• Anonym (Frågande)

    Jag orkar inte längre bli avvisad hela tiden. Lika bra att sluta ha sex med honom nu tror jag.

    Vi är ett sambopar strax under 30 år med ett barn och ett till på väg. Vi har det mycket bra, är friska och krya och trivs med varandra men sexlivet har numera blivit en riktig besvikelse och något som får mig att bara bli ledsen över. Idag är det nämligen andra kvällen den här veckan som jag blir avvisad när jag vill ha sex och just den här veckan är inget konstigt utan det är mer regel än undantag att han inte vill.

    Jag brukade tycka att sex är något kul, spännande och jag hade stor lust innan de här problemen började men just nu känner jag bara för att ge upp. Jag har försökt med allt från att prata med honom på djupet om det, pröva nya saker och verkligen allt. Han har sagt att han vill ändra på sig innan men ändå förblir det så här.

    Jag behöver sex för att må bra och känna mig fin och åtråvärd men nu får vi knappt till det en gång i veckan och jag känner att det är för lite. Jag klarar inte av att hela tiden bli avvisad heller för varje gång känns som ett hårt slag. Han kanske inte tycker att jag är sexig längre eller om han har tröttnat på mig innerst inne, jag vet inte. Jag tror inte att det har med att göra att jag är gravid för problemen fanns innan det också.

    Kanske är det lika bra att sluta ha sex helt för jag får det skapar mer negativa känslor än positiva när det är så här. Min lust är det ju inget fel på så jag får väl sköta det på egen hand då. Det är ändå sällan som jag hinner komma på 5-10 min i veckan max så jag kan lika gärna sluta ha sex med honom. Det händer ibland att han vill men det är inte så ofta i stora hela.

    Jag vet inte vad jag ville med den här tråden riktigt men det var skönt att skriva av sig lite. Innan satt jag med gråten i halsen eftersom sambon vägrade prata om det och bara gick och la sig.

  • Svar på tråden Jag orkar inte längre bli avvisad hela tiden. Lika bra att sluta ha sex med honom nu tror jag.
  • Anonym (Frågande)

    Ingen som vill skriva en rad?

  • Anonym (Frågande)

    Ingen som har något råd till en ledsen tjej?

  • Uddabus

    Vet hur det känns... Hade så i ett gammalt förhållande... Det tog stopp för mig till slut... Jag blev ledsen, bitter,arg osv

    Jag anser att sex är jätte viktigt i ett förhållande eftersom det bland annat är det som skiljer från bara vänskap

  • Anonym (...)

    Det är väl inte konstigt att hans sexlust sviktar om ni är gravida? Likaväl som många gravida kvinnors sexlust försvinner så är det ju samma för mannen ibland! Min man var sån i alla fall, jag fick ibland tjata mig till att ha sex just för att han såg mig som typ Moder Natur och hade svårt att se mig som sexobjekt när vi väntade barn. Inte för att jag var osexig men just för att jag blev den ultimata kvinnan som bar hans barn - sa han efteråt. Han var lika på som innan graviditeten när vi väl kunde komma till igen. Ge inte upp, ge det bara lite tid... man kommer långt med ömhet också, även om du vill ha mer just nu. 

    Respekt går åt båda hållen! 

  • jonte02

    Det är verkligen jobbigt det där med olika lust. Naturligtvis kan det vara så att han tycker och tänker en massa grejer nu när ni väntar barn igen. Försök få honom att öppna sig om det och mycket annat. Får ni igång en bra kommunikation med varandra så kan ni ha gott av det oavsett vad det gäller även i framtiden.

    Du skriver att du/ni pratat på djupet om detta. Är det verkligen så? Upplever han det så med? Lyssnar han eller hör han bara att du pratar? Hur har han det på jobbet? Hur tänker och tycker han om familjelivet? Står ni och stampar och bara följer med i ekorrhjulets grådassiga vardag? 

    Tala om för honom vad du saknar och vill har mer av/önskar mer av. Vad saknar/önskar han? Vad kan ni göra för att få fart på er relation/sexet!? 

  • Anonym

    Jag och min sambo hade tidigare ett jättebra sexliv, roligt,spontant spännande.
    Sista åren vet jag inte vad som hänt med henne, men det känns som att hur jag än gör så blir det fel.
    Jag är såå trött på att bli avvisad så jag tar inte heller initiativet längre, väntar på att hon ska göra det, väntar o väntar o väntar.
    Vi har mycket i vår relation som är bra och håller oss ihop, men nu vet jag inte längre om jag skall vara arg eller leden.
    Jag har faktiskt valt att vara otrogen och även sagt till henne att det får bli så, och hon får ha sex med vem hon vill eller så avslutar vi relationen.  

