• Anonym

    Orolig mamma

    Måste fråga.

    Min dotter är 2 år o så liten o kan inte komunusera.

    Och hon träffar inte sin pappa så mycket innan vi skildes åt när hon var 3 månader o han vill inte träffa henne så ofta. O när de hade umgänge med stödperson så blev tösen ledsen när jag lämnade henne och när jag fick tillbaka henne så slog hon hon åt inte o hon vill inte sova hon ville ingeting o nu när jag har dragit in umgänget så mår hon bättre å är gladare o lyckligare. Vad kan detta bror på att hon blir sån?

    Hoppas du förstår vad jag skriver.



    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-05-20 12:34
    Beror på ska det så inte bror.
  • Svar på tråden Orolig mamma
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Du skriver att du och din dotters pappa separerade tidigt, att han haft umgänge med kontaktperson, att du dragit in umgänget.
    Alla dessa saker tyder på att pappa kanske inte är en så lämplig person att ha vårdnad om ett så här litet barn.
    Jag tror att din lilla dotter känt av att det varit gles kontakt, konstiga omständigheter när hon träffat sin pappa och därför inte hunnit eller kunnat bli trygg med honom.
    Med dig är hon trygg och mår bra och det visar hon också tydligt.
    Du kan nog bara fortsätta att ge henne den goda omvårdnad du gjort hittills och vara noga med att pappa bara kan träffa henne under omständigheter där hon känner sig trygg, dvs när någon hon känner väl är med.
    Med vänlig hälsning.
    Margit Ekenbark 

  • Anonym
    barnpsykologen margit skrev 2012-05-22 17:35:41 följande:
    Hej!
    Du skriver att du och din dotters pappa separerade tidigt, att han haft umgänge med kontaktperson, att du dragit in umgänget.
    Alla dessa saker tyder på att pappa kanske inte är en så lämplig person att ha vårdnad om ett så här litet barn.
    Jag tror att din lilla dotter känt av att det varit gles kontakt, konstiga omständigheter när hon träffat sin pappa och därför inte hunnit eller kunnat bli trygg med honom.
    Med dig är hon trygg och mår bra och det visar hon också tydligt.
    Du kan nog bara fortsätta att ge henne den goda omvårdnad du gjort hittills och vara noga med att pappa bara kan träffa henne under omständigheter där hon känner sig trygg, dvs när någon hon känner väl är med.
    Med vänlig hälsning.
    Margit Ekenbark 

    Hej igen. Det är ingen som  tror på mig,. Han manulupera alla. Alla är mot mig  o jag kan inte göra nått. Jag har sagt att hon är liten o inte kan kommunusera. Hur gör jag? För att  tingsrätten ska förstå mig. Jag må dåligt av allt detta. O jag känner mig inte trygg men den stödpersonen som hon har. Kan man få ett utlåtande av dig? Eller annam barnpsykolog?
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-05-28 08:25:43 följande:

    Hej igen. Det är ingen som  tror på mig,. Han manulupera alla. Alla är mot mig  o jag kan inte göra nått. Jag har sagt att hon är liten o inte kan kommunusera. Hur gör jag? För att  tingsrätten ska förstå mig. Jag må dåligt av allt detta. O jag känner mig inte trygg men den stödpersonen som hon har. Kan man få ett utlåtande av dig? Eller annam barnpsykolog?

    Sen en sak till pappan träffade sin dotter hemma hos mina föräldrar men det gick inte så bra för han kunde inte se när min dotter hade 40 grader febber o var så sjuk. Han sa bara vart är hon sjuk jag var tvungen o lämna henne närhon var sjuk för ingen som trodde på det.

    och tösen slänger med saker hemma hos mina föräldrar när hon träffade sin pappa o han gjorde ingeting.

    Han är en stirri o nervös person o hotfull. Men han låtsas vara en perfekt pappa när han är med stödpersonen o ingen som ser det.      han är med henne en gång i veckan 2 timmar innan jag ställde in.

    Så klart jag vill att hon ska träffa sin pappa men inte under såna här omständigheter.

       
Svar på tråden Orolig mamma