• Anonym (mom)

    Jag vill inte tvinga dottern längre!

    Jag har en 6-årig dotter som sedan ett par år tillbaka bor varannan vecka hos sin pappa (innan dess heltid med mig och umgänge med pappan ungefär varannan helg). Det har aldrig fungerat särskilt bra, dottern har alltid varit ledsen och orolig vid lämning och frågat varför hon måste dit. Pappan hade under en period sambo och då var det mycket bättre, min dotter älskade henne och jag vet att hon var en bra person i min dotters liv. Lämningarna fungerade då mycket bättre. Sen det tog slut för ca. ett år sen har det blivit jobbigare och jobbigare.

    Dottern är helt hysterisk dagen (ibland dagarna) innan lämning, och nu är hon så stor att hon verkligen vill ha svar på varför hon måste iväg till pappan. Jag pratar alltid gott om pappan, berättar hur roligt de kommer att ha där o.s.v. men hon blir bara arg på mig och tycker bara att jag är elak som tvingar iväg henne. Och när hon kommer tillbaka efter pappa-vecka är hon en helt annan person, arg, bråkig och orolig. Det tar ungefär tre dagar innan jag känner igen henne och hon är avslappnad och glad igen.

    Jag har försökt prata med pappan om detta och om att jag tror att hon behöver bo mer hos mig (men självklart med regelbundet umgänge) men han tvärvägrar. Han förnekar att det är några problem hos honom, trots att hon oftast gråter när vi pratar i telefon under hans veckor. Enligt honom är hon helnöjd och glad och det är i mitt huvud allt sitter. Dottern har själv sagt till honom att hon vill bo hos mig (jag tjuvlyssnade när de pratade i telefon när hon var här) men han säger ändå att jag hittar på.

    Vill inte gå in på för många detaljer, men pappan har många sociala problem och en missbrukarbakgrund, och även om han verkar må mycket bättre är jag väldigt orolig. JAg känner att jag har gjort allt jag kan för att detta ska fungera, men nu vill jag faktiskt inte mer. Jag vill inte tvinga iväg min dotter till en plats hon verkligen inte vill vara på, med en vuxen som jag vet inte kan tillgodose hennes behov.

    Nu till frågan: MÅSTE jag lämna dottern till pappan på "hans" veckor? Det finns inget skriftligt avtal, vi har gemensam vårdnad och dottern är skriven hos pappan sedan 3 år tillbaka (han ville det för det skulle underlätta så han fick pengar av soc, jag ville inte bråka om den saken). Vad händer om jag nästa gång inte tvingar henne, kan jag bli anmäld för något? Snälla hjälp mig, är helt förstörd efter att ännu en morgon ha tvingats se min dotter i upplösningstillstånd eftersom hon nu har en pappavecka framför sig...

  • Svar på tråden Jag vill inte tvinga dottern längre!
  • Anonym (insatt)
    Anonym (Japp...) skrev 2012-06-24 01:34:01 följande:
    Man blir ju för fan mörkrädd när man läser de sista 2 sidorna av inlägg, JO d tro faan att systemet ska skydda våra barn när en föräldrer som mig inte kan på den lagliga vägen. Jag slåss för att skydda mitt barn som far direkt illa, kom hem igår med ett blå lila öra..mitt barn är inte ens 2 år! jag pratar med soc,Fr osv...får jag ngn hjälp att skydda mitt barn? NEJ! Å där brister vårt förbannade system, sen att kläcka den där väldigt smarta tanken att-varför skaffa barn med en idiot? ja hade idioten ifråga visat sitt sanna jag fr början så hade man antagligen inte gjort det å har man lite livserfarenhet så vet man åxå att en tvättäkta psykopat är åxå den mest charmiga du stött på i ditt liv! Systemet brister kraftigt när en föräldrers rättighet till um går före barnets rättighet till trygghet-PUNKT!

    Lagen är formulerad precis tvärtom. Barnets rättighet till att må bra i umgängessituationen går före barnets behov av kontakt med två föräldrar. Dömer inte domstolen i den prioriteringsordningen så beror de på att de inte tror på att barnet far illa i umgänget .....
  • bebbi

    Man vet aldrig vad som händer bakom lyckta dörrar (där borta) begär egen vårdnad så du sj kan bestämma när dottern ska dit. De hade jag gjort ett barn beteer sig inte så om inte något är fel lyssna på henne noga så att hon inte råkar ut för något styrka till er kram

  • Anonym (Usch)

    Bebbi: spelar ingen roll hur mkt egen vårdnad man har. Det har inget med umgänget att göra! Du kan inte bestämma hur du vill över umgänget med egen vårdnad. Jag har tur som har ett x som själv gått med på att "ge upp" barnen just nu iaf. Med noll förståelse för hur barn funkar är det gudasänt MEN jag kan inte neka honom umgänge trots enskild vårdnad.

