• Anonym (TS)

    Mina barn förbjuds att prata med mig

    Har mina barn 5 och 8 varannan vecka. 
    Den veckan de är hos pappan och hans nya fru får de inte prata med mig alls. Det har hänt att jag får ringa och säga grattis om de är hos honom på sin födelsedag, men aldrig annars.

    När barnen är hos mig så får de ringa pappa om de vill.

    Vad tycker ni om detta?  

  • Svar på tråden Mina barn förbjuds att prata med mig
  • slutatsnusa
    Anonym (TS) skrev 2012-02-10 17:58:47 följande:
    Men vad tror du om mig?

    Sen så har inte barnen valt att leva med separerade föräldrar, det har vi valt. Att inte få prata med sin andra färälder när man vill tycker jag är helt fel. Jag vet att de är ledsna över det, för jag får höra det ofta när de är här. Att de inte får ringa och berätta när något har hänt eller liknande.

    När de är här får de ringa och berätta saker, säga godnatt eller liknande.

    Jag talar aldrig om att jag är ledsen när de är hos sin pappa, att jag saknar dem massor osv, för det anser jag bara gör att de mår dåligt. Utan jag uppmuntrar dem att det är kul att vara hos pappa osv.

    Jag är själv uppväxt med skilda föräldrar och vet hur hemsk det var när mamma grät när jag skulle åka dig och hon frågade om jag älskade henne mest osv.. Aldrig att jag skulle utsätta mina barn för det. 
    självklart ska man ju kunna ringa sina barn och höra hur de mår och småprata lite allt annat är bara dumheter.

    men visst kan det vara så att om de är små så kan de bli "påminda" om pappa eller mamma och börja akutlängta efter den föräldern de inte är hos. då får man som vuxen ta ställning till det då.
    ett generellt ringförbud är bara snålt tycker jag
  • Lenora

    Jag antar att du redan har försökt att prata med honom utan resultat?

    Jag skulle ta kontakt med familjerätten och be om samarbetssamtal. De kan hjälpa er att prata om det och hjälpa honom att se det hela ur barnens perspektiv.

  • Anonym (K)
    Anonym (2 for 2) skrev 2012-02-10 14:46:26 följande:
    Är det delad vårdnad så är det delad. Ni separerade föräldrar verkar glömma bort att det blir på detta viset när barn har två boenden. Varför ska dina barn prata med dig när dom är hos sin pappa? Då är dom där, i den familjen och när dom är hos dig så är dom hos dig. Ser inget viktigt i att barnen ska ha tillgång till bägge föräldrarna samtidigt, det är ju ni som har ju valt att dela på er och således dela på barnen. Dessutom kan det vara så att barnen slits mellan er om det sker kontakter med den andra föräldern som inte har barnen. Att en förälder ringer och säger att "jag saknar dig såå när du är där, hos din pappa" gör bara barn förvirrade och lojala som dom är tar dom alltid parti för den föräldern som inte är på plats. Det leder ofta till att barnet inte känner sig ok var den än befinner sig. 
    Måste bara kommentera detta inlägg för jag tycker du har så fel.

    Visst, vi vuxna har valt att gå isär och då får barnet två boenden. Detta innebär inte att barnet har två liv. Barnet har ett liv med två viktiga vuxna i. Att inte få meddela sig med den andre föräldern bara för att man befinner sig på fel adress är psykisk barnmisshandel, anser jag. Att neka kontakt för att barnet kan bli ledset är fegt, tycker jag. Då får man väl trösta? Hur svårt kan det va?

