butterflower

Äldre 8 Jul 20:23

763 svar

Adoption = köpa barn?

Kostnad och bidrag

Kostnaden för att adoptera ett barn ligger mellan 80 000 och 190 000 kronor, beroende på resans längd och hur länge man måste stanna i landet när man hämtar barnet.

Den som adopterar ett utländskt barn kan få bidrag för kostnaderna med 40 000 kronor. Ansökan görs hos försäkringskassan inom ett år efter att adoptionsbeslutet blivit gällande i Sverige.

Är det nån skillnad på adoption och på att "köoa ett barn" ????

(jag startar inte tråden för att såra någon)

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-07-08 20:56
På RFSL står detta om ekonomi.

Att adoptera medför ganska stora kostnader. Mellan ca 80 000 kr och upp till 250 000 kr beroende på vilket land eller kontakt man adopterar från, anges av de olika adoptionsförmedlande organisationerna.

En del av adoptionskostnaden går till att täcka olika kostnader i Sverige. En annan del går till att täcka de kostnader som uppstår i utlandet. I utlandet finns till exempel juridiska kostnader och vårdkostnader för barnen. Ofta behövs advokat för att få adoptionen genomförd i domstol. Många handlingar skall införskaffas som beslutsunderlag, en del av dem behöver översättas och registreras hos Notarius Publicus. Det kan innebära tidsödande resor, telefon- och faxkostnader med mera.

På många håll är det brukligt att adoptivföräldrarna ger en donation till barnens barnhem för att förbättra vårdförhållanden både för adoptivbarnen och de barn som av olika anledningar inte kan adopteras, utan blir kvar på barnhemmet.

Förutom dessa kostnaden kommer kostnader för resa och uppehälle i samband med adoptionen.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-07-08 22:04
Jag skriver här upp, så att ingen missar det.

Anledningen till att jag startade den här tråden var för att jag hade en diskussion om detta med en väninna tidigare idag.

Vi diskuterade vad det är som gör skillnad på att betala för ett barn via en adoptionsbyrå och att betala en mamma direkt för hennes barn.

Och om inte vi i väst hade varit beredda att betala för barn, vad hade hänt då?

Lavish

Äldre 18 Jul 17:29

#751

I det endskilda fallet kan jag inte se det som att barnet blir köpt. Jag tror varken adoptivföräldrar eller adoptivbarn annat än i väldigt sällsynta fall ser det som en transaktion på det sättet.

Men om man tar det upp i en mycket större skala så kan man diskutera det ja. Då skulle man kunna se barnen som en "vara" som "efterfrågas" i väst, för annars kan man ju fundera på varför barnen ofta kommer från fattiga länder till rika länder och förmodligen aldrig åt andra hållet?

Jag tror inte barnen som kommer känner sig "köpta" för jag tror knappast några adoptivföräldrar har en sådan inställning. Men det finns ju en risk att man i fattiga länder skippar att lösa problem som skulle kunna låta fler barn stanna hos sina biologiska föräldrar eftersom det kostar pengar medan man kanske tjänar på den internationella adoptionen.

butterflower

Äldre 18 Jul 17:37

#752

Emeli skrev 2011-07-18 15:51:09 följande:

Jag undrar samma sak.

Det är bäst att ta det en gång till, tålmodigt och pedagogiskt ... Vet inte om det är värt besväret eftersom jag tror att båda dessa nick (samma person?) bara är ute efter att provocera och förolämpa. Men för våra barns skull tar jag det en gång till (suck).

I den bästa av världar skulle barn inte bli föräldralösa. Alla biologiska föräldrar skulle klara att ta hand om sina barn och ge dem en bra och trygg uppväxt.

Barn som är fria för adoption är föräldralösa. De har av någon anledning förlorat sina första föräldrar. Barn behöver föräldrar för att ha en chans att utvecklas till harmoniska människor.

All tillgänglig forskning visar att adoption är det överlägset bästa alternativet om ett barn inte kan växa upp i sin biologiska familj. Barn som tvingas växa upp i fosterhem/familjehem eller på institutioner/barnhem har som grupp en mycket sämre utveckling och går en mycket mer otrygg framtid till mötes. Allra bäst är det om barnet kan få en adoptivfamilj i sitt ursprungsland. Då behöver barnet inte byta språk och kulturell kontext, men om det inte går att finna en inhemsk adoptivfamilj är internationell adoption det näst bästa alternativet.