  • Anonym (35 år)

    Jag och min sambo har haft "lite" samlivsproblem...
    Har småbarn tillsammans och under de senaste 4 åren har vi haft sex max 20 ggr varav det senast halvåret 2 ggr. Har försökt prata om hur jag känner mig (mår inte bra av samlivet) utan att få någon ihållande förändring typ 48 timmar efter, sen var det glömt. Så rullar livet på genom de senast åren.
    Tills (äntligen) jag fick ett svar! Min sambo tände inte på mig längre heller. Där dog min sista glöd för min partner, råkade efter det trilla dit på en affär. Börjar (tyvärr) bli småkär i min xxxxx och vi har väl lite omsesidiga känslor för varandra. Trodde jag skulle dö av skamkänslor, men jag gjorde/gör inte det. Tolkar det som att jag har släppt min sambo på det planet. ...H(x)n får leva sitt obefintliga (sex-)liv själv!
    Om 30-50 år är man död! ta vara på livet och delade det med någon som du åtrår lika omvänt som vill ha dig och åtrår dig tillbaka och kan visa uppskattning.
    Sex och att trivas  och ha kul med varandra går lite ihop i en relation, handlar inte bara om själva sexet. Men är det borta ... finns inte mycket kvar (förrutom vänskapligt).

  • Irene21

    Kanske gammal tråd men jag svarar ändå. Gift länge, bra sex över tid. Oftast lika stor lust. Under en period hade jag ont , inget sex alls. När det släppte ökade min sexlust och jag ville ofta. Han ville mer sällan, jag blev ledsen och kände mig avvisad, han kände sig pressad och ibland fungerade han inte. Vi diskuterade detta, jag skulle försöka att inte bli ledsen, gick inte så bra. Till slut vågade jag inte initiera. 
    Han  sa att jag ju kunde göra det själv, han kunde vara där. Jag blev ärligt talat inte så sugen, det är ju honom jag vill ha!
    Så  en morgon när vi låg i sängen sa jag ? kan du smeka mig på brösten?  (som jag tycker om, hans varma stora händer på min kropp). Och plötsligt kände jag att det ju var det jag saknat! Inte bara att ha sex utan också att bli smekt och få bekräftelse på att han åtrår mig och vill smeka mig.
    Efter det släppte det helt, jag kände mig inte avvisad och oattraktiv längre! Hans lust ökade förstås när han inte kände pressen att behöva prestera, att kunna smekas, kyssas och känna lust utan att någon känner sig avvisad/ pressad.

  • KimLinnefeldt
    Irene21 skrev 2026-02-03 13:15:52 följande:

    Kanske gammal tråd men jag svarar ändå. Gift länge, bra sex över tid. Oftast lika stor lust. Under en period hade jag ont , inget sex alls. När det släppte ökade min sexlust och jag ville ofta. Han ville mer sällan, jag blev ledsen och kände mig avvisad, han kände sig pressad och ibland fungerade han inte. Vi diskuterade detta, jag skulle försöka att inte bli ledsen, gick inte så bra. Till slut vågade jag inte initiera. 
    Han  sa att jag ju kunde göra det själv, han kunde vara där. Jag blev ärligt talat inte så sugen, det är ju honom jag vill ha!
    Så  en morgon när vi låg i sängen sa jag ? kan du smeka mig på brösten?  (som jag tycker om, hans varma stora händer på min kropp). Och plötsligt kände jag att det ju var det jag saknat! Inte bara att ha sex utan också att bli smekt och få bekräftelse på att han åtrår mig och vill smeka mig.
    Efter det släppte det helt, jag kände mig inte avvisad och oattraktiv längre! Hans lust ökade förstås när han inte kände pressen att behöva prestera, att kunna smekas, kyssas och känna lust utan att någon känner sig avvisad/ pressad.


    Vilken fin skildring av hur det kan vända, tack!
  • KimLinnefeldt
    Anonym (Frågande) skrev 2012-06-01 01:36:11 följande:
    Jag orkar inte längre bli avvisad hela tiden. Lika bra att sluta ha sex med honom nu tror jag.

    Vi är ett sambopar strax under 30 år med ett barn och ett till på väg. Vi har det mycket bra, är friska och krya och trivs med varandra men sexlivet har numera blivit en riktig besvikelse och något som får mig att bara bli ledsen över. Idag är det nämligen andra kvällen den här veckan som jag blir avvisad när jag vill ha sex och just den här veckan är inget konstigt utan det är mer regel än undantag att han inte vill.