    Modellen utan kontakt funkar dessutom bara på små barn och så länge föräldrarna kan kontrollera barnet. När barnet växer inser det att det faktiskt inte har två liv utan ett och att då inte få ringa blir fullständigt absurt. Detta vet jag många exempel på. Den förälder som det då tar avstånd ifrån är den som stoppat kontakt. Med all rätt anser jag.
  • Anonym
    Anonym (2 for 2) skrev 2012-02-10 14:46:26 följande:
    Är det delad vårdnad så är det delad. Ni separerade föräldrar verkar glömma bort att det blir på detta viset när barn har två boenden. Varför ska dina barn prata med dig när dom är hos sin pappa? Då är dom där, i den familjen och när dom är hos dig så är dom hos dig. Ser inget viktigt i att barnen ska ha tillgång till bägge föräldrarna samtidigt, det är ju ni som har ju valt att dela på er och således dela på barnen. Dessutom kan det vara så att barnen slits mellan er om det sker kontakter med den andra föräldern som inte har barnen. Att en förälder ringer och säger att "jag saknar dig såå när du är där, hos din pappa" gör bara barn förvirrade och lojala som dom är tar dom alltid parti för den föräldern som inte är på plats. Det leder ofta till att barnet inte känner sig ok var den än befinner sig. 
    Men är väl fortfarande förälder på heltid även om man endast bor med barnet vv? Den veckan sonen är hos sin pappa ringer jag honom och pratar lite om hur han haft det i skolan, hur hans aktivitet har gått, om han o pappa har gjort något roligt tillsammans eller bara vart hemma o haft det bra. Hans pappa gör likadant. Båda föräldrarna finns alltid tillgängliga för tankar och funderingar oavsett vems vecka det är.
  • Anonym (TS)
    Anonym skrev 2012-02-10 23:39:50 följande:
    Men är väl fortfarande förälder på heltid även om man endast bor med barnet vv? Den veckan sonen är hos sin pappa ringer jag honom och pratar lite om hur han haft det i skolan, hur hans aktivitet har gått, om han o pappa har gjort något roligt tillsammans eller bara vart hemma o haft det bra. Hans pappa gör likadant. Båda föräldrarna finns alltid tillgängliga för tankar och funderingar oavsett vems vecka det är.
    Låter helt underbart, så vill jag med ha det.

    Jag kan inte ringa hem till dem, för om exets nya fru svarar så blir hon galen, skriker och gapar.

    Råkar vi mötas på stan så gömmer hon sig bakom mitt ex eller springer iväg någon annanstans. När yngsta fyllde 3 år så var barnet hos pappan. Jag frågade om jag fick komma och fira barnet hos pappan. Han sa ja, men tyvärr gick det inte så bra. Nya frun låste in sig i sovrummet hela kalaset och satt där och ropa in exet hela tiden.

    Så jag och mina fd svärföräldrar och svägerskor satt och fikade med barnen, exet sprang mellan kök och sovrum och nya frun satt i sovrummet och skrek och gapade.... 
  • Anonym
    Anonym (TS) skrev 2012-02-10 23:50:55 följande:
    Låter helt underbart, så vill jag med ha det.

    Jag kan inte ringa hem till dem, för om exets nya fru svarar så blir hon galen, skriker och gapar.

    Råkar vi mötas på stan så gömmer hon sig bakom mitt ex eller springer iväg någon annanstans. När yngsta fyllde 3 år så var barnet hos pappan. Jag frågade om jag fick komma och fira barnet hos pappan. Han sa ja, men tyvärr gick det inte så bra. Nya frun låste in sig i sovrummet hela kalaset och satt där och ropa in exet hela tiden.

    Så jag och mina fd svärföräldrar och svägerskor satt och fikade med barnen, exet sprang mellan kök och sovrum och nya frun satt i sovrummet och skrek och gapade.... 
    Det där låter inte särskilt sunt. I början när mitt ex flyttade ihop med sin sambo var hon lite så som du beskriver. Hon kom inte o hälsade när jag hämtade sonen utan gömde sig i köket. Men det har gett med sig, nuförtiden är det mest henne jag pratar med när vi ses. Har inget mer råd till dig än att försöka skapa en god relation med henne.
  • Anonym (TS)
    Anonym skrev 2012-02-11 00:02:12 följande:
    Det där låter inte särskilt sunt. I början när mitt ex flyttade ihop med sin sambo var hon lite så som du beskriver. Hon kom inte o hälsade när jag hämtade sonen utan gömde sig i köket. Men det har gett med sig, nuförtiden är det mest henne jag pratar med när vi ses. Har inget mer råd till dig än att försöka skapa en god relation med henne.
    Det går inte. Hon gömmer sig när jag är i närheten. 

    När det är nått med barnen och deras skola/förskola som luciatåg, föräldramöte, skolavslutningar osv så är det pappan, jag och min sambo som går på dem.

    Min sambo och exet kommer bra överens, de pratar och skrattar och så. Men exets nya fru ser vi aldrig.

