• mammis96

    sur tonåring-bra tips?

    Hej där!

    Min dotter, som är femton år har alltid varit ett glatt energiknippe! Alltid varit trevlig,glad och mycket social

    Nu känns det som att jag inte vet alls vart jag har henne. Hon säger inte vart hon ska eller vart hon är, och vill inte passa sina syskon som hon alltid velat innan ("DET SUGER JU"), Börjat använda helknäppa ord som, kbry,äger,lol,chilla. Känner mig som en 70 åring som inte förstår alla dessa slang!  

    Men tbx till ämnet, hon har blivit allmänt sur! Jag har försökt prata med henne och hitta på saker med henne, men hon "släpper inte riktigt in mig", som hon alltid gjort förr. Hon är uppväxt med att ha mig väldigt nära då jag och hennes pappa är skilda, så jag tycker detta känns ytterst konstigt!

    NÅGON KLOK DÄR UTE SOM HAR NÅGOT TIPS?

  • Svar på tråden sur tonåring-bra tips?
  • Machapuchare

    Jesper Juul har skrivit en ny bok om att "prata med din tonåring". Han brukar ha kloka idéer så den är säkert bra!

  • sallybuse

    Hon börjar bli stor.Och vill bli vuxen.Och vill frigöra sig ett tag.Bara låt henne vara ett tag och stressa henne inte.Hon kommer tillbaka igen.Va bara som vanligt mot henne och prata på.Men säg inget annat till henne för då bli hon arg.Så ta de bara lungt.Lycka till.

  • Machapuchare

    Tonårstiden är jobbig för de flesta människor. Som sallybuse skriver ovan så behöver man frigöra sig från sina föräldrar för att kunna utvecklas vidare.
    Jag tror att det du kan göra är att respektera henne som person, respektera hennes val. Du kan visa att du älskar henne oavsett hur hon pratar, om hon är glad eller sur osv.
    Jag tror också att det är viktigt att föra personliga samtal, inte falla in i ett mönster där man ställer en massa frågor och förväntar sig svar. Istället för att fråga "Vad har du gjort i skolan idag" så kan man utgå från sig själv och sin upplevelse, kanske börja konversationen med att berätta något som har betytt något för en själv denna dag, tex "Idag när jag gick till jobbet såg jag fullmånen över sjön, det var så vackert..." "Idag på lunchen berättade min arbetskamrat om utrotningshotade tigrar på Sumatra, jag blev verkligen berörd" "jag träffade en gammal kompis som jag inte sett på flera år på busshållsplatsen idag, det var verkligen kul att prata med honom igen...". Ofta blir den man pratar med engagerad när man utgår från en personlig upplevelse istället för att försöka fråga ut den andra.

  • Duckan

    Vad ska jag säga ts, jag kan nog inte muntra upp dig nämnvärt. Jag var allmänt sur och tvär mot min mamma mellan 14-22. Hade även några mindre härliga år vid 4-6.

  • zannah

    jag skulle nog säga att de är en förälders rätt att veta var tonåringen skall, om det är kompis, affär eller nått.
    Och att ha en tid då hon ska va hemma, bli hämtad osv. I övrigt så behöver man få sin egen tid och frigöra sig lite. Så tänker vi med vår son iaf (jag är bonus mamman då).

    Sen att prata oc fråga öppna frågor som lockar dem att berätta och framför allt visa med handling att man finns där för dem när de behövs och backar upp dem. Gentemot ex sura lärare, dumma " kompisar" och så.
     

  • Alle

    Oroa dig inte för att du inte hänger med i tonårssnacket, det är en del i frigörelseprocessen, att hon vet att du inte fattar

    Kbry betyder ungefär "kunde inte bry mig mindre" - samma betydelse har "loading carebox - fail"
    äger - att något/någon är jättebra
    lol - skrattar/skitkul
    chilla - ta det lugnt/coola ner dig.


    Det kan ALDRIG bli för mycket glitter!!!
  • Febreg

    Som dem tidigare har skrivit, tonåren är ju en väldigt jobbig period.
    Jag själv är 20 år nu, och tycker personligen att jag har lugnat ner mig rätt rejält, men fortfarande finns mycket av alla hormoner kvar i mig.
    Jag började vara hemskt sur/otrevlig/uppkäftig mot mina föräldrar i 13 års åldern, och det har fortsatt ända tills jag var 19. Under alla år har det känts som jag inte riktigt kan styra mina utbrott och jag kan bli arg för minsta lilla, fastän jag älskar mina föräldrar mer än något annat.
    Har alltid haft en trygg uppväxt, bra föräldrar osv, inget att klaga på.
    Trots detta har jag varit väldigt sur och tvär i flera år.

    Tro mig, det går över, MEN det kan ta flera år, jag har såå dåligt samvete över allt elakt jag har sagt till mina föräldrar, önskar nästan att dom kunde läsa detta nu, för dom ska veta att jag älskar dom mer än något annat.
    Tonåren är ingen rolig tid, vill aldrig spola tillbaka till åren då jag var 15-16, det var som värst då.

    Jag är säker på att allt är som det ska med din dotter.
    Tror man som förälder mer ska ha uppväxt om alkohol/våld/droger kommer med in i bilden.

  • bilsnackarna

    Hej. 
    Hoppas ok för admin!

    Min dotter - tonåring kom med en skön idé för några veckor sedan, att börja en podd. Tillsammans. 
    jag inbillar mig att det  faktiskt  kan vara intressant att lyssna på. 
    Ett snack en gång i veckan, efter träning, innan vi kommit hem. 
    Om högt och lågt.

    Eftersom podden är anonym av respekt för henne och mig, så förstår ni att det inte finns någon annan agenda bakom. Bara roligt att dela med sig. 

    soundcloud.com/user-415555453/en-pappa-en-tonarsdotter-ett-snack-i-en-bil 


Svar på tråden sur tonåring-bra tips?