3-åring på restaurang -ouppfostrad?

barn är stimmigare idag än förr, vet inte varför dock...

men jag tycker ju inte att dina barn betedde sig så att de störde de andra matgästerna när de höll sig i er "matzon". Så där är våra barn idag. Tyccker inte att de var ouppfostrade. Däremot har man ibland sett barn på restauranger där man inte förstår att förldrarna tillåter dem bete sig som de gör. Barn som inte alls får lära sig att visa hänsyn till andra människor. Men dina barn betedde sig nog väldigt normalt. De var duktiga som orkade så länge. Vi hade nog aldrig stannat 3 timmar på restaurang med våra 2 timmar ärn nog verkligen en maxgräns för att de ska klara att hålla sig i skinnet.

Men som sagt, barn är stimmigare nu än förr, undrar varför det rä så. Är de sämre uppfostrade, eller är de stressade eller understimulerade eller något?? Kanske en annan tråd

Så länge inte ungarna vrålar hysteriskt, kastar mat eller klättrar runt och stör andra matgäster så finns det ingen som helst anledning att klaga! Jag kan bli jätteirriterad när folk låter sina ungar röja loss totalt, även om det är på donken, ni vet när ungar springer omkring och kastar hamburgare på varandra och andra, men det du beskriver låter som en trevlig familjemiddag (om än något rörig ibland. ).

Vi har en kille på tre år och det fungerar bra att ta med honom på restaurang. Inte för att han är en ängel hela tiden, men han är lugn så länge han äter och han äter långsamt. Sedan brukar jag packa med någon leksak så att han kan ha något att pyssla med. iPhonen är också bra att ha, det är bara att sätta på en film när det blir ohållbart.

Vi har en kille på tre år och det fungerar bra att ta med honom på restaurang. Inte för att han är en ängel hela tiden, men han är lugn så länge han äter och han äter långsamt. Sedan brukar jag packa med någon leksak så att han kan ha något att pyssla med. iPhonen är också bra att ha, det är bara att sätta på en film när det blir ohållbart.

Kvällens restaurangbesök gick som väntat mycket bra. Inte ett gnäll från barnen och alla åt bra.

Nu satt inte vi i 3 timmar idag, men när vi gör det räknar vi med att de ålar sig lite på stolarna. Bråk och skrik däremot går vi inte med på.  

jag går mkt på restaurang, också med mina barn

men som förälder måste man inse att barn, från ägarna och gästernas sida, är störiga.... de äter inget dyrt och de låter och stojar

jag blir tokig på föräldrar som inte föbereder restaurangbesöket med sånt som de vet att deras barn gillar (dvd/nintendo/ritgrejer/böcker)

det är inte naturligt för små barn att sitta stilla så restaurang är inget de gillar så antingen får man ge dom tid på restaurangen eller ha tidsfördriv med sig... att strunta i bägge de sakerna skapar jobbiga barn

det är samma sak på flyg... föräldrar som bara sitter och säger nejnejnej i 4timmar.... hur tänkte ni när ni klev på planet?        

btw... att barnen kryper under bordet och knyter ihop mina skosnören eller likande hör inte till avdelnigen störigt... störigt är när de börjar springa runt eller börjar höja rösten... då måste man göra ngt

Jag går inte på restaurang med mina barn just för att dom INTE KAN sitta still. Dom är snart 5 resp 3,5 år gamla=). 

Minnet är kort hos vissa eller kallas det förnekelse. Tyckte det lät som en toppen middag ni haft, 45-åringarna var nog bara avundsjuka . Min chef påstår att hon aldrig ens behövt höja rösten till sina barn, nu i 25-års åldern, varför tror jag inte henne...  

Tack för alla stories! Jag diggar graviditetshormons-pizzeria-besöket sånt har jag också provat...

Tycker nog att min pojke på 3,5 år är väluppfostrad men skulle inte klara av att vara så stilla så länge. Han har för mycket myror i brallorna för det.

har en 3åring och hon får inte hoppa ner under bordet ens hemma när vi äter..  vi har lärt henne att an inte går från bordet förs alla är klara, med undantag för å gå på toa/pottan..  oftast ter vi bara på ikea eller ax, en sama sak gller där,även o alla andras barn springer runt sitter hon, hon kan fråga om hon får leka när hon tit klart.. på kalas är de lika, hon fikar,sen frågar hon om hon får gå.. kan tappa nånting och hoppa ner för å hämta, men inte på flit för å hoppa upp och ner som ja sett andra små göra..  om hon bara har myror i rumpan, en inte låter illa skulle hon få sitta i en barnstol, annars går en av oss ut med henne, men de har bara hänt en gång, då hon va trött, hälde ut pappas dricka, då gick ja ut ed henne, strax efter ko hennes pappa och vi åkte hem.. sen har de aldrig hänt igen.. (hon hade ätit klart )

Haha min svärmor kan inte minnas att hennes barn hade långa klåfingrar när de var små eller att de någonsin gick i närheten av trappor eller andra farliga saker. "Man kunde ge honom ett snöre så satt han nöjd i timmar". Jo tjena det tror man ju på. 

Selektivt minne från kollegorna, skulle jag gissa på.

Som du berättar det så betedde dina barn sig helt acceptabelt. Bra mycket bättre än min avkomma gjorde i den åldern...