Jag är just nu väldigt förkyld och har fått afte sår down there. Jag har ofta sådana sår i munnen och dessa ser precis likadana ut. Och nej, jag har inte herpes! Någon mer som har fått afte i underlivet här? Verkar som om bm inte har erfarenhet av detta,,?!
Det jag kan tipsa om är att googla vulvar aphthous ulcers. Då kan man hitta lite info. Jag fick hjälp på gyn i Kungsbacka när jag äntligen hittade en doktor/gynekolog som visste att det fanns. Dom bedövade med xylocain spray tills jag inte kände något och bränner sen en yta på såren med en vätska på tops. Detta va väldigt skönt eftersom såren inte var " öppna" längre utan att man kunde lättare smörja på xylocain salva 5 % . Jag överlevde genom att ta Alvedon 2x500 g och 1 Ipren 400 mg var 6:e timma plus att ta på xylocain så ofta det behövdes. . Men mitt bästa tips är att tjata tills man hittar nån som vet att det finns och stå på er för det är inte herpes! Mina har nästan läkt nu och det verkar inte bli några ärr. De var flera mm djupa och 1,5 cm i diameter. Nu bara 1 mm djupa och 0;5 cm i diameter.
och det svider knappt längre. Trodde ett tag att allt där nere skulle gå sönder och "ruttna bort", sjukt jobbigt har det varit! Lider med alla som har/har haft detta,, ingen borde behöva genomlida detta!
Hej! Vet att detta är en ganska gammal tråd men blev så oerhört glad när jag hittade den!! Jag fick fruktansvärde sår i underlivet i samband med en luftvägsinfektion i september '11. Varken bm lr läkare trodde att det var ngt annat än herpes och det blev en lång historia med besök hos både vc och mb... Fyra ggr testade de för herpes (alla negativa) och ni som haft det förstår nog hur ont det gjorde... Efter 3 veckor försvann såren äntligen och jag fick tillslut veta av gyn att det var afte det handlade om. Jag visste att det inte kunde vara herpes för jag har bara varit med min man och jag kan inte tro att han skulle göra nåt dumt. Men man börjar ju tvivla när all sjukvårdspersonal hävdar att man har en könssjukdom! Så himla bra med denna tråd för detta måste ju folk få veta kan hända!! Särskilt sjukvårdspersonal!? Är livrädd att få tillbaka detta igen för det var totalt fruktansvärt!!
Googlade och googlade utan att hitta någonting vettigt så vill nu bara säga TACK till ts för att ha tagit ett första steg mot att uppmärksamma detta!
Hoppas nån orkar läsa det här för jag skulle verkligen behöva prata med någon för att jag just har detta, jag är 19 år och har haft afte i hela mitt liv. Det är nu de senaste två åren som jag fått det i underlivet. Jag har alltid haft afte i munnen och det fick jag alltid, och då menar jag ALLTID, när jag blev sjuk och fick ont i halsen eller fick feber. Nu där emot har det slutat i munnen vilket är sjukt skönt, ni som har haft/har afte vet hur det är. Men för kanske 2,5-3 år sedan blev jag sjuk i feber och fick fruktansvärda sår i underlivet. 3-4 stycken, vissa större än andra och gjorde så ont att det inte går att beskriva. Då var jag hemma från skolan i två veckor pga dom här blåsorna som såg exakt ut som afteblåsor man får i munnen. Det var nog den värsta tiden i mitt liv när jag fick dom blåsorna. Jag kunde inte kissa, kunde inte gå, kunde knappt röra mig utan att jag nästan svimmade av smärtan. När det äntligen hade läkt och gått över hoppades att jag aldrig mer skulle behöva uppleva detta igen. Men det fick jag ju såklart. Har nu haft det kanske 10-15 gånger under loppet av 2 år och får dom alltid när jag är sjuk/har ont i halsen. Har varit hos läkare och pratat bara och dom sa bara att "det måste ju vara herpes" "för att man kan ju absolut inte få afte i underlivet". Och jag är ju 100 på att det inte är herpes. Har ju läst här och är ju säker på att det är afte jag har där nere. Kan säga att jag har afte där nere just nu as we speak, har legat med feber och halsont i några dagar. Och den här gången är en av de värsta då jag har flera blåsor som bildar en stor som gör så fruktansvärt ont. Jag vill som sagt få stöd och prata med någon som har dessa hemska blåsor. Tacksam för svar.