Det kostar pengar att adoptera. Det handlar om dyra flygbiljetter, boende på hotell under flera veckors tid, dokumentkostnader, översättning, administrativa kostnader och (i vissa länder) omvårdnadskostnader. På samma sätt som man får betala för barnomsorg i Sverige om man väljer att låta sitt barn gå i förskolan, får man betala för att barnet får mat, kläder och tillsyn på barnhemmet under tiden den rättsliga proceduren pågår. Hur svårt är det att förstå att man inte betalar för barnet? Allvarligt talat ... Hur svårt är det?

Men jisses.

bubblan79

Äldre 18 Jul 17:46

#753

Emeli skrev 2011-07-18 15:51:09 följande:

Jag undrar samma sak.

Det är bäst att ta det en gång till, tålmodigt och pedagogiskt ... Vet inte om det är värt besväret eftersom jag tror att båda dessa nick (samma person?) bara är ute efter att provocera och förolämpa. Men för våra barns skull tar jag det en gång till (suck).

I den bästa av världar skulle barn inte bli föräldralösa. Alla biologiska föräldrar skulle klara att ta hand om sina barn och ge dem en bra och trygg uppväxt.

Barn som är fria för adoption är föräldralösa. De har av någon anledning förlorat sina första föräldrar. Barn behöver föräldrar för att ha en chans att utvecklas till harmoniska människor.

All tillgänglig forskning visar att adoption är det överlägset bästa alternativet om ett barn inte kan växa upp i sin biologiska familj. Barn som tvingas växa upp i fosterhem/familjehem eller på institutioner/barnhem har som grupp en mycket sämre utveckling och går en mycket mer otrygg framtid till mötes. Allra bäst är det om barnet kan få en adoptivfamilj i sitt ursprungsland. Då behöver barnet inte byta språk och kulturell kontext, men om det inte går att finna en inhemsk adoptivfamilj är internationell adoption det näst bästa alternativet.

Det kostar pengar att adoptera. Det handlar om dyra flygbiljetter, boende på hotell under flera veckors tid, dokumentkostnader, översättning, administrativa kostnader och (i vissa länder) omvårdnadskostnader. På samma sätt som man får betala för barnomsorg i Sverige om man väljer att låta sitt barn gå i förskolan, får man betala för att barnet får mat, kläder och tillsyn på barnhemmet under tiden den rättsliga proceduren pågår. Hur svårt är det att förstå att man inte betalar för barnet? Allvarligt talat ... Hur svårt är det?

riktigt bra.. trycker på *gilla* knappen

(¯`°?.¸ ღ Siamo Te ed Io ღ ¸.?°´¯)

Milkina cerka

Äldre 18 Jul 18:29

#754

Emeli skrev 2011-07-18 15:51:09 följande:

Jag undrar samma sak.

Det är bäst att ta det en gång till, tålmodigt och pedagogiskt ... Vet inte om det är värt besväret eftersom jag tror att båda dessa nick (samma person?) bara är ute efter att provocera och förolämpa. Men för våra barns skull tar jag det en gång till (suck).

I den bästa av världar skulle barn inte bli föräldralösa. Alla biologiska föräldrar skulle klara att ta hand om sina barn och ge dem en bra och trygg uppväxt.

Barn som är fria för adoption är föräldralösa. De har av någon anledning förlorat sina första föräldrar. Barn behöver föräldrar för att ha en chans att utvecklas till harmoniska människor.

All tillgänglig forskning visar att adoption är det överlägset bästa alternativet om ett barn inte kan växa upp i sin biologiska familj. Barn som tvingas växa upp i fosterhem/familjehem eller på institutioner/barnhem har som grupp en mycket sämre utveckling och går en mycket mer otrygg framtid till mötes. Allra bäst är det om barnet kan få en adoptivfamilj i sitt ursprungsland. Då behöver barnet inte byta språk och kulturell kontext, men om det inte går att finna en inhemsk adoptivfamilj är internationell adoption det näst bästa alternativet.

Det kostar pengar att adoptera. Det handlar om dyra flygbiljetter, boende på hotell under flera veckors tid, dokumentkostnader, översättning, administrativa kostnader och (i vissa länder) omvårdnadskostnader. På samma sätt som man får betala för barnomsorg i Sverige om man väljer att låta sitt barn gå i förskolan, får man betala för att barnet får mat, kläder och tillsyn på barnhemmet under tiden den rättsliga proceduren pågår. Hur svårt är det att förstå att man inte betalar för barnet? Allvarligt talat ... Hur svårt är det?

