vad gör man när sonen inte gillar sin pappa????
har ett dilemma som pågått några år nu,alldeles för länge. min son på 5 år och min dotter på 3 år gillar inte sin pappa speciellt. min son har alltid varit extremt mammig, ibland vill han liksom krypa inpå skinnet på mig. bara gosa,gosa och gosa. jättemysigt men det är liksom ingen annan som han tycker är ok. han är en otroligt känslig kille som är rädd för det mesta och grubblar mycket. märks att han oroar sig mycket och har svårt att hantera ilska och glädje, blir gärna för mycket känslor åt alla håll. han har hela sitt liv varit emot sin pappa. pappa får inte göra något, inte lägga, inte gosa, inte sitta bredvid vid köksbordet osv. han säger att han vill ha en ny pappa och att han inte giillar pappa. frågar man varför får man nget riktigt svar utan det kan vara typ att "pappa pruttar så det luktar osv" när sonen var två år och hade en jobbig trotsperiod rök han och hans pappa ihop en hel del och vi fick gå till bup för att bena i situationen, vad de sa var väl att vi skulle rida ut det värsta och vara konsekventa. det känns nästan som att sonen inte förlåtit sin pappa sen dess för alla bråk de hade då, vet inte om det är så men är en känsla jag har. med dottern går det lite bättre, hon är mer normalt mammig och väljer sin pappa lite då och då. min man är jättelessen för detta och blir ibland arg och uppgiven över situationen. jag försöker stötta och uppmuntra men inget hjälper. någon med samma dilemma? vad ska jag göra? ibland är min son helt besatt av mig och bryter ihop om nte det är jag som gör allt med honom, om pappa tar över så skriker han, slåss och bråkar och blir helt galen. om jag inte är hemma blir det lite lugnare men sonen "pushar" då sin pappa rätt mycket genom att göra allt tvärtemot.... ibland blir dt jobbigt för mig med då båda barnen väldigt ofta känns extremt gnälliga och missnöjda med allt. eller så kanske jag är extremt känslig eftersom det blir lite jobbigt i längden av att ha det såhär... det känns som man blir helt kvävd ibland....
