Lufsan

Äldre 19 May 13:16

23 svar

När ska jag berätta för min nya chef att jag är gravid?

Känner mig rätt så dum. Men har blivit erbjuden en tillsvidaretjänst på en ny arbetsplats. Kommer att börja i augusti. Det känns jättekul och skönt såklart. Men, efter jag fått erbjudandet fick jag veta att jag är gravid. Det också jättekul såklart. Men nu känner jag mig elak. Jag har inte skrivit på kontraktet än och har två jobb erbjudanden som det ser ut nu. Men det blir den med tillsvidare anställningen.
Så när berättar jag för min nya chef att jag är gravid? Jag kan ju inte dyka upp i augusti med en mage och bara: "Hoppsan, jag är visst gravid".
Jag vill ju att det ska verka som om jag inte visste om det. Men vill berätta så snart som möjligt efter vi skrivit kontrakt, men man vill ju inte säga något innan vecka 12. Ja, ni förstår.

Är rädd för att mina nya chef kommer bli arg på mig.

Vill gärna höra från er som varit i liknande sits som mig. Och vill gärna ha råd och tips på hur jag ska göra detta på bästa sätt.

Ska säga att planen är att jobba hela tiden men att jag tar ut min semester innan förlossningen (om det går). Men har höft problem som jag ännu inte kollat upp. Så det kan lika gärna bli så att jag inte kan gå alls när magen blir tung. Men tror inte det.
Det är jobb på en förskola 1-5 avdelning.

En dag i sänder.

Lufsan

Äldre 19 May 13:43

#11

Novis mamma skrev 2012-05-19 13:35:34 följande:

Jag har varit i ungefär samma sits som du. När jag var på intervjun så hade jag inte blivit gravid ännu. När det var dags att skriva kontrakt var jag i v.7. Jag valde att berätta på en gång, kände att det var lika bra att vara ärlig från början. Chefen tog det bra och det var inga konstigheter.

Blev anställd i maj, gick på havandeskapspenning i oktober och i november blev jag fast anställd!

Jag tycker du ska va ärlig från första början, det är viktigt att ha en bra relation med sin chef.

Det låter fantastiskt. Men kommer inte berätta innan jag har kontraktet. Mest för att jag haft ett missfall förut och inte vill berätta för min chef innan jag ens sagt det till mina föräldrar. =) Men vill helst vara ärlig och säga när jag fick veta det och varför jag väntade. Skulle helst vilja kolla upp höfterna och så också innan jag berättar så jag vet om min arbetsfunktion kommer vara nedsatt eller inte.

Seven Costanza skrev 2012-05-19 13:35:36 följande:

Efter vecka 12 i alla fall och definitivt inte förrän du tillträtt tjänsten. Självklart kan det hända att chefen blir arg, men egentligen ska de ha detta med i beräkningen vid all anställning av kvinnor i fertil ålder så det kan ju inte vara en överraskning. Man kanske har försökt jättelänge och man kan ju inte låta bli att söka jobb och tacka ja till en tjänst för att man kanske har blivit gravid. Tänk då om man försöker och försöker och man inte blev gravid, då har man ju inget barn och inte jobbet man ville ha heller. Nej man får försöka tänka på sig själv främst, för arbetsgivaren hade antagligen också tänkt på sig själv och låtit bli att anställa om hen visste

.

Tack! Ja det känns jätteskönt att du säger att det är okej att tänka på sig själv. Och ja, chefen vet ju att jag är 23 och bor tillsammans med min sambo och har gjort det i flera år. Så hon kan nog tänka sig att det kan hända. =) Och vad ska man göra, livet händer liksom.

En dag i sänder.

Lufsan

Äldre 19 May 13:47

#12

ogidin skrev 2012-05-19 13:36:03 följande:

För två år sedan var jag i samma situation ungefär. Jag och sambon planerade barn och jag hade slutat med p-piller. Jag blev då uppringd och erbjuden ett nytt jobb som jag tog. Först samma dag som jag skrev på kontraktet så gick det upp för mig att jag ju faktiskt kunde vara gravid redan då. Och några veckor senare blev det ett plus på stickan...

Jag grät och hoppades på missfall eftersom det kom så olämpligt. Det nya jobbet var dessutom bara en provanställning och jag hade sagt upp mig från mitt fasta jobb. Hela sommaren hade jag sjuk ångest och funderade en massa på vad jag skulle göra om jag blev uppsagd osv.

När det hade gått 12 veckor gick jag till min nya chef och sa som det var. Jag kan ju inte påstå att han blev glad men han tog det väldigt bra ändå. Dock har jag i efterhand hört att han svor lite inför de andra på jobbet men de skrattade åt honom och frågade vad han hade väntat sig.

Om man anställer en tjej i 25-års åldern som precis har köpt hus och har sambo osv (som i mitt fall) så får man faktiskt räkna med att det kan bli barn inom de närmsta åren. Och varför skulle det vara mer lämpligt för arbetsplatsen om 2 år?

När jag några veckor senare började jobba var jag jättetacksam över att jag redan hade berättat så att alla visste. Särskilt med tanke på att jag höll på att svimma första dagen på jobbet pga kombinationen nervositet och graviditet.

