Hur fördelar man tiden mellan två små barn?

Hej!

Jag fick mitt andra barn för 4 veckor sedan. Det är 20 månader mellan syskonen. Den äldsta hade hunnit börja på dagis men det ville inte fungera då småsyskonet kom så nu är båda hemma. Det blev lite av en chock för mig som hade tänkt vara hemma med bara den minsta, men jag försöker ställa om mig så gott det går. Hur som helst får jag många kommentarer om att jag måste lära den lilla att ligga själv, att jag inte får hålla och bära så mycket, för annars hinner jag inte med stora barnet. Är det verkligen rätt approach? Borde inte alla nyfödda få äta, sova och få så mycket närhet de behöver? Ska man läras från dag 1 att ligga själv? Hur ska jag fördela tiden mellan mina små?
Till saken hör även att det äldre syskonet var mycket krävande första året. Skulle aldrig ligga själv, bara bli buren, sov bara korta stötar. Jag var mycket ensam och orkade till slut inte ta hand om mig själv, jag åt knappt, och misstänker att jag drabbades av utmattningsdepression. Nu är jag så rädd att småsyskonet ska bli lika krävande och funderar mycket på om det var något jag gjorde, om jag skämde bort...? Kan jag göra något annorlunda, och igen: Borde jag lära babyn att ligga själv från början? Var det det jag gjorde fel förra gången? Kan man ens skämma bort en baby? Jag tänker på det varje gång jag bär mitt barn eller vyssjar till sömns, livrädd att göra fel (igen?). Vi har lite kinkiga kvällar och nätter och jag är lika rädd varje kväll att vi har fått ett lika krävande syskon, även om jag vet att många bebisar är kinkiga på kvällarna utan att det betyder något. Hur ska jag komma runt dessa tankar?

Hej!
Av mycket förståeliga skäl har du svårt att räcka till för dina båda små barn. En 4-månaders och en 2-åring kräver ju all ens vakna tid. Jag tror inte att du har skämt bort eller kan skämma bort barnen. Du ger dem förmodligen allt du har.
Men vis av skadan från ditt första barn, när du gick i väggen, ska du kanske mer börja fundera på hur du ska lägga upp det för att du ska orka.
Att det inte gick så bra för det större barnet på dagis kan ju handla om att det inte fått nog lång invänjning. Det är bra både för 2-åringen och dig att vara ifrån varandra några timmar på dagen så att du kan ägna dig helt åt din baby eller kanske vila en stund. Så jag tycker att du ska göra ett nytt försök.
Ett annat sätt för dig att ta det lugnt med din nya baby är att hitta en skolflicka som kanske kan gå ut och gå med 2-åringen några timmar om dan. Även där krävs en invänjning förstås.
Dessutom tycker jag att du ska sluta oroa dig för hur din nya baby kommer att bli. Barn är olika eller lika, det kan vi inte göra så mycket åt, och det beror inte på vad vi gör med dem. Däremot kräver ju ett kinkigt och känsligt barn mer kontakt och trygghet och då gäller det att den vuxne har ork och tid att ge detta.
Prata också med barnens pappa om hur han kan vara behjälplig under den här tiden.
Med vänlig hälsning.
Margit Ekenbark

Hur fördelar man tiden mellan två små barn?

INNEHÅLL