Barn placerade i annat hem med LVU ?

I agreee! Jag hade uppskattat placering på HVB och bad om det men blev nekad.

(inlägg nr 5 är mitt också)

Att det ska vara så svårt att förstå att  om man nu fått ett Lvu fastställt i Domstol så VET MAN SOM FÖRÄLDER varför!
Blir så trött på allt detta snack om att " nääää jag hade ingen aaaaning om varför dom tig mitt barn, ingen har sagt ett ord till mig" .... RENT SKITSNACK!
Om man nu inte håller med Soc och om man tycker att ett fel beslut har tagits är en sak men att säga att man inte har en endaste aning om varför är skitsnack!
Det vet man och det vet man alltid!
Och en sak till... Lvu är en tvångsåtgärd och inget annat 

o du store starke anonyma krigare, känns det bättre nu när du fått slänga lite skit? ;)

"Det är soc fel, vi har inte gjort någonting, vi förstår inte alls hur det kunde bli så här?"

Med den inställningen så är det inte ett dugg konstigt att soc tar barnen. Noll självinsikt. Stackars barn.

Jag får faktiskt inte ihop domen med utredningen hur mycket jag än försöker.
Utredningen säger att barnet inte uppvisar några skador medan domen säger att barnet har flertalet skador på sin uppväxt hos mig. I utredningen står det också att inga frivilliga insatser har prövats men att soc gör bedömningen att dessa ändå inte skulle täcka upp för barnets behov. Det står också att jag säger mig vara villig till placering utanför hemmet men att dom inte vågar lita på det. I domen står det att dom frivilliga insatser som erbjudits har inte varit tillräckliga och att jag inte samtycker till vård utanför hemmet.
Det är klart att jag är förvirrad....

Och var i denna tråden har någon av oss skrivit så? Vi har inte den inställningen så hur menar du att det du skriver skulle ha någon relevans i denna tråden? Jag tror att du har lite svårt med självinsikten och simulerar det på andra som du tror är sämre än du själv, det är inte synd om mina barn pga mig, däremot verkar det vara synd om dig!

Har man inte självinsikt när utredningen startades på grund av att man själv söker hjälp?

Jag fick liknande dom. "Att jag samtycker till vård kan inte garanteras" stod det. Vidare stod det att de frivilliga insatser som gjorts inte varit tillräckliga. Den enda insats som gjorts är en spion/hemma hosare som varit i vårt hem för att "spana" vid 4 tillfällen ett par år tidigare. Hon hade inget att anmärka på.

Det var därav dem satte LVU på mitt barn innan vi placerades i HVB-hemmet. Gjorde egentligen ingen skillnad för min del efterssom jag faktiskt hade samtyckt och samarbetat gällande allt!

Det enda som stör mig är att domen finns kvar forever och den hade inte behövts öht.   

Det hade förmodligen varit lättare för mig att acceptera en placering om soc hade gett mig förklaring och hållt sig till den.. Nu har dom sagt en sak, för att mindre än 4 månader senare helt motsäga sig själva utan att vi haft några möten eller träffats där mellan. Jag frågar om det, inte för att kritisera dom, utan för att försöka förstå och får aldrig riktigt svar på min fråga. Standardsvaret är att "vi gör den bedömningen". Men what? Ni gjorde ju en helt annan bedömning för 4 månader sedan och vi har inte träffat sen dess, vad har ändrats?
Då blir dom tyst och säger att vi ska avsluta mötet för vi kommer ingen vart.

Märkligt med en soc-tant som inte kan stava till soc =O

När jag var placerad på HVB-hemmet berättade personalen om ett andra föräldrapar som hade bott där tidigare.

Båda föräldrarna visade sig vara "dugliga" och fick mycket bra beröm av personalen. Personalen ansåg att det inte fanns någon oro för att barnen (dem hade tvillingar) skulle fara illa hos föräldrarna i hemmiljön.

Dem meddelade detta under ett möte med soc och framhöll verkligen vilka framsteg familjen hade gjort under behandlingen. Märk väl - det fanns INGEN oro från personalens sida. Personal som funnits i familjens närvarot dygnet runt i flera månader!

Trots detta beslutade soc att barnen skulle omhändertas akut och placeras i familjehem. 
Föreståndaren på hemmet ansåg att beslutet var helt uppåt väggarna och medverkade därav i rättegången där hon vittnade till familjens fördel.       

LVU:et gick tyvärr igenom och barnen placerades.

Anledningen till att dem på hemmet berättade detta för mig var för dem fortfarande var mycket upprörda över socialtjänstens agerande och ansåg att soc har förstört denna familj för all framtid.

Soc hade inte agerat för barnens bästa!  Dem tyckte verkligen synd om dessa stackars barn som blivit så illa behandlade av myndigheterna som istället borde ha skyddat dem.       