Säger som de andra R I K T I G T bra skrivet, h u r svårt ska det vara att förstå?

♥ ♥♥♥♥♥♥ www.godtube.com ♥ ♥♥♥♥♥♥

Emeli

Äldre 18 Jul 20:06

#755

Lavish skrev 2011-07-18 17:29:27 följande:

I det endskilda fallet kan jag inte se det som att barnet blir köpt. Jag tror varken adoptivföräldrar eller adoptivbarn annat än i väldigt sällsynta fall ser det som en transaktion på det sättet.

Men om man tar det upp i en mycket större skala så kan man diskutera det ja. Då skulle man kunna se barnen som en "vara" som "efterfrågas" i väst, för annars kan man ju fundera på varför barnen ofta kommer från fattiga länder till rika länder och förmodligen aldrig åt andra hållet?

Jag tror inte barnen som kommer känner sig "köpta" för jag tror knappast några adoptivföräldrar har en sådan inställning. Men det finns ju en risk att man i fattiga länder skippar att lösa problem som skulle kunna låta fler barn stanna hos sina biologiska föräldrar eftersom det kostar pengar medan man kanske tjänar på den internationella adoptionen.

Även i Sverige lämnas barn för adoption. Förutom närståendeadoptionerna, som är ganska många, lämnas 15-20 barn årligen. Detta trots att vi har så gott som fri hälso- och sjukvård, ungdomsmottagningar, preventivmedelsrådgivning, sex- och samlevnadsundervisning, föräktenskapliga sexuella förbindelser är accepterade, generös abortlagstiftning och en socialtjänstlag som ser till att ingen behöver svälta. Trots det, alltså. I det perspektivet är det kanske inte så svårt att tänka sig att åtskilligt många fler barn överges i fattiga länder, i länder där abort inte är tiilåtet, där det knappt finns någon barnomsorg och i länder där ensamstående föräldrar inte är accepterade.

Oräkneliga barn har blivit föräldralösa på grund av HIV och AIDS. Eftersom smittan är så utbredd i vissa länder klarar inte biologiska släktingar mm att ta hand om alla dessa barn.

Det är just pga risken för barnhandel som den internationella adoptionsverksamheten omfattas av så rigorösa bestämmelser. Det är också anledningen till att den svenska adoptionslagstiftningen så kraftigt har begränsat möjligheten att adoptera privat (sk enskild adoption). Vid minsta misstanke om oegentligheter stängs en adoptionskontakt.

Lavish

Äldre 18 Jul 20:14

#756

Emeli skrev 2011-07-18 20:06:12 följande:

Även i Sverige lämnas barn för adoption. Förutom närståendeadoptionerna, som är ganska många, lämnas 15-20 barn årligen. Detta trots att vi har så gott som fri hälso- och sjukvård, ungdomsmottagningar, preventivmedelsrådgivning, sex- och samlevnadsundervisning, föräktenskapliga sexuella förbindelser är accepterade, generös abortlagstiftning och en socialtjänstlag som ser till att ingen behöver svälta. Trots det, alltså. I det perspektivet är det kanske inte så svårt att tänka sig att åtskilligt många fler barn överges i fattiga länder, i länder där abort inte är tiilåtet, där det knappt finns någon barnomsorg och i länder där ensamstående föräldrar inte är accepterade.

Oräkneliga barn har blivit föräldralösa på grund av HIV och AIDS. Eftersom smittan är så utbredd i vissa länder klarar inte biologiska släktingar mm att ta hand om alla dessa barn.

Det är just pga risken för barnhandel som den internationella adoptionsverksamheten omfattas av så rigorösa bestämmelser. Det är också anledningen till att den svenska adoptionslagstiftningen så kraftigt har begränsat möjligheten att adoptera privat (sk enskild adoption). Vid minsta misstanke om oegentligheter stängs en adoptionskontakt.

Nej det är inte konstigt att det blir så. Världen kommer aldrig bli så perfekt att inga barn någonsin blir föräldralösa. Men jag vill gärna tro att den kan bli så bra att de barn som blir föräldralösa kan adopteras INOM landet, så som sker med svenska barn.

