15 månaders som bits och knips. Hon vet vad hon vill och får hon inte det, så skadar hon sig själv.
Har en tjej född i Augusti 2010, alltså blir hon snart 15 månader.
Sedan hon föddes har vi haft ganska mycket \"problem\" med henne, hon är inte alls lika lätt som storebror varit. Tidigare har hon varit såpass liten att vi vetat hur vi skulle göra (vid separationsfasen var det bara jag som gällde och ja då fick hon vara hos mig helt enkelt, vilket pågick mellan 7-13 månader ungefär).
Sedan ca 8 månader ålder har hon börjat kasta sig, såfort de inte går som hon vill. Sitter hon och bygger med klossar tex, och de ramlar när hon sätter på en ny kloss, så kastar hon sig rakt baklänges. När hon var mindre dämpade hon inte fallet själv, men det gör hon iallafall numera.
När hon väl blir arg, så blir hon riktigt arg och ligger på golvet och snurrar rundor, sätter sig upp, slänger sig bakåt igen osv. Det är ju en del gånger som hon slår i mer än bara golvet, tex mot en hörna eller så och det känns hemskt att hon slår sig såpass mycket som hon gör. Hon kan även få för sig att sitta och banka huvudet i tex bordet och slutar inte förrän man tar bort henne, oavsett hur ont de gör å¨henne.
Jag Kan och vill inte vara som en hök på henne hela tiden, så hur bemöter man detta? Låter henne ligga på golvet och vara arg, eller ta upp henne i famnen och iprincip hålla fast henne för att hon inte ska slå sig?
Avleda går aldrig, om inte någon annan person är här hemma, tex mormor och kan ta henne och försöka avleda. Är det bara jag eller hennes pappa funkar det inte.
Sen bits, knips, slåss och rivs hon, om hon är i famnen på oss och blir arg. Jag har ofta ofta bit och rivmärken, de gånger jag inte hinner ta bort mina händer osv innan hon bits.
Ibland liksom attackerar hon hals osv när hon är arg, för att hon ska komma åt något att bita i. När hon väl bits, så släpper hon oftast inte taget (detta har varit de sista 3 dagarna ca) och man får liksom trycka vid sidan om kinderna på henne, för att det gör så ont på en själv när hon sitter fast så att säga
Hur bemöter man detta?
Nu har hon även börjat gå på storebror (som är 3 år). Biter och kniper honom, sen springer hon iväg och skrattar.
Idag har varit en dag, då hon varit så arg. Spelar ingen roll hon man underhåller henne, går ut osv utan hon är lika arg iallafall. Mellan 15-16 var hon så arg, gjorde allt för att försöka bitas och rivas och bara skakade och skrek för att hon var arg.
Just nu misstänker jag delvis att det är tänderna som spökar, med tanke på att hon håller på att få 3 av sina första kindtänder.
Jag känner mig som världens sämsta mamma just idag, eftersom det verkar absolut inte att få henne på bra humör. Har så dåligt samvete över att hon slår sitt stackars lilla huvud så mycket och är rädd för att hon ska slå sig själv riktigt illa när hon blir så arg.
Så ser framemot lite tips och råd hur man ska bemöta de olika situationerna.