Du verkar tro att alla beslut tagna av soc är de rätta......... du lever i en naiv tro på socialtjänsten och det är tragiskt om du verkligen är en soctant...... eller som du säger sosstant. 

på nyheterna för inte så länge så berättade dom ju att cheferna för socialtjänsten tyckte att personalen som hade hand om LVU och sånt inte var tillräkligt utbildade eller hade nog med resurser och tid att ta stora beslut som att omhänderta ett barn (jag vet att det är en annan person som tar själva beslutet men det är ju baserat på soc utredning, inte någon utredning dom gör självständigt, och ofta så gör dom precis som soc utredningen föreslår att dom ska göra)

och väldigt ofta så är det luddiga förklaringar till varför ett barn är omhändertaget, så jag förstår att föräldrarna inte alltid förstår!

knappt jag förstod mig egen utredning! (alltså på mig själv, inte för mina barn!)    

och jag hoppas verkligen att historien om den förståndsnedsatta tjejen och hennes "normal" begåvade sambo aldrig upprepas!
kan inte fatta att dom blev fråntagna sitt barn direkt från BB!
och jag visste verkligen inte att man som "normal begåvad" måste ha högt IQ på ett litet IQ-test för att få ha barn! shit, vad mååånga som skulle få sina barn fråntagna för att dom inte kan lite matte och rättstavnings grejer på tid under en pressad situation!

tur att jag har hört IQ asså..      

Med andra ord = håller du inte med oss har du ingen självinsikt. Vi på soc måste naturligtvis ha rätt i våra bedömningar, och tycker du inte som vi har du ingen självinsikt och för barnens bästa i ett barnperspektiv (sagt med lite bräkande röst och med huvudena på sned) är det bäst att vi tar ditt barn ifrån dig. För om vi tar barnet från dig och placerar det i ett familjehem kommer du få självinsikt och genast lära dig varför vi gör bedömningen att du inte är en tillräckligt bra förälder.

Du, din make/maka och ert/era barn kommer må så mycket bättre om barnet/barnen placeras hemifrån i några år. Tjoho!

LVU-lagstiftningen är ett j-a skämt, den bör ändras omgående. Visst finns det fall där barn bör omhändertas, men det ska vara bra grovt innan det ska få ske.

Hur kan 40 000 föräldrar per år (20 000 omhändertagna barn, 2 föräldrar till varje) sakna självinsikt? Tyder det inte snarare på att soc är en maktfullkomlig institution som för allas bästa borde tas bort? För det är ingen socialtjänst längre, det är en socialotjänst.

Min "synd": Jag försökte skydda mina barn från deras våldsamme far. Jag hade visat soc foton på barnens skador och de hade dessutom berättat en del själva. Hade än mer bevisning, men soc kallade våldet mot mig och barnen för "föräldrakonflikt".
De rekommenderade växelvis boende och sa till mig att det bara är att börja samarbeta.
De hade nämligen bestämt sig för att jag bara hittade på, att jag hjärntvättade barnen att vara rädda för sin pappa och att våldet jag bevisat "inte var så farligt".
När jag hade många professionella i ryggen som sa att det INTE ska vara växelvist boende eller ens gemensam vårdnad med en "mannen", blev det troligen en prestigefråga för soc. En ensam utredare hade ätit ur handen på mitt manipulativa ex och hellre än att erkänna sin enorma okunnighet så ansöktes om lvu. Nu uppfann man nya omsorgsbrister varje dag och villkoren för att barnen skulle få komma hem var att jag samarbetade med han som skrikit han skulle döda dem samt att de kände sig trygga med honom. Självklart skulle omsorgsbrister som inte fanns upphöra också.
Jag skulle ha övervakat umgänge med mina barn, fyra timmar i månaden.

Jag vann över soc i kammarrätten och fick hem fyra mycket, mycket trasiga barn, som aldrig igen kommer att känna tillit till vuxenvärlden och aldrig igen kommer öppna sig för någon.
Det är fem år sen nu och ett av dem har samma psykiska skador som tex krigsskadade barn. Det har konstaterats svårt traumatiserat av socialtjänsten.

Jag ser att inlägget är skitgammalt, men jag kan inte låta bli att svara ändå.
Visst står det i ansökan om lvu varför de ill ta barnet.. Men om socialtjänsten LJUGER då? Inte många har chansen att motbevisa lögnerna och då kan barnen ryckas bort utan grund.
Jag ser lögner i utredningar hela tiden. Selektivt utvalda uttalanden, omskrivna citat från referenter, ofta struntar man helt i att lyfta fram positivt vilket får vilken förälder som helst att framstå som ett monster.
Säger soc att du knarkar så knarkar du. Punkt.

ELOGE, skönt med nån som fattar!!

Skrämmande läsning, jag hoppas att dina barn får hjälp att bearbeta vad de tvingats uppleva av myndigheten som säger sig "värna om barnen".

Bästa jag har läst någonsin!