Prata sex med barn?

Beror nog på vad som menas med "prata sex". Själv tycker jag det är lämpligt när ungen frågar. :) Jag vill gärna hålla sånt naturligt, men än så länge har inte ämnet kommit på tal. Fortplantning har det där emot, då skrev jag en bok till unge så att han kunde se hur människan är skapt och hur barn blir till.

Hur menar du att "prata sex"?

Jag syftar på olika sammanhang, både att skämta om sex öppet, och "vart bebisar kommer ifrån" mm..
Hur gammal är ditt barn?

Jag svarar på frågor och tar upp det efterhand som det kommer. Jag tror inte på att berätta mer än de frågar efter.

Håller med Hannah76, jag skulle inte uppskatta att min mamma berättade mer om sex för mig än jag frågat efter.
Sen när det gäller skämt om sex... är jag lite kluven. Vi pratar öppet om sex och skämtar om det, men snarare med "kärleken" i grunden än om "grovt snusk". Sen finns det säkert de som tycker att vi är jättegrova, och andra som tycker att än grövre saker är helt i sin ordning.

Viktigast för mig är som sagt att det sker naturligt, alltså när barnet själv frågar, och att man inte blir uppfostrad till att skämmas för sex och nakenhet.

Min son är snart 5 år.

Varför tror du inte på de?

Mina är 6 och 5, jag pratar inget sex med dem, vill det inte heller.
De vet att bebisen kommer från mammans mage, men inte hur den hamnade här.
Jag har ingen susning om hur jag ska förklara utan har sagt att vi tar det när ni blir äldre.
Vill inte berätta om blommor och bin för mina flickor än, de kommer så småningom förstå detta själva.
Jag visste i 9årsålder vad det var och tycker fortfarande att det var för tidigt, men vet mina flickor det då med så förklarar jag för dem då isf och innebörden av det att man väntar tills man är vuxen osv.
sex och barn hör inte ihop enligt min mening, det är ett steg in i vuxenvärlden. En värld jag vill att de hålls ifrån så länge det går.

Jag svarar på deras frågor och inte ett dugg mer. Sedan tar jag upp ämnet vare sig de vill eller inte, när de börjar komma i puberteten.

Mm, naturligt och öppet - det håller jag med om.
Jag har varit nog med att prata om deras kroppar från början, sen de har varit bebisar.

Nu har jag en snart 11-åring som är i puberteten. Är glad att hon itne skämms över de förändringar som sker med kroppen - hon är galet stolt över varje litet hårstrå och förändring =) Medans jag i hennes ålder tyckte att det var lite pinsamt och jobbigt. Jag känner bara enlitet oro för hur hon ska klara detta med mesn och så, hon är den mest glömska och tankspridda ungen som finns. Hon känns inte mentalt redo för detta..

För att barn oftast bara vill veta just det som de frågar om. Och jag tror att de frågar efter sin mognadsgrad. Jag tror de kan tappa intresse om man drar igång något strot när de frågar om något lite.

Precis =)

Bra svar och tänk =)

Sen så tror jag att sex kan verka skrämmande och äckligt om man berättar mer än de är mogna för. Och det vill jag ju inte att de ska tycka.

Mina tjejer har varit rätt olika i hur de har frågat och hur mycket de har frågat.

Min yngsta fyller snart 5 och hon är helt facinerad över att bebisar kommer ut genom snippan, hon bryr sig inte ett dugg om hur de har hamnat i magen. Hon undrarde här om dagen om jag trodde att jag skulle bajsa först när jag skulle föda henne =) Och om jag upptäckte att det var hon som kom när jag tittade ner i toaletten... Haha. Fick påminna henne om att hon är född på sjukhus =)

Hur det (vanligen) går till när en kvinna blir gravid och sen föder barn fick äldsta dottern veta när hon var 2,5 år då hon ställde frågor om det. Yngsta är 1,5 år och det har inte blivit aktuellt där än.
Vi har inte pratat så mycket om sex med storasyster då hon inte har frågat men pratar öppet lite om ämnet ibland på ett naturligt och lättsamt vis utan specifika detaljer. För oss är inte sex något tabubelagt som man måste prata tyst om. Det är en del av livet och vi vill att våra barn ska få en sund inställning till det och inte få förvrängd information om det via vänner och internet när dom blir större.
Vi kommer att berätta om sex och relaterade saker till det under hela barnens uppväxt i takt med deras frågor och utveckling. Inte mer än vad dom kan greppa men inte heller hålla undan något.

Det där med "barnvärld" och "vuxenvärld" tycker jag känns lite gammeldags. Jag tycker att barn har rätt till fritt lärande!
Sex och fortplantning är såklart inte något barn håller på med men jag tycker ändå att det är något dom bör ha grundläggande kunskap om då är en ganska stor del av livet och som också är aktuellt för barnet (deras ursprung, syskon och bebisar). Ju mer man undanhåller det ju mer förstorar man upp ämnet och får det att bli något onaturligt och tabubelagt. Om man pratar fritt om det från början tror jag att det är lättare för barnen att sen ställa frågor och prata med föräldrarna om det när det börjar bli aktuellt i tonåren.

Nintendo- Word! Mycket bra skrivet.

Jag tycker inte heller att det är något som ska hållas hemligt, bara för att man vet något om sex betyder det knappast att man sysslar med det aktivt. (även om nu barn gör det, för sig själva) Jag tror, och hoppas, att en öppen syn på sex gör att barnen är mer självsäkra i tonåren och själva kan besluta när det är rätt och inte.