    Jag brukade tycka att sex är något kul, spännande och jag hade stor lust innan de här problemen började men just nu känner jag bara för att ge upp. Jag har försökt med allt från att prata med honom på djupet om det, pröva nya saker och verkligen allt. Han har sagt att han vill ändra på sig innan men ändå förblir det så här.

    Jag behöver sex för att må bra och känna mig fin och åtråvärd men nu får vi knappt till det en gång i veckan och jag känner att det är för lite. Jag klarar inte av att hela tiden bli avvisad heller för varje gång känns som ett hårt slag. Han kanske inte tycker att jag är sexig längre eller om han har tröttnat på mig innerst inne, jag vet inte. Jag tror inte att det har med att göra att jag är gravid för problemen fanns innan det också.

    Kanske är det lika bra att sluta ha sex helt för jag får det skapar mer negativa känslor än positiva när det är så här. Min lust är det ju inget fel på så jag får väl sköta det på egen hand då. Det är ändå sällan som jag hinner komma på 5-10 min i veckan max så jag kan lika gärna sluta ha sex med honom. Det händer ibland att han vill men det är inte så ofta i stora hela.

    Jag vet inte vad jag ville med den här tråden riktigt men det var skönt att skriva av sig lite. Innan satt jag med gråten i halsen eftersom sambon vägrade prata om det och bara gick och la sig.


    Jättetråkigt att bli avvisad, det tär på självförtroendet och lusten. Det låter som om han vill ha ett kärleksliv med dig, men att något hindrar honom från att hamna på samma planhalva. 

    Det ni skulle kunna göra åtminstone tills vidare (nu kommer jag att få mothugg) det är att schemalägga sex. Bestäm en dag i veckan när ni rensar undan allt annat, drar ner persiennerna, häller upp lite bubbel och stänger av mobilerna. Försök att göra det till en lekfull och kravlös övning, ni kanske inte ens behöver ha full sex till en början, bara smekas och kramas. Få ögon- och kroppskontakt.

    Det större problemet, att han inte verkar ha tillräcklig lust för dig, det måste ni kanske bearbeta i sällskap med en terapeut. 
  • Anonym (J)
    KimLinnefeldt skrev 2026-02-03 15:30:43 följande:
    Jättetråkigt att bli avvisad, det tär på självförtroendet och lusten. Det låter som om han vill ha ett kärleksliv med dig, men att något hindrar honom från att hamna på samma planhalva. 

    Det ni skulle kunna göra åtminstone tills vidare (nu kommer jag att få mothugg) det är att schemalägga sex. Bestäm en dag i veckan när ni rensar undan allt annat, drar ner persiennerna, häller upp lite bubbel och stänger av mobilerna. Försök att göra det till en lekfull och kravlös övning, ni kanske inte ens behöver ha full sex till en början, bara smekas och kramas. Få ögon- och kroppskontakt.

    Det större problemet, att han inte verkar ha tillräcklig lust för dig, det måste ni kanske bearbeta i sällskap med en terapeut. 
    Tråden är från 2012 så det har nog löst sig på ett eller annat sätt.
  • KimLinnefeldt
    Anonym (J) skrev 2026-02-03 15:57:36 följande:
    Tråden är från 2012 så det har nog löst sig på ett eller annat sätt.
    Jag vet inte om man ska bry sig så mycket om att en tråd är gammal. En del frågor är tidlösa...
  • Anonym (jösses)
    Anonym (...) skrev 2012-06-01 06:18:15 följande:

    Det är väl inte konstigt att hans sexlust sviktar om ni är gravida? Likaväl som många gravida kvinnors sexlust försvinner så är det ju samma för mannen ibland! Min man var sån i alla fall, jag fick ibland tjata mig till att ha sex just för att han såg mig som typ Moder Natur och hade svårt att se mig som sexobjekt när vi väntade barn. Inte för att jag var osexig men just för att jag blev den ultimata kvinnan som bar hans barn - sa han efteråt. Han var lika på som innan graviditeten när vi väl kunde komma till igen. Ge inte upp, ge det bara lite tid... man kommer långt med ömhet också, även om du vill ha mer just nu. 

    Respekt går åt båda hållen! 


    NI är gravida? HON är gravid. Han är väl för fasiken inte gravid.
  • KimLinnefeldt
    Anonym (jösses) skrev 2026-02-03 17:32:54 följande:
    NI är gravida? HON är gravid. Han är väl för fasiken inte gravid.
    Språkbruket och inställningen till föräldraskap har förändrats. Idag ser man barnalstrandet mer som ett gemensamt projekt. Vi ska ha barn. Vi är gravida.

    Men rent språkligt så... Ja, ja...
Svar på tråden Jag orkar inte längre bli avvisad hela tiden. Lika bra att sluta ha sex med honom nu tror jag.