Det är ju där frågan kommer in, även om jag tycker det är lite magstarkt att kalla det för att köpa barn. Så är det ju så att det finns en efterfrågan på barn, på internationell adoption. För mig finns det något problematiskt i att det finns en efterfrågan på att saker inte ska gå att lösa på allra bästa sättet för barnen.

Sen tror jag säkert att det idag är det bästa för många barn att bli adopterade till väst. Men det allra bästa vore om de kunde adopteras inom landet eller stanna hos sin biologiska mor, om det finns en sån som av olika skäl inte vill/kan ta hand om barnet som det ser ut där nu.

Ska man vara riktigt cynisk så kan det vara så att den stora efterfrågan på barn att adoptera saktar ner arbetet mot den bästa lösningen. Sen är det såklart inte någon enskild adoptivförälders fel att det är så.

Emeli

Äldre 18 Jul 20:33

#757

Lavish skrev 2011-07-18 20:14:22 följande:

Nej det är inte konstigt att det blir så. Världen kommer aldrig bli så perfekt att inga barn någonsin blir föräldralösa. Men jag vill gärna tro att den kan bli så bra att de barn som blir föräldralösa kan adopteras INOM landet, så som sker med svenska barn.

Det är ju där frågan kommer in, även om jag tycker det är lite magstarkt att kalla det för att köpa barn. Så är det ju så att det finns en efterfrågan på barn, på internationell adoption. För mig finns det något problematiskt i att det finns en efterfrågan på att saker inte ska gå att lösa på allra bästa sättet för barnen.

Sen tror jag säkert att det idag är det bästa för många barn att bli adopterade till väst. Men det allra bästa vore om de kunde adopteras inom landet eller stanna hos sin biologiska mor, om det finns en sån som av olika skäl inte vill/kan ta hand om barnet som det ser ut där nu.

Ska man vara riktigt cynisk så kan det vara så att den stora efterfrågan på barn att adoptera saktar ner arbetet mot den bästa lösningen. Sen är det såklart inte någon enskild adoptivförälders fel att det är så.

Javisst, det bästa är att barnen får stanna i sina ursprungsländer. Så sker också till stor del. Det är bara när det inte finns tillräckligt många inhemska adoptivfamiljer som internationell adoption kan komma i fråga. Helt enligt Barnkonventionen.

Många arbetar mycket målmedvetet på att minska antalet adoptioner till väst. Om du går in på www.mia.eu och tittar på statistiken kan du se att så faktiskt är fallet. I takt med ökat välstånd i många länder, ökad information har antalet inhemska adoptiner ökat. Det senaste dramtiska exemplet är Kina. För mindre än 10 år sedan kom mängder av framför allt små flickor till bland annat Sverige, efter bara en kort tids väntan. Idag ser situationen helt annorlunda ut. Väntan på ett friskt, litet barn utan missbildningar eller handikapp är i dagsläget sex år, och bedöms fortfarande öka. De barn som kommer från KIna idag har så gott som alla någon form av särskilt behov, I Indien ser det likandant ut - barnen som kommer därifrån har "blivit över". Hemskt men sant. De är ofta prematura eller har någon skavank som inneär att någon inhemsk familj inte fanns till dem. Jämför snkomststatisktien från Indien idag och hur den var för 10 år sedan, och ännu hellre för 20 år sedan, så ser du ett tydligt mönster.

Jag och min man adopterade från Colombia för mer än 20 år sedan. Året som ett av våra barn kom, anlände mer än 300 barn bara genom AC från detta land. Inhemsk adoption var ovanligt. Under åren har man medvetet arbetat för att öka medvetenhetnen om behovet av adoption inom Colombia, i kombination med ökat välstånd. I år får vi se om AC kan få hem 300 barn totalt.

VNmamma

Äldre 18 Jul 23:21

#758

Lavish skrev 2011-07-18 20:14:22 följande:

Nej det är inte konstigt att det blir så. Världen kommer aldrig bli så perfekt att inga barn någonsin blir föräldralösa. Men jag vill gärna tro att den kan bli så bra att de barn som blir föräldralösa kan adopteras INOM landet, så som sker med svenska barn.