    En gång fick jag lämna barnen till henne för exet var inte hemma. Då sa hon hej, det var första och enda gången hon sagt nått till oss. 
  • Tonårsmorsan

    Lite kluven Det är en balansgång. När barn är på kollo brukar de ju INTE få ringa hem mer än någon enstaka gång då även personalen hör samtalet. Det är för att kollopersonal vill att barnen ska vara mer närvarnde i nuet och inte få en massa hemlängtan som de inte vet om. Tycker själv att barn med växelvis boende ibland blir lite väl nojiga för att de ev missar något hos den förälder de inte är just nu. Det blir ibland ett hysteriskt ringade och messande som även jag säger stopp för. Tycker nog man ska försöka undvika att hålla på och ringa den andre om det inte är något speciellt.


    Stå på dig, annars gör någon annan det.
  • vetvadjagvill
    Anonym skrev 2012-02-10 06:50:23 följande:
    Här är det så att bonus får ringa sin biomamma precis när h*n vill och har behov av det men biomamman får inte ringa hit bara för att prata med sitt barn pga att barnet har alltid blivit ledsen och saknar sin mamma då hon gör sig påmind och det är råd från FR attt barnet ska få ringa men mamman ska inte ringa hit!
     
    Biomamman skaffa en mobil till barnet för att ??? hon skickar sms och ber barnet ringa vilket ledde till att mobil ska vara avstängd då barnet är hos oss, vi gör inte detta av elakhet utan vi har en hemtelefon och biopappan har mobil där biomamman kan ringa om det är Viktigt....men det har det inte varit hitintills  utan det är bara kontrollbehovet av mamman!

    Jag (styvförälder) brukar få påminna barnet att ringa mamman då det är födelsedagar, julafton, nyår, morsdag mm. Barnet har inte behovet av att ringa sin biomamma utan det är biomamman som har behovet och då är det inte rätt, hon är ju vuxen och ska vänta till barnet hör av sig....

    Förstår att biomamman misstror oss, tror att vi förbjuder barnet att ringa men så är det inte, inte här i alla fall!!

    vad har ni för problem att bekräfta barnet i sin saknad till sin förälder?
    Om banret bilr ledsen och gråter så vad är problemet egentligen mer än att NI somvuxna tycker det är jobbigt.. barnet behöver veta att föräldern finns där.
    Och barn finns oft själva ingen tid att ringa eftersom de lever  i nuet, de kan inte tänka att de ska ringa för att de saknar.

    Det är ju ert ansvar och ingår i er föräldraroll att trästa barnet när barnet saknar.       

     
  • takida
    Anonym (TS) skrev 2012-02-11 10:34:26 följande:
    Det går inte. Hon gömmer sig när jag är i närheten. 

    När det är nått med barnen och deras skola/förskola som luciatåg, föräldramöte, skolavslutningar osv så är det pappan, jag och min sambo som går på dem.

    Min sambo och exet kommer bra överens, de pratar och skrattar och så. Men exets nya fru ser vi aldrig.

    En gång fick jag lämna barnen till henne för exet var inte hemma. Då sa hon hej, det var första och enda gången hon sagt nått till oss. 
    Hur länge har de varit tillsammans? Man tycker ju att det borde ge med sig med tiden? Det känns iaf för min del som väldigt viktigt att vårt barn kan se att vi föräldrar + bonusförälder kan samtala med varandra. Kan du inte nästa gång du lämnar barnen sticka in huvudet i köket o ropa hej? Typ försöka bekräfta henne? 
  • Anonym (TS)
    takida skrev 2012-02-11 22:29:54 följande:
    Hur länge har de varit tillsammans? Man tycker ju att det borde ge med sig med tiden? Det känns iaf för min del som väldigt viktigt att vårt barn kan se att vi föräldrar + bonusförälder kan samtala med varandra. Kan du inte nästa gång du lämnar barnen sticka in huvudet i köket o ropa hej? Typ försöka bekräfta henne? 
    4,5 år och gifta i 2 år.

    Det går inte, hon låser in sig i sovrummet när hon ser bilen komma.