Åh din stackare, jag lider verkligen med dig!! Vet precis hur fruktansvärt det är!
Jag överlevde genom att ta på xylokainsalva fem min före toabesök, svider som fan men det går bättre att kissa sen. Sen hade jag en flaska med ljummet vatten som jag hällde på samtidigt som jag kissade, lindrade lite iaf. Gyn sa till mig att man inte kan överdosera xylokain så det är bara att ösa på! Tyckte även att ipren hjälpte lite mellan toabesöken.
Visst blir man förbannad när alla bara vill ha det till herpes hela tiden! Så jävla okunnigt!!!
Såg detta inlägg som har några år på nacken, men som fortfarande är aktuellt hos oss.
Min dotter har afte "down there" och har fått diagnosen AFTÖS STOMATIT, efter provtagning på KK. Man kan visst ha afte i underlivet och dottern har tyvärr det även invärtes också. I munnen har vi funnit att tandkrämen Gum Paroex hjälper. Nu väntar vi på nästa skov och då blir det ett besök på Hudkliniken och vidare undersökningar. Prover har tagits och det är INTE herpes eller annan smittsam sjukdom.
Lider med Er som också kämpar med afte. Styrkekramar
Snälla jag tror att jag kanske oxå har det, kan nån i tråden kontakta mig även om den är gammal
:)
Det jag kan tipsa om är att googla vulvar aphthous ulcers. Då kan man hitta lite info. Jag fick hjälp på gyn i Kungsbacka när jag äntligen hittade en doktor/gynekolog som visste att det fanns. Dom bedövade med xylocain spray tills jag inte kände något och bränner sen en yta på såren med en vätska på tops. Detta va väldigt skönt eftersom såren inte var " öppna" längre utan att man kunde lättare smörja på xylocain salva 5 % . Jag överlevde genom att ta Alvedon 2x500 g och 1 Ipren 400 mg var 6:e timma plus att ta på xylocain så ofta det behövdes. . Men mitt bästa tips är att tjata tills man hittar nån som vet att det finns och stå på er för det är inte herpes! Mina har nästan läkt nu och det verkar inte bli några ärr. De var flera mm djupa och 1,5 cm i diameter. Nu bara 1 mm djupa och 0;5 cm i diameter.
Jag har skiten nu och det är fan helvetet på jorden. Har inte kunnat kissa eller gå, och sitta är hemskt. Haft hög feber och ont i kroppen och inga värktabletter har hjälpt. Vid första gyn besöket trodde de det var herpes men resultatet visade negativt och jag va på nytt besöks idsg och läkaren tyckte det var hemskt. Hela underlivet är ett sår och smärtan är inte av denna värld. Jag har fött tre barn varav ett på egen hand i bilen på väg till bb och det har inte ens varit hälften så smärtsamt.
jag har till och med tänkt självmordstankar för att det varit så jävligt.
Jag har fått instillagel utskrivet som bedövar så det ens går att kissa. Men det hjälper måttligt.
Hoppas på att aldrig få tillbaka det här skiten! Blir orolig när du skriver att du haft det ofta 😩😩
Hej, hittade precis denna tråd och är både glad och väldigt orolig. Jag har afte i underlivet, men det verkar inte vara lika illa som ni här i tråden beskriver det. Jag känner igen mig i besöket med läkare som säger herpes utan att ens ha tittat på vad som händer där nere. Jag har också bara varit med en kille och vid första tillfället hade vi varit tillsammans i flera år, tror inte heller på att han skulle göra nått dumt. Framförallt är det ju inte rätt typ av blåsor. Trodde iallafall länge att det va det eftersom läkaren jag träffade sa så säkert att det va just herpes.
Skulle jättegärna prata med någon här om det finns någon som är villig att berätta. Jag har bara haft det ett fåtal gånger och inte särskilt allvarligt, men att vara förberedd kan ju inte skada.