Det är ju där frågan kommer in, även om jag tycker det är lite magstarkt att kalla det för att köpa barn. Så är det ju så att det finns en efterfrågan på barn, på internationell adoption. För mig finns det något problematiskt i att det finns en efterfrågan på att saker inte ska gå att lösa på allra bästa sättet för barnen.

Sen tror jag säkert att det idag är det bästa för många barn att bli adopterade till väst. Men det allra bästa vore om de kunde adopteras inom landet eller stanna hos sin biologiska mor, om det finns en sån som av olika skäl inte vill/kan ta hand om barnet som det ser ut där nu.

Ska man vara riktigt cynisk så kan det vara så att den stora efterfrågan på barn att adoptera saktar ner arbetet mot den bästa lösningen. Sen är det såklart inte någon enskild adoptivförälders fel att det är så.

Efterfrågan på barn att adoptera internationellt ökar - parallellt med att de nationella adoptionerna ökar. Så internationella adoptioner behöver inte stå i vägen för nationella. I en del länder är det t o m så att de internatonella adoptionerna banat väg för de nationella.

Sedan, en annan sak när det gäller nationella adoptioner:
Precis som vid internationell adoption kommer barnen från utsatta familjer till välmående familjer. D v s de rika adopterar de fattigas barn - fast inom landet.

Kan vara bra att påpeka. Jag tycker att nationell adoption ibland glorifieras och betraktas som "finare", lite ädlare. Okunnigt i så fall.

en glad

Äldre 19 Jul 00:08

#759

VNmamma skrev 2011-07-18 23:21:15 följande:

Jag tycker att nationell adoption ibland glorifieras och betraktas som "finare", lite ädlare. Okunnigt i så fall.

Nja, det beror väl på att internationella konventioner (som stödjer sig på tillgänglig forskning om barnets bästa) förordar nationell adoption framför internationell.... så finare, ädlare tror jag inte på, men mer förenligt med barnets bästa!

VNmamma

Äldre 19 Jul 11:27

#760

en glad skrev 2011-07-19 00:08:25 följande:

Nja, det beror väl på att internationella konventioner (som stödjer sig på tillgänglig forskning om barnets bästa) förordar nationell adoption framför internationell.... så finare, ädlare tror jag inte på, men mer förenligt med barnets bästa!

Jag tänker närmast på när man diskuterar den etiska aspekten av adoptioner. Då låter det ibland på vissa som det är mer jämställt, eller hur jag ska uttrycka det, med adoptioner inom landet.

Vad gäller barnets bästa tycker jag nog att de internationella konventionerna är bra, d v s att nationell adoption bör går före internationell adoption. Jag skriver "nog" för nationella adoptioner är inte alltid perfekt genomförda de heller.
Förra sommaren träffade jag en indisk adoptivfamilj i Sverige. När de beskrev hur de organiserade adoptionerna ibland går till lät det nästan som svenskt 60-tal: Föräldrarna uppmanas att INTE berätta för barnet att det är adopterat. Barn som adopteras av hinduiska föräldrar får inte samma juridiska status som biologiska barn. Föräldrarna väljer ofta barn på barnhem, de yngsta och ljusaste är populärast.
Då pratar vi alltså om de organiserade adoptionerna. Därutöver finns också en stor "marknad" av inofficiella adoptioner där mammor får pengar för sitt barn.

Som sagt, allt är inte svart eller vitt.

Thalis

Äldre 19 Jul 12:10

#761

VNmamma skrev 2011-07-19 11:27:36 följande:

Jag tänker närmast på när man diskuterar den etiska aspekten av adoptioner. Då låter det ibland på vissa som det är mer jämställt, eller hur jag ska uttrycka det, med adoptioner inom landet.

Vad gäller barnets bästa tycker jag nog att de internationella konventionerna är bra, d v s att nationell adoption bör går före internationell adoption. Jag skriver "nog" för nationella adoptioner är inte alltid perfekt genomförda de heller.
Förra sommaren träffade jag en indisk adoptivfamilj i Sverige. När de beskrev hur de organiserade adoptionerna ibland går till lät det nästan som svenskt 60-tal: Föräldrarna uppmanas att INTE berätta för barnet att det är adopterat. Barn som adopteras av hinduiska föräldrar får inte samma juridiska status som biologiska barn. Föräldrarna väljer ofta barn på barnhem, de yngsta och ljusaste är populärast.
Då pratar vi alltså om de organiserade adoptionerna. Därutöver finns också en stor "marknad" av inofficiella adoptioner där mammor får pengar för sitt barn.

