Vad säger familjerätten om detta tro? Helt hopplös psykiskt sjuk pappa

Enligt lagen så är det viktigare att ett barn inte riskerar att fara illa i samband med umgänge än att barnet har kontinuerlig kontakt med sina två föräldrar ....

Jaså du, lustigt då att man ofta går emot den lagen och låter barn träffa pappa trots stora risker att det far illa

Jag vet inte om man kan kalla det lustigt att/om domstolen går emot lagen och dess förarbeten om en riskbedömning kan visa att barnet riskerar att fara illa i umgänget?

Frågan är hur insatt du är

Om du är det så bör du ju veta att det inte är ovanligt att barn som sett mamma bli  misshandlad har umgänge med pappan ( som stått för misshandeln )
barn som blivit utsatta för övergrepp få åka på umgänge till den som begått övergreppen
Jag hade en kvinna som levde gömd, hedersrelaterat brott, där dömde flera instanser till pappans fördel. Han fick umgänge, med soc närvarande inget som kunde hindra honom från att fråga ut ungen om var h*n bodde om han ville så.

Här finns inget i Ts berättelse som tyder på att barnet skulle löpa någon risk att fara illa. Vi har fått väldigt lite information. Jag anser inte att en lekman ska göra en sån bedömning, något Ts säger att hon vill innan ett eventuellt umgänge kommer till stånd.
Oavsett hur pappan till barnet reagerade före han ofrivilligt blev pappa, kan han nu, flera år senare, vara en bra pappa. 

Frågan är hur insatt du är

Om du är det så bör du ju veta att det inte är ovanligt att barn som sett mamma bli  misshandlad har umgänge med pappan ( som stått för misshandeln )
barn som blivit utsatta för övergrepp få åka på umgänge till den som begått övergreppen
Jag hade en kvinna som levde gömd, hedersrelaterat brott, där dömde flera instanser till pappans fördel. Han fick umgänge, med soc närvarande inget som kunde hindra honom från att fråga ut ungen om var h*n bodde om han ville så.

Här finns inget i Ts berättelse som tyder på att barnet skulle löpa någon risk att fara illa. Vi har fått väldigt lite information. Jag anser inte att en lekman ska göra en sån bedömning, något Ts säger att hon vill innan ett eventuellt umgänge kommer till stånd.
Oavsett hur pappan till barnet reagerade före han ofrivilligt blev pappa, kan han nu, flera år senare, vara en bra pappa. 

Jag är inte lekman i detta fall.. även om det råkar vara mitt eget barn det rör sig om. Är utbildad inom området...(att bedöma lämplighet som förälder).

 

Blev han polisanmäld och dömd för mordhotet?

Har han ingen gjort mot barnet får han umgänge. Du har alltså motsatt dej umgänge sedan barnet föddes?

Är han psykiskt sjuk för att han vägrar tala med dig i telefon utan föredrar att hålla kontakt via mail?

Vilka diagnoser har han?

Familjerättens riskbedömningar bygger inte på om det finns domar eller ej utan handlar om sannolikheter och en sammantagen bedömning av barnets situation avseende ev våldsutsatthet.

Jag påstår att det efter 2006, då lagformuleringen skärptes, blivit ovanligt att domstolar dömer till oskyddat umgänge eller ens umgänge alls om en riskbedömning visar att barnet riskerar att fara illa i umgänget. Däremot är ordentliga riskbedömningar ovanliga, såväl i umgängesutredningar som i domstolsmotiveringar och det är försvårande, men också något som ombud och ansvariga inom socialtjänsten borde hålla benhård koll på!

...samt man ser på föräldrafunktionen om det kan misstänkas att det förekommer föräldrasvikt....då startas en utredning via socialtjänsten.

Det är också så att psykiskt sjuka föräldrar SKA erbjudas stöd i sin föräldraroll samt barnen skall få stöd av psykiatrin. Det är tyvärr inte inarbetat ännu i vuxenpsykiatrin att man arbetar med familjen....men det är på G...

Fö är det inte enbart risk för ev våld som avgör ett ev umgänge. Samarbetet mellan föräldrarna skall också vara fungerande. Enligt den lag som finns kan man döma till nej till umgänge om samarbetet är så dåligt att barnet blir lidnade av den rådande konflikten eller brist på samarbete. 

Det är barnets bästa man ska utgå ifrån. 

En vanlig missuppfattning är att pappan har umgängesrätt. Det har han inte. Det är barnet som har umgängesrätt med sin pappa, inte tvärtom.

Mycket beror på hur bra socialtjänsten är på att utreda missförhållanden i hemmen...finns det rejäla aktörer runt om som t ex skola, läkare, sjuksköterskor,polis som reagerar på tex våld mm i hemmet och skriver kraftfulla anmälningar så utreds familjen jo...även med avseende på risker.Jag utgår från MITT barns bästa. I detta fall anser jag det tveksamt att pappan skall vara stabil och intresserad nog av att ta pappa-rollen på allvar och finnas för sitt barn kontinuerligt och samtidigt kunna föra en normal vuxen dialog med min som mamma....

Men jag ska ge det ett försök....risken är ju att barnet blir besviket, känner sig lämnat av en pappa som lovar en massa men inget håller. Tyvärr är det så jag har uppfattat den mannen...ombytlig, brist på konsekvenstänkande, brist på vuxet tänkande och ffa brist på förmåga att samarbeta med andra vuxna.

- Men du får inte blanda ihop socialtjänstens roll då det gäller riskbedömningar i vå-bo-umg-utredningar resp deras roll i barnskyddsutredningar
Det känns som om du är snubblande nära att blanda ihop äpplen o päron där .....