Nu går min chef och håller tummarna för att det ska dröja lite innan jag ska ha barn igen men jag har redan slutat med mina piller.

Vilken fin historia! =D Ja, jag hoppas att det går lika bra för mig. Men visst är man säker när man skrivit på kontraktet? Eller måste man ha börjat jobba först?

En dag i sänder.

ogidin

Äldre 19 May 13:52

#13

Seven Costanza skrev 2012-05-19 13:41:13 följande:

Håller med, men jag måste ändå vara nyfiken och fråga: berättade du självmant både om sambo och hus på intervjun eller tog arbetsgivaren upp det? Jag har inte alls för avsikt att prata om min sambo och kommande bröllop när jag går på intervju då jag tror att det enbart kommer ligga mig i fatet.

Vi bor på en så liten ort att alla vet sånt. Det var vår gemensamma snickare som tipsade chefen om att jag hade flyttat hit med min sambo och därför kunde vara intresserad av ett jobb. Dessutom arbetar jag i ett yrke där det är så lätt att få jobb så jag skulle inte undvikit att berätta utan tagit upp det ändå om det var en naturlig del av samtalet.

Seven Costanza

Äldre 19 May 13:54

#14

Lufsan skrev 2012-05-19 13:43:55 följande:

Tack! Ja det känns jätteskönt att du säger att det är okej att tänka på sig själv. Och ja, chefen vet ju att jag är 23 och bor tillsammans med min sambo och har gjort det i flera år. Så hon kan nog tänka sig att det kan hända. =) Och vad ska man göra, livet händer liksom.

Min principiella åsikt att man inte kan lita på alla arbetsgivare för jag har hört om flera där jobberbjudandet plötsligt gått till någon annan om man har berättat om graviditet före kontraktsskrivningen. Det har det ju inte rätt till att göra, men det är ju svårt att bevisa så jag kommer absolut inte säga något om att jag försöker få barn eller är gravid under tiden jag söker jobb (gör inte det nu alltså men kommer ju kanske i framtiden). Har inga barn ännu men enligt vad jag har hört finns det arbetsgivare som blir sura fastän man jobbat där i flera år, så det finns ju ingen perfekt tid för de kan alltid tycka att det är olämpligt. Jag tar examen nu till sommaren och söker jobb nu - kommer berätta så lite som möjligt om mitt privatliv för arbetsgivaren innan jag har påskrivet kontrakt, för även om jag inte ens försöker bli med barn skulle det inte förvåna mig det minsta om de väljer någon annan för att jag är 28 och gifter mig i sommar, om jag skulle välja att berätta det. Så det vågar jag inte faktiskt.

Seven Costanza

Äldre 19 May 14:01

#15

ogidin skrev 2012-05-19 13:52:33 följande:

Vi bor på en så liten ort att alla vet sånt. Det var vår gemensamma snickare som tipsade chefen om att jag hade flyttat hit med min sambo och därför kunde vara intresserad av ett jobb. Dessutom arbetar jag i ett yrke där det är så lätt att få jobb så jag skulle inte undvikit att berätta utan tagit upp det ändå om det var en naturlig del av samtalet.

Aha, jag bor som inflyttad i en större stad så den förklaringen tänkte jag inte ens på. Kommer säkert inte ens få jobb i den stad jag bor eftersom det är hög konkurrens om tjänsterna här, så på en annan ort är det ju ännu mindre sannolikhet att arbetsgivaren vet någonting om mig som jag inte själv berättar. Självklart kan de ju kolla folkbokföringen om de är överdrivet nyfikna och jag skulle ju såklart inte ljuga och säga att jag inte var sambo om de frågar om mina familjeförhållanden, men kommer det inte upp säger jag nog inget. Jag har pluggat i många år och har absolut inte råd att gå miste om ett jobb för att de tror att jag kanske ska skaffa barn inom det snaraste. Det vet jag inte själv ännu för det beror på flera faktorer hur länge det dröjer.

Får man ett jobb får man väl bara säga sådär i förbifarten att ja just det, jag gifte mig i somras och har bytt efternamn

.

JagominÄlskling

Äldre 19 May 14:03

#16

Jag var i liknande situation 2010. Var på intervju i maj, skrev på papper i maj, blev gravid i juni o började jobba i aug. Jag mådde sååå dåligt för jag ville inte berätta innan v 12. Jag tyckte att det var sjukt pinsamt! Jag berättade för min chef i v 13 o han tog det ganska bra, även om han inte jublade högljutt. Jag tycker inte heller att du ska berätta innan v 12.

Nu är vårt barn 14 månader o vi är sugna på att börja försöka med nr 2. Men jag går o våndas för jag tycker att det skulle vara oerhört pinsamt att berätta för chefen om jag blir gravid igen. Både jag o min sambo börjar komma upp i åren (ca 35 år) o man blir ju inte direkt yngre. Att skaffa barn är det bästa vi gjort o familjen är ju det absolut viktgaste när det kommer till kritan. Har någon några tips på hur man kan tänka?