    Jag har funderat på att kliva in i sovrummet, men det känns lite väl påtvingande.. 
  • Anonym (2 for 2)

    Amen du TS får väl bara acceptera att denna kvinna är som hon är!! Hon kanske har enorma problem med hela din existens. För ditt barns skull borde du tänka på att hålla en låg profil till henne och på så vis inte ställa till det för dina barn när barnen är hemma hos dom. Personligen hade jag backat helt om jag var som du. Om nu ditt ex vill vara gift med denna människa och hur hon än beter sig är det ju upp till honom. Så länge inte barnen far illa av hennes beteende hade iaf inte jag envisats med att tränga mig på. Hon gör nog en ganska rejäl uppoffring med barnen så varför göra allt ännu mer jobbigt med att du måste uppenbara dig o storma in i hennes hem? 
    Vad ger det för fördelar till barnen?
    Jag hade sagt till mina barn att när ni är hos pappa så är ni där, vi ses veckan därpå och då får vi prata och umgås så mkt vi bara kan! Man får ta seden dit den kommer. Detta är deras hem och deras synsätt. Tror faktiskt inte barnen skulle må så dåligt över att inte prata med dig på en vecka, o vice versa. Barn är formbara och anpassningsbara, du ser ju själv, dom har redan två hem. (Vem fan hade velat ha det egentligen, som vuxen?) 

  • Anonym (TS)
    Anonym (2 for 2) skrev 2012-02-13 10:30:11 följande:
    Amen du TS får väl bara acceptera att denna kvinna är som hon är!! Hon kanske har enorma problem med hela din existens. För ditt barns skull borde du tänka på att hålla en låg profil till henne och på så vis inte ställa till det för dina barn när barnen är hemma hos dom. Personligen hade jag backat helt om jag var som du. Om nu ditt ex vill vara gift med denna människa och hur hon än beter sig är det ju upp till honom. Så länge inte barnen far illa av hennes beteende hade iaf inte jag envisats med att tränga mig på. Hon gör nog en ganska rejäl uppoffring med barnen så varför göra allt ännu mer jobbigt med att du måste uppenbara dig o storma in i hennes hem? 
    Vad ger det för fördelar till barnen?
    Jag hade sagt till mina barn att när ni är hos pappa så är ni där, vi ses veckan därpå och då får vi prata och umgås så mkt vi bara kan! Man får ta seden dit den kommer. Detta är deras hem och deras synsätt. Tror faktiskt inte barnen skulle må så dåligt över att inte prata med dig på en vecka, o vice versa. Barn är formbara och anpassningsbara, du ser ju själv, dom har redan två hem. (Vem fan hade velat ha det egentligen, som vuxen?) 
    Men det är ju det jag har gjort i över 4 år. Backat undan hela tiden,.

    men barnen undrar ju varför hon är så konstig. Hur kommer det att bli när barnen blir äldre, ska de behöva ha 2 studenten för att pappas fru vill inte se mamman? 
  • Anonym (2 for 2)
    Anonym (TS) skrev 2012-02-13 10:41:07 följande:
    Men det är ju det jag har gjort i över 4 år. Backat undan hela tiden,.

    men barnen undrar ju varför hon är så konstig. Hur kommer det att bli när barnen blir äldre, ska de behöva ha 2 studenten för att pappas fru vill inte se mamman? 
    Dina barns funderingar får pappan ta hand om, det är ju han som är gift med henne o han känner henne. Det kan ju inte du svara på.. eller hur? Du känner ju inte henne.
    Att svara dina barn med att du inte har en aning om varför hon är som hon är kanske skulle vara på sin plats alt. bara konstatera att dom har dessa funderingar. Att säga att alla är olika är ju också ett sätt att lära barnen att världen kan se ut på det viset.
    Och ja, kanske blir det två olika studentfirande.. Barnen har ju alla redan två hem, två familjer. 
    Vidare är det ju bra att du backar undan. Ser inget annat förhållningssätt i din roll. Att storma in o tränga sig på henne skulle innebära att det blir ännu mer fel i alla relationer.
    Man kan inte ändra på en människa. Det enda man kan ändra på är ens egna förhållningssätt till människan. Detta är ju ett ypperligt tillfälle att visa sig som ett gott föredöme för barnen. Dom lär ju växa upp och se det med egna ögon så småningom.
Svar på tråden Mina barn förbjuds att prata med mig