Hur får jag honom att låta bli saker?!

ja då får du vara med på ett aktivt sett och låta han pilla, säg nej när det gäller allvarliga saker såsom uttag oavsett om det är skydd på eller ej) men missbruka inte ordet. Ta bort dukar och flytta saker du har på bord och dyl in så att han ej når. När nyhetensbehag har gått  över så blir det lugnare hemma

Man får anpassa sig. Livet rullar ju inte på precis som vanligt när man har fått barn.
Vi har en 13 månader gammal son här hemma som och är en riktig liten pillekille. Vi plockar undan sådant som vi är rädda om och sånt han skulle kunna skada sig på, men för övrigt får han pilla och plocka med det mesta; pilla på TV'n, knäppa på stereon, dra i lådor, plocka med husgeråd etc. Man får ju se till att vara i samma rum bara, så att man kan avstyra sånt som kan sluta illa.
Det är ju jättespännande att följa en sån liten pilleparvel! Tänk dig själv att du vaknar varje morgon och upptäcker världen och allt är bara såååå spännande! Måste ju vara fantastiskt!

för övrigt var tanken med grinden att begränsa hans utrymme vid tillfällerna du inte kan vara med så aktivt, då kan det kännas skönt att ha ett "säkert" utrymme. Inte att han skulle begränsas till det utrymmet jämnt!

Visst Här har vi en 8-mån som just lärt sig ta sig fram och resa sig. Nu undersöker han singstar micen. Tidigare videon, dansmattan, memory, tv:n, vhsfodral, ljusstaken mm mm mm Inser att jag behöver plocka bort lite om jag ska slippa städa hela dagarna...

Det handlar absolut inte om att vara väluppfostrad eller ej. Vissa barn är helt enkelt såna!...hälsa det ill din mamma

Det bästa du kan göra är att gå igenom t.ex. vardagsrummet (om det är där ni är mest) och anpassa det helt efter sonen. Allt som han inte får pilla på flyttar ni högre upp, inga dukar mm. Om ni gör det ordentligt från grunden går det faktiskt att få det riktigt fint, trots barnanpassningen.

Jag lovar att ni kommer kunna slappna av på ett helt annat sätt när det är fixat!!

Man är med och vaktar och plockar bort. Om barn ett inte river ned saker fast barn två gör det så har det inget med "uppfostran" att göra utan helt enkelt att ungarna är olika.

Hemma hos folk som har barn i den åldern så brukar det vara rätt tomt på hyllor och bort som är inom räckhåll för barnet.

Vi kör lite både och på uppfostringsfronten... Dels så har vi grind till köket och har vänt upp handtaget till sovrum, arbetsrum och badrummen (där dottern inte ska vara utan oss). I vardagsrummet och sitt eget rum får dottern vara fritt, där har vi plockat bort det mesta på barnhöjd. Men allt går inte att plocka bort (i synnerhet inte när man har en driftig 2-åring som använder sin tripp trapp stol som stege), och då får man ju hålla koll på att hon inte har sönder nåt eller snor något olämpligt. Vi hade dock ett ganska barnsäkrat vardagsrum redan innan, eftersom dom flesta av våra bokhyllor har åtminstone halvdörrar. 

Ja, och det går så fort allting.
När man trodde att man hade flyttat allt ömtåligt utom räckhåll för hans nyfikna fingrar - så lärde han sig att ställa sig på tå - och vips nådde han dem igen och allt fick flyttas igen...

Jag har två killar som båda har varit helt hopplösa (glimt i ögat såklart) är det gäller att undersöka, riva, plocka ut, öppna skåp, klättra osv osv

Jag lovar dig det går inte att lära dem att låta bli, den impulsen är bara för stark. Det gäller som lövet skriver att hitta en situation som alla trivs med. Vi började tex med att omorganisera alla köksskåp, där de kom in fanns det bara plastbyttor och ofarliga saker och sen när man var där fick de riva hur mkt de ville. Samma med bokhyllor osv. Visst det är jobbigt och man plockar samma saker hela tiden men som du säger antingen tar du bort allt eller så styr du upp det så att han får riva och stöka med vissa saker och sen röjer man bort dem eftersom

TVn fick vi hänga upp på väggen efter att yngsta sonen lyckades banga sönder den. DVDn har faktiskt klarat sig men  inte de flesta filmer tyvärr

Haha! Ja, som flera har påpekat så handlar det inte om uppfostran. Min etta var lugnet själv och om hon satte handen på en skål på soffbordet räckte det med att jag sa ett stilla nej för att hon skulle sluta. Låter helt sjukt såhär i efterhand, men det var vekligen så. Många kommenterade det...

Men vår lilleman här hemma nu som är 10 mån och går runt saker kommer inte fungera så! Det märks tydligt. Han drar i allt, allt, allt. Så man skaffar förvaring som är stängd (i hans höjd iaf), har vissa rum stängda och liknande. Sen måste man förståss vara med honom mesta tiden för extra koll. En och annan prydnad har gått i golvet ändå...

Sen tycker jag inte att man kan överanpassa hemmet heller för livet måste ju fortfarande gå att leva. Du får nog hitta ett sätt som funkar för er, det kommer vara såhär ett tag nu! :)

Jag har haft i princip ALLT bortplockat fram tills nu. Hon är 1 år och 10 månader snart. Nu har jag börjat kunna ställa fram saker men visst går hon och rycker lite och så. Men ny lyssnar hon ibland och ställer tillbaka det.

Det är en övergående period.