Seven Costanza

Äldre 19 May 14:15

#17

JagominÄlskling skrev 2012-05-19 14:03:48 följande:

Jag var i liknande situation 2010. Var på intervju i maj, skrev på papper i maj, blev gravid i juni o började jobba i aug. Jag mådde sååå dåligt för jag ville inte berätta innan v 12. Jag tyckte att det var sjukt pinsamt! Jag berättade för min chef i v 13 o han tog det ganska bra, även om han inte jublade högljutt. Jag tycker inte heller att du ska berätta innan v 12.

Nu är vårt barn 14 månader o vi är sugna på att börja försöka med nr 2. Men jag går o våndas för jag tycker att det skulle vara oerhört pinsamt att berätta för chefen om jag blir gravid igen. Både jag o min sambo börjar komma upp i åren (ca 35 år) o man blir ju inte direkt yngre. Att skaffa barn är det bästa vi gjort o familjen är ju det absolut viktgaste när det kommer till kritan. Har någon några tips på hur man kan tänka?

Enligt vad jag hört från andra så ser det väl lite bättre ut om man åtminstone kommer tillbaka och jobbar ett tag mellan föräldraledigheterna, men det kanske du har tänkt dig/redan gjort och då kan de väl inte bli sura. Är man i 35-årsåldern får de ju förstå att man inte kan vänta hur länge som helst med andra barnet.

JagominÄlskling

Äldre 19 May 14:23

#18

Jag ska börja jobba i slutet av augusti... om jag blir gravid i sommar hinner jag ju i alla fall jobba några månader... men det känns sjukt pinsamt i alla fall...

Seven Costanza

Äldre 19 May 14:33

#19

JagominÄlskling skrev 2012-05-19 14:23:38 följande:

Jag ska börja jobba i slutet av augusti... om jag blir gravid i sommar hinner jag ju i alla fall jobba några månader... men det känns sjukt pinsamt i alla fall...

Känn inte så, det viktigaste är ju att det blir ett syskon och ni har kanske inte lyxen i er ålder att vänta ut för att det ska bli ett visst mellanrum för att glädja arbetsgivaren (du vet ju inte ens säkert att det blir ett problem för jobbet så du kan ju inte låta bli att försöka för det). Att du dessutom kommer tillbaka och jobbar lite mellan barnen är ju en bonus för hade du velat samt planerat ditt FP-uttag så att dagarna räckte hade du ju haft all rätt att vara hemma flera år i rad, det vet jag flera som varit.

JagominÄlskling

Äldre 19 May 15:57

#20

Seven Costanza: Tack för orden.

Min nuvarande tjänst är en chefstjänst, därför känns det extra retligt, men som du säger, vad ska man göra? Vi väntade ett år från första försöket tills vi plussade förra gången!

JagominÄlskling

Äldre 19 May 15:58

#21

Det jag funderar över är om vi ska vänta till våren att börja försöka, så jag hinner jobba några mån innan jag blir gravid.

Seven Costanza

Äldre 19 May 16:19

#22

JagominÄlskling skrev 2012-05-19 15:57:41 följande:

Seven Costanza: Tack för orden.

Min nuvarande tjänst är en chefstjänst, därför känns det extra retligt, men som du säger, vad ska man göra? Vi väntade ett år från första försöket tills vi plussade förra gången!

JagominÄlskling skrev 2012-05-19 15:58:54 följande:

Det jag funderar över är om vi ska vänta till våren att börja försöka, så jag hinner jobba några mån innan jag blir gravid.

Hur länge jobbade du innan du gick på föräldraledighet? Har du varit helt föräldraledig alla 14 månader och är det bara du som varit föräldraledig? Kanske är det din mans tur också att vara hemma ett tag med nästa barn så inte bara din karriär påverkas i så fall. Ni kan ju till exempel göra så att du är hemma på heltid första halvåret om du behöver det, och sedan jobbar ni halva veckan var och är föräldralediga halva, så blir du ju inte borta så länge. Hade jag haft ett karriärjobb hade jag kanske gjort så, och kanske gör det ändå eftersom min sambo gärna vill vara föräldraledig.

Om du har en chefstjänst tillsvidare hade jag inte oroat mig, och om det tog ett år förra gången så är det väl dumt att vänta, ni blir ju inte yngre och tar det sig inte på första försöket hinner du ju ändå jobba ganska många månader innan du går hem nästa gång. Men ni kan ju vänta med att börja försöka tills du åtminstone börjat jobba igen om det känns bättre.

JagominÄlskling

Äldre 19 May 17:33

#23

Jag jobbade 6 mån innan jag gick på föräldraledighet.

Sambon vill inte vara hemma på heltid, men det vill däremot jag.

En av anledningarna till varför jag vill försöka redan nu i sommar är att när jag blev gravid förra gången mådde jag så otroligt illa i början o att sitta på jobbet o må så illa skulle inte funka. Iofs kanske det blir annorlunda denna gången... Men att starta sitt arbete med att må så illa vore ingen hit :) Dessutom är det ju ett till barn som jag egentligen vill ha.... om jag inte hade brytt mig om vad min arbgivare ska säga...

När ska jag berätta för min nya chef att jag är gravid?

INNEHÅLL