Som sagt, allt är inte svart eller vitt.

Håller med!!
Vi skulle adoptera enskilt från mitt födelseland men när min mamma avrådde mig det pga att det fanns saker som vår familj inte anser "rätt" så då valde vi Colombia genom organisation då ingen organisation i Sverige arbetar med mitt födelseland istället(som vi också har ank.till).

Det som fick min mamma att bli avskräckt( Min mamma är advokat och var vår juridiska ombud) var att hon gavs möjligheten att "välja" ut sitt blivande barn och anställda sa att hon skulle välja ett barn som var så lik familjen som möjligt så att det inte skulle synas att barnet var adopterat.

I övrigt så har adopterade barn samma ställning som biologiska och men det finns en lite konstig inställning till adoption av barn som man inte är släkt med.

Mamma till A, A, A och V.

Lavish

Äldre 19 Jul 12:38

#762

Emeli skrev 2011-07-18 20:33:33 följande:

Javisst, det bästa är att barnen får stanna i sina ursprungsländer. Så sker också till stor del. Det är bara när det inte finns tillräckligt många inhemska adoptivfamiljer som internationell adoption kan komma i fråga. Helt enligt Barnkonventionen.

Många arbetar mycket målmedvetet på att minska antalet adoptioner till väst. Om du går in på www.mia.eu och tittar på statistiken kan du se att så faktiskt är fallet. I takt med ökat välstånd i många länder, ökad information har antalet inhemska adoptiner ökat. Det senaste dramtiska exemplet är Kina. För mindre än 10 år sedan kom mängder av framför allt små flickor till bland annat Sverige, efter bara en kort tids väntan. Idag ser situationen helt annorlunda ut. Väntan på ett friskt, litet barn utan missbildningar eller handikapp är i dagsläget sex år, och bedöms fortfarande öka. De barn som kommer från KIna idag har så gott som alla någon form av särskilt behov, I Indien ser det likandant ut - barnen som kommer därifrån har "blivit över". Hemskt men sant. De är ofta prematura eller har någon skavank som inneär att någon inhemsk familj inte fanns till dem. Jämför snkomststatisktien från Indien idag och hur den var för 10 år sedan, och ännu hellre för 20 år sedan, så ser du ett tydligt mönster.

Jag och min man adopterade från Colombia för mer än 20 år sedan. Året som ett av våra barn kom, anlände mer än 300 barn bara genom AC från detta land. Inhemsk adoption var ovanligt. Under åren har man medvetet arbetat för att öka medvetenhetnen om behovet av adoption inom Colombia, i kombination med ökat välstånd. I år får vi se om AC kan få hem 300 barn totalt.

Det var ju positiv läsning, skönt att det minskat så mycket!

Lavish

Äldre 19 Jul 12:43

#763

VNmamma skrev 2011-07-18 23:21:15 följande:

Efterfrågan på barn att adoptera internationellt ökar - parallellt med att de nationella adoptionerna ökar. Så internationella adoptioner behöver inte stå i vägen för nationella. I en del länder är det t o m så att de internatonella adoptionerna banat väg för de nationella.

Sedan, en annan sak när det gäller nationella adoptioner:
Precis som vid internationell adoption kommer barnen från utsatta familjer till välmående familjer. D v s de rika adopterar de fattigas barn - fast inom landet.

Kan vara bra att påpeka. Jag tycker att nationell adoption ibland glorifieras och betraktas som "finare", lite ädlare. Okunnigt i så fall.

Men självklart, går adoptionen dåligt till så är det ju inte bra. Och visst finns aspekten av att det är fattiga barn som kommer till rika familjer säkert kvar. Men om adoptionerna är likvärdiga tror jag ändå att det är bättre för barnet att få stanna i sin egen kultur. Och ärligt talat, på södermalm är det säkert inte ett problem med en annan hudfärg, men är det verkligen helt oproblematiskt i Gubbånger, Jämtland, med 1200 innevånare?

Sen är det väl också en del barn som lämnas bort, inte för att föräldrarna är döda utanför att föräldrarna av olika skäl inte vill eller kan ta hand om sina barn. Där skulle man nog också kunna komma längre genom att jobba för ogifta mödrars rättigheter, och mot fattigdom i största allmänhet.

Adoption = köpa barn?

INNEHÅLL