Lilithmoon skrev 2012-02-09 11:58:56 följande:
jag vill säga några ord här till alla moralpaniksmänniskor på FL.
jag vet att det finns en klan av "pappor" som konsekvent försöker svartmåla alla mammor som har minsta invändning på alla som pappan "vill ha"v eller "tycker sig ha rätt till" när det kommer till barnen och umgänge. och att det ota talas om omöjliga mammor som ska bestämma o behålla sina bidrag och så vidare.
jag vill bara säga att det är massa baktaleri av pappor/män av kvinnor och deras intentioner. som någon slags dåligt döljd sexism. varför skulle en kvinna inte vilja att barnet träffade pappan om inte pappa var en sund normal ovjh ANSVARSTAGANDE förälder/person???
kvinnor är oftast inte manipulerande m inrigmakerskor som bar vill ha och äga sina barn på grund av sitt kön och för att de är mammor.
har någon hät tänkt på VARFÖR dessa kvinnor ni snackar ned inte är vad ni menar samarbetsviliga???
jag kan bara tala utifrån mig själv men jag tror inte att någon är restriktiv med umgänge bara för att? och i så fall är den människan sjuk. det ä i vilket fall som helst inte en "kvinnlig" perosnlighetsdrag att när man blir mamma förvägra pappan saker bara för att man anser att sitt eget kön och mammaroll är mer lämpad just för att man är av kvinnlig kön, så att säga.
jag är så trött på alla så kallade pappagrupper som ska yppa sitt missnöje över krossade familjer genom att tycka synd o sig själva och hävda sin rätt till barnen och svartmåla sina föredettor.
jag vill berätta att jag har haft problem med den här personen i 8 år! och innan dess i de 4 år vi var tillsammans. jag gör itne detta för att jag är en självisk person so vill ha barnet för sig självt.
jag ringde familjerätten angående avtal och berättade lite snabbr om mina farhågor och vår situation. hon sa att vi abslout inte ska skriva ett nytt avtal för det är inte bra för barnet. för enligt svensk lag och enligt FN:S barnkonvention är barn som befinner sig i en HOT OCH VÅLD situation också BROTTSOFFER! hon sa at tjg måste tänka på barnet först och främst. och avrådde mig att skriva avtal. jag har vänt ut ovh in på mig under alla år för att göra det rätta för barnet.
jag vet inte om ni skulle frivilligt utan restriktioner lämna barnet så många dagar som möjligt till en pappa som du misstänker förtfarande hålelr på med droger och som hotat mig och trakasserat mig i för många år. är det en BRA förebild??? är det en RÄTTIGHET för honom att dela LIKA på barnet??? det är ingen väska vi snackar om , det är ett BARN som kommer bli påverkat av dåliga uppväxtförhållanden och förebilder resten av sitt liv OM an gör FEL val.
jag valde fel pappa till mitt barn men om jag så ska spendera hela mitt liv för att skydda honom från att ta så lite skada som möjligt av en person som flera av mina samtalskontakter kallat för psykopat så är det det jag ska göra.
jag vill iNTE höra era moralpredikningar och era antaganden om mig som mamma och boendeförälder och att jag förvägrar ngn umgänge. för det är inte fallet! han har inte sedan barnet varit född ens bott i samma stad eller land! och nu när vi pratar om utökat avtal så hotar han mig för jag vet inte vilken antal i ordningen för att han inte får exakt hur han vill och när det passar honom (inte barnet). och han anpassar avtalet efter sitt jobb, inte efter barnet. ha hade kunnat ha mer umgänge en det går inte fö att han inte orkar/vill /klarar inte fixa ett jobb i samma land som barnet bor.
fick en bekräftelse av polisen igår. denan gången blev hotet rubricerat som GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING, det var deras rubricering, inte min för jag bara berättade kort om situationen. sist jag anmälde honom var i april förra året då han sa att jag skulle vara död innan året vara slut om jag inte ändrade avtalet med en gång enlgit hans önskan och behov. då hade jag tidigare skrivit att när du behandlar mig med respekt kan vi börja samarbeta normalt. jag skrev ändå ett förslag på avtal vilket han har nekat till pga sitt jobb.
jag vet inte om ni fortfarande tycker jag är helt ute och cyklar. men jag väljer det bästa för mitt barn. och det bästa är att jag vet att han mår bra och har bra folk omkring sig.
dessutom är det faktiskt jag själv och pappan som kommit överens o avtalet, där jag och min advokat skickade vår förslag till hans och sen kom vi överens om detta tillsammans. alla andra lov är från "dagen då skolan slutar" detta lovet är inte det, av en speciell anledning.
De som har sin egen uppfattning och erfarenhet av en mamma som förstör och svartmålar utan anledning har väl inte mindre rätt till detta än vad du har till det du upplevt. Det farliga är väl att klumpa ihop för mycket oavsett åt vilket håll och det är ju det som har skett vid tvister. Mammor har ansetts ha tolkningsföreträde i frågor om barn,
Alla enskilda fall måste noggrant undersökas, för ibland är pappan "galen" och ibland är mamman "galen" och där har mammor i vårdnadstvister haft möjligheten att köra ett "lönande" fulspel "för barnens bästa" för att det har passat dem....
När föräldrar har olika åsikter om vad som är rätt, är det som mamman (eller pappan) tycker nödvändigtvis inte rätt bara för att han eller hon tycker så. Det är i dessa situationer man måste lära sig acceptera i större utsträckning. Barn mår inte nödvändigt dåligt för alla de saker föräldrar tycker ska vara på ett visst sätt, däremot mår de dåligt för att föräldrar bråkar och inte kan acceptera olikheter.