  • bebbi

    Ok de visste inte ja. Jag har en väninna som har egen vårdnad och hon bestämmer när och om pappan får träffa dottern men de kanske e olika när de gäller den frågan.

  • perla2010

    Hej ts!

    Jag tycker det är jätteviktigt att du lyssnar på din dotter och gör som flera andra skrivit och ber om ett samarbetssamtal. Men vad gäller missbrukarbakgrund tycker jag inte att de är något att dra in i detta, är där misstanke om att han startat upp sitt missbruk igen så är det en sak men annars är han ju nykter och ska inte dömas för det som varit.

    Det kan ju vara av flera orsaker som nämnts ovan; ex att hon inte trivs med pappa eller de faktum att hon oroar sig för dig. Men som sagt, lyssna på henne!

    Mina föräldrar gick skilda vägar när jag var runt 3 år. Jag bodde hos min pappa varannan helg. Ville inte dit, han läste bara tidning och var "vuxen" sen träffa han sin dåvarande sambo, och jag älskade henne, de var hon och jag då, min pappa var fortfarande "vuxen".

  • Anonym (Usch)

    Bebbi: ja jag bestämmer också men det är för att pappan godkänner det. Går pappan till rätten så har din väninna rent juridiskt inte gjort rätt. Där dömer inte rätten olika.

  • Anonym (nämndeman nu)
    bebbi skrev 2012-06-24 06:23:31 följande:
    Man vet aldrig vad som händer bakom lyckta dörrar (där borta) begär egen vårdnad så du sj kan bestämma när dottern ska dit. De hade jag gjort ett barn beteer sig inte så om inte något är fel lyssna på henne noga så att hon inte råkar ut för något styrka till er kram
    Har det kommit någon ny lag i natt  som vi i tingsrätten missat?   Har varit med ganska länge,  och jag känner inte till att ensam vårdnad innebär att man kan bestämma om barnet ska få träffa den andra föräldern eller inte.
  • Anonym (nämndeman nu)
    bebbi skrev 2012-06-24 07:26:21 följande:
    Ok de visste inte ja. Jag har en väninna som har egen vårdnad och hon bestämmer när och om pappan får träffa dottern men de kanske e olika när de gäller den frågan.
    Verkar vara en  ovanligt mesig pappa?   Kanske en extra  klok pappa som vill bespara dottern bråk?
  • Anonym (Usch)

    Bebbi: då måste nån missförstått för vårdnad och ingång har inget samband (i många fall tyvärr men så är det) Du kan ha ensam vårdnad men bara ha minimalt umgänge liksom ha gemensam vårdnad och ha barn på heltid.

  • bebbi

    Den såkallade pappan är som man säger olämpad utan att gå in på detaljer

  • sirisdotter
    bebbi skrev 2012-06-24 09:37:55 följande:
    Den såkallade pappan är som man säger olämpad utan att gå in på detaljer
    Och eftersom du råkar ha en väninna som skaffat barn med en  man som   (enligt dig/ mamman och/eller myndigheter)    är olämplig som umgängespappa så uppger du  att alla mödrar som har ensam vårdnad bestämmer om deras barns far får träffa sitt barn eller ej....
  • Anonym (Japp...)
    sirisdotter skrev 2012-06-24 09:57:45 följande:
    Och eftersom du råkar ha en väninna som skaffat barn med en  man som   (enligt dig/ mamman och/eller myndigheter)    är olämplig som umgängespappa så uppger du  att alla mödrar som har ensam vårdnad bestämmer om deras barns far får träffa sitt barn eller ej....
    Stämmer bra detta inlägg. Bebbi-Umgänge,vårdnad å boende har INGENTING med varandra att göra, skulle din väninna ha ensam vårdnad så kan hon säja att pappan inte får träffa OM det inte finns ett reglerat um fr en domstol, å där har dom ju tydligen varit. Skulle hon nekat barnet sin far så kan han stämma henne för umgänges sabotage å hon kan förlora precis allt. Jag har just gått igenom 4 tr förhandlingar å senast för 1 vecka sedan, så jag vet vad jag pratar om. jag stoppade åxå um en perios pga skyddsbehov å pappan till mitt barn stämde mig för det då det fanns en dom på hur im skulle se ut, jag blev inte dömd för det men d fanns en uppenbar risk.
  • Anonym (Usch)

    Mina barns pappa är inte heller lämplig och han har bara dagumgänge men det har fortfarande inte med vårdnaden att göra.

Svar på tråden Jag vill inte tvinga dottern längre!