Min kille vill inte ha sex lika ofta som jag. Han vet att jag vill oftare men gör ingen ansträngning för att försöka mötas halvvägs. De dagar han inte vill ignorerar han mig bara. Jag blir ledsen. Det sårar mig djupt. Han säger att han tänder på mig men inte vill ändå. Han får alltid stånd av att röra vid mig, mysa, pussas men stöter ändå ifrån sig.
Vad ska jag göra och hur ska jag tänka för att inte bli så sårad. Mår inte bra av det.
Det har varit såhär sen början.
vi är ett par i 27 års åldern.. varit tillsammans snart 2 år och har haft det likadant.
vårat förhållande startade med sex flera gånger om dagen i ca 1 år. sen flyttade vi hop och efter en månad blev allt väldigt annorlunda. min sambo ville inte alls lika ofta, inte ens en gång om dagen, inte ens varannan dag.. inte ens var tredje! detta kom helt plötsligt och jag höll på bli galen!
först tog jag det personligt och förstod inte hur han, som din sambo kunde bli hård av kyssar o smek och sen ändå inte vilja.. eller ens bara köra på för min skull! låter hemskt nu när jag läser vad jag skriver men jag kände så. idag vill jag ju inte älska min min sambo om vi inte båda är sugna.
sen ville jag mer än jag ens velat innan, mest troligtvis för att jag inte fick. jag trodde han inte älskade mig längre, att han inte tände på mig och allt de där.. försökte prata om det, han blev arg, jag blev ledsen, han försökte trösta, jag blev arg osv.. sen en dag när han insåg att jag verkligen inte trodde han älskade mig längre och att jag trodde han inte tände på mig blev han jätteledsen och började fundera en hel del själv.
sen tappade jag lusten. både på riktigt och på ren jävulskap hehe. från att aldrig ha sagt nej innan började jag säga nej. jag sa åt mig själv att jag helt enkelt inte får finnas tillänglig nästa gång han är på humör - hur kåt jag än är. innan hade jag ju fått ta det man fick så att säga.. det hjälpte lite.. han blev lite snopen.. när de hände 2 ggr på en vecka tror jag hade började tänka till.. sen älskade vi en gång.. och sen lät jag honom ta nästa initiativ igen.. som kom ungefär en vecka senare... nu har vi sex 1-2 i veckan igen.. och det känns bra..
i min sambos fall tror jag många saker har spelat roll.. han har gått från "bad boy" till att nu leva i ett riktigt förhållande där vi planerar barn o framtid.. han har beskrivit det själv lite som att brytet mellan att jaga sex bland vilka brudar som helst till att hitta den han vill leva med blev väldigt arrupt..
nu vet jag inte hur ni har det annars. pussar han och kramar dig? visar han dig sin kärlek på andra sätt? och det typiska, ni måste prata med varandra... men tvinga honom inte och tjata inte, det gör saken bara ännu värre. om du behöver närhet förklara det för honom.. be honom krama och pussa dig mer så att du kan veta att han finns där.
för mig själv likställde jag kärlek med sex innan och det har varit bra för mig att inse att någon älskar mig på riktigt, inte bara för vad jag kan åstakomma i sängen.
Hej!
Förstår hur du känner då jag är i liknande situation fast i detta fall är det jag som vill mer än min sambo. Din kille förstår nog inte hur lyckligt lottad han är som har en tjej som vill ha sex med honom ofta. Han borde ta till vara på det. Som i alla sådana här situationer så är det enda råd jag kan ge dig att prata med honom. Förklara hur du känner och dina behov. Om han inte lyssnar eller är beredd att anstränga sig för att uppfylla dina behov, till fullo eller i alla fall delvis, så tycker jag att han är egoistisk. Hade jag velat mindre än min partner så hade jag ändå gjort allt för att hon ska känna sig tillfredställd och få sina behov uppfyllda. Om hon var kåt och inte jag så hade jag slickat henne eller något annat. Hur svårt är det. Min erfarenhet säger mig att får man inte sina behov tillfredställda hemma så finns risken att man får det någon annanstans, och det tror jag alla personer som lever i ett parförhållande ska ta till sig det om man är rädd om sitt äktenskap/förhållande.
Min man vill inte heller. Vi har haft sex 3 ggr det senaste året.
Visst, vi har småbarn, och han säger att energin inte finns. Sen är han en människa som kan leva utan sex. Han har inget behov av det.
Visst, onanera... men som sagt så är det inte samma sak. Jag längtar efter närhet och riktigt sex. Jag får knappt närhet. Han vill leva med mig, men har inte det behovet jag har... skitjobbigt.
Jag har sagt att jag kanske lockas att ha sex med någon annan, Inte för känslorna, utan för mitt behov, och jag skulle berätta det för honom i såfall. Han förstår mig, men för mig känns det fel. Fast jag vet inte om jag kan stå emot längre.