Hej, hittade precis denna tråd och är både glad och väldigt orolig. Jag har afte i underlivet, men det verkar inte vara lika illa som ni här i tråden beskriver det. Jag känner igen mig i besöket med läkare som säger herpes utan att ens ha tittat på vad som händer där nere. Jag har också bara varit med en kille och vid första tillfället hade vi varit tillsammans i flera år, tror inte heller på att han skulle göra nått dumt. Framförallt är det ju inte rätt typ av blåsor. Trodde iallafall länge att det va det eftersom läkaren jag träffade sa så säkert att det va just herpes.
Skulle jättegärna prata med någon här om det finns någon som är villig att berätta. Jag har bara haft det ett fåtal gånger och inte särskilt allvarligt, men att vara förberedd kan ju inte skada.
Hej allihopa som kämpar med denna fruktansvärda åkomma/sjukdom. Vet att tråden är gammal men skriver ändå, kanske kan det hjälpa någon som råkar ut för samma i framtiden. Jag fick afte i underlaget första gången när jag var 15 år (är 34 idag). Det var ett rent helvete i början, ingen visste vad det var och återkom hela tiden så fort jag fick feber eller var förkyld. Första åren var det många gånger om året. Efter ca 3 år hade jag turen att träffa en dansk gynekolog som visste precis vad det var. Via honom fick jag utskrivet betapred som jag tar precis när jag börjar känna att såren är på gång och då försvinner det direkt. Detta har räddat mitt liv och jag skulle aldrig klara mig utan tabletterna. Efter att min läkare gick i pension har det varit svårare att få dom utskrivet då okunskapen kring detta är så stor. Men kortison hjälper verkligen, så be era läkare om att få det!
Hej, hittade precis denna tråd och är både glad och väldigt orolig. Jag har afte i underlivet, men det verkar inte vara lika illa som ni här i tråden beskriver det. Jag känner igen mig i besöket med läkare som säger herpes utan att ens ha tittat på vad som händer där nere. Jag har också bara varit med en kille och vid första tillfället hade vi varit tillsammans i flera år, tror inte heller på att han skulle göra nått dumt. Framförallt är det ju inte rätt typ av blåsor. Trodde iallafall länge att det va det eftersom läkaren jag träffade sa så säkert att det va just herpes.
Skulle jättegärna prata med någon här om det finns någon som är villig att berätta. Jag har bara haft det ett fåtal gånger och inte särskilt allvarligt, men att vara förberedd kan ju inte skada.
Hej allihopa som kämpar med denna fruktansvärda åkomma/sjukdom. Vet att tråden är gammal men skriver ändå, kanske kan det hjälpa någon som råkar ut för samma i framtiden. Jag fick afte i underlaget första gången när jag var 15 år (är 34 idag). Det var ett rent helvete i början, ingen visste vad det var och återkom hela tiden så fort jag fick feber eller var förkyld. Första åren var det många gånger om året. Efter ca 3 år hade jag turen att träffa en dansk gynekolog som visste precis vad det var. Via honom fick jag utskrivet betapred som jag tar precis när jag börjar känna att såren är på gång och då försvinner det direkt. Detta har räddat mitt liv och jag skulle aldrig klara mig utan tabletterna. Efter att min läkare gick i pension har det varit svårare att få dom utskrivet då okunskapen kring detta är så stor. Men kortison hjälper verkligen, så be era läkare om att få det!
Hej,
din historia låter identisk med min. det började för mig när jag gick gymnasiet och är idag 33 år. Det var som allra värst de första åren som du beskriver. jag träffade en fantastisk gynekolog som konstaterade direkt bara av att titta, men tog även prover för andra sjukdomar (som såklart var negativa).
hon skrev också ut betapred till mig och de försvann då ganska snabbt, och jag tog det så fort jag fick känningar för att hämma utvecklingen och det hjälpte enormt. Jag upplever även att det blivit bättre med åren, det kommer enstaka gång när man åkt på något virus.
Jag tycker att det är fruktansvärt att det inte finns någon kunskap om detta i vården och att alla antar att det handlar om könssjukdom. Önskar kunna sprida detta vidare och att kortisonbehandling är det som hjälper skiten. För den smärtan man får utstå med detta går inte att beskriva med ord. som tonåring ville jag dö när jag hade det värsta utbrottet där nere. Vill så gärna kunna sprida detta så fler kvinnor slipper lida och så att de får rätt hjälp.