Hur mycket hjälper ni till med läxan? (Ettan)

Jag brukar låta min dotter, som går i 1:an, få läsa igenom instruktionerna och göra läxan själv. Oftast klarar hon det helt på egen hand, men om hon inte förstår något får hon fråga mig.

När hon är klar brukar jag titta igenom läxan, och om det är några fel så brukar jag prata med henne om det och höra hur hon tänkte. Förklara hur det ska vara.

Om det är något hon haft svårt med brukar jag skicka med en lapp i läxmappen och förklara så fröknarna får veta vad hon haft svårt med. Bara så att man inte sitter o rättar felen med henne och så tror de att hon kan allt.

Det där med räknesagan t ex, känner jag igen. Förstod inte alls vad det var första gången, men det visste dottern för de hade gått igenom det på skolan, precis som allt annat de får läxa i.

Tycker du ska skicka med en lapp och förklara att han inte riktigt förstått det där med räknesaga så får han öva mer på det och så kanske de kan skicka hem ett exempel till dig vad det är för något så du lättare kan hjälpa honom.

Apropå svanen, så självklart kan du visa en bild om han inte alls vet hur en svan ser ut!

Lycka till!           

Det låter som en bra och rimlig läxa.

Nog kan man väl ta för givet att en sjuåring vet hur en svan ser ut? Och vet man inte så är det väl ett jättebra tillfälle att lära sig genom att som du föreslår googla, eller att du bara förklarar. Sådant gör man ju flera gånger varje dag om man har en sjuåring hemma, de lär sig så så många nya ord hela tiden och att förklara ännu ett kan väl inte vara så jobbigt?

Att man ska rita till meningarna handlar om att förstå vad man läser. I början är det många barn som bara avkodar (läser av orden) men inte begriper (för all energi går åt till att avkoda). Och då blir det ju meningslöst. MÅSTE man däremot förstå, om man ska rita t.ex, så kanske man läser meningarna någon gång till, för att "orka" förstå också. 

Mattesagan kunde ni ju rita, så det är ju inte heller för svårt om man förstår vad en mattesaga är. Och det är helt enkelt en liten berättelse som förklarar vad som händer vid t.ex. 5 - 3 = 2. Typ: "Kalle har fem bullar. Han äter upp två. Då har han tre kvar." Rita Streckgubbekalle, fem bullar och kryssa över två. Eller så kan barnet berätta och du skriver, det är ju matten som är i fokus. Eller så berättar barnet, du skriver på ett löst papper och sen skriver barnet av i sin läxbok eller vad de nu har. Sök lösningar!

Sitter gärna med dottern som går i ettan när hon gör läxorna.
Nu har hon lätt att både läsa o skriva men sitter iallafall med varje gång det är en skriv eller ritläxa. Det känns som mitt ansvar att förklara så gott jag kan.
Är det så att man alltid/ofta får läxor som ni inte förstår så ta upp det med läraren att ni gärna vill ha med en bättre beskrivning så ni förstår vad som skall göras?

I sonens skola går de igenom en bokstav varje vecka... vore ju dumt att göra det om alla kunde bokstäverna redan. Sonen kan LÄSA små bokstäver, men han har inte lärt sig skriva dem förrän i skolan. Han är en av dem i klassen som är bäst på läsning...

ursäkta, men hur gammal är ditt barn???
En bokstav varje vecka ????

katastrof... 

Sonen har i läxa att läsa 15 minuter varje dag, 6-10 stavningsord per vecka samt enstaka matte- och skrivläxor. Vi gör läxorna tillsammans. Sonen tycker att det är kul och är intresserad, men jag tror inte han skulle klara av den nivån helt själv. Ofta tar det bara 5-10 minuter (utöver läsläxan då), men ibland fastnar han i en fin teckning han håller på med eller en spännande historia han skriver och kan då sitta betydligt längre. Jag tvingar aldrig och tycker redan att de har på gränsen till för mycket. Vill han inte så behöver han inte - det är han inte jag som går i skolan. Jag hoppas att han ska bli mer självständig i läxläsningen med åren, men jag har inget större emot att hjälpa till lite så här i början. Om inte annat är det intressant för mig att se hur de jobbar i hans skola. 

Jag har förstått att studier har visat att läsförståelsen vid sex års ålder har väldigt lite att göra med läsförståelsen vid 12 års ålder. Det gör med andra ord inte särskilt mycket om man har en lite senare start med läsningen. 

Önska det fanns en "gilla"- knapp då hade jag tryckt
 

Jag är glad att det finns såna här trådar. Min dotter är bara 3 men jag kan helt ärligt säga att jag fattade absolut ingenting vad ni menade med en mattesaga! Nu har jag ju läst så förmodligen förstår jag vad jag ska hjälpa henne med när hon väl börjar skolan.

varför hade du tryckt? därför att Sverige att för mål att sina barn ska förstå vad de läser när de är 12 år???

Det är ju jättesent, vad finns det för glädjande nyhet med detta? 

Högst normal takt i första klass i Sverige. Det land som har den skoltradition du avskyr så innerligt. Du vet ju redan att svenska skolan är helt värdelös, så varför måste du påpeka det i varje inlägg? Vi som valt att bo kvar här och har våra barn i skolan här behöver du inte försöka omvända - vi är ju så tröga att vi inte förstår. Och det är ju inte konstigt, vi har ju alla gått i svenska skolor.

Exakt så gör dom här med. I förskoleklass alltså. Dom flesta kan nog bokstäverna, men lär sig ändå om del om hur man skiver och använder den.

Nja, för att svenska barn när de var 12 år i snitt kunde förstå vad de läste minst lika bra som 12-åriga barn i länder där de började läsinlärningen vid lägre åldrar.

Men caliningrad, jag tycker absolut att även små barn ska utmanas och stimuleras. Jag tror bara att det finns så oändligt många fler sätt att göra det på än att lära sig läsa och skriva: lek, musik, drama, klättra i träd, experimentera.... Visst KAN läsning vara både stimulerande och utmanade, för vissa barn i alla fall. Och det verkar vara så att det inte finns något magiskt fönster för just läsinlärning som gör det särskilt bra att lära sig vid en späd ålder. Man kan vänta lite och ändå inte hamna på efterkälken när man kollar några år senare.