobbade/var borta på annat. Jag hade ju flyttat ihop med pappan, barnet följde med på köpet såklart.

    Lika är det nu med mina barn; min karl -inte pappa till barnen- tar självklart över ansvaret om/när jag behöver arbeta osv. Det är faktiskt oftast han som hämtar dem osv när det behövs..  
    /anne.h, stolt morsa till fyra absolut perfekta barn ♥
  • vivianne

    Att sambon inte tar hela sjukdagar eller är ensam med alla fyra barnen när pappan är borta förstår jag. Det är ju rätt så "stora" saker som föräldrarna har ansvar för. Men att hämta ett barn på fritids och låta det andra gå hem själv en halvtimme senare känns jättekonstigt. Sniket på något sätt. Men det KAN ju vara så enkelt att hennes barn påverkats av den nya familjesituationen och behöver mamma på tu man hand en halvtimme om dan. Då förstår jag igen...

    Be ditt ex kompensera dig för inkomstbortfallet när du vabbar hans veckor. Om inte är det "bara" att sluta ställa upp. Kanske en annan lösning än just varannan vecka hade passat er bättre egentligen. Ons-sön varannan vecka t.ex. Så kanske han kan lägga sina möten och tjänsteresor runt barndagarna.

  • Åsiktskvinnan

    Jag tycker hon inte behöver ta något ansvar alls om hon inte vill och om du inte kan ta barnen så får pappan lösa det då det är hans vecka, men jag skulle nog tänka över hur ni ska ha det i fortsättningen om han inte kan ta barnen vid sjukdom, då kanske det är bättre om han har dom när han vet att han kan vara hemma med dom. Det vore väl det bästa? Då får ju du dessutom ha dom mest. =)

Svar på tråden Känner mig som "nöd-barnvakt"..