• Anonym (grälar)

    Sonens bästa?

    Har sedan separationen i vintras sonen boende hos mig på veckorna och hos sin pappa varannan helg.Detta pga bostadsproblem i början, bor nu på samma ort och funderar över hur vi går vidare. Sonen är inte van att vara ifrån mig, hans pappa "glömmer" att smörja eksem, borsta tänder, byta till rena kläder, tvätta de smutsiga kläderna, se till att han kommer i säng i tid etc...
    Ja listan kan göras lång. Problemet är väl att jag alltid skött all service på den fronten, men pappan verkar inte bry sig heller.
    Vet inte hur jag ska tänka framöver, hans pappa tar honom det "han måste" men strävar inte efter umgänge. Känner att jag behöver avlastning ibland för att orka, har ingen annan på samma ort som kan ta honom, men vet inte om jag vill att pappan som inte längtar after sin son och inte verkar bry sig, ska ha honom mer heller?
    Problemet är att vi inte heller klarar att kommunicera nu, så fort vi talas vid slutar det i bråk. Vet verkligen inte hur vi ska göra, vill ju att sonen ska ha dcet så bra som möjligt. Men hur vet man vad som är bäst?
    Kanske jag som bara ser brister hos mitt ex, eller hoppas jag det för att få lite "ledigt" ibland?
    Vill ju min sons bästa, men vad är det?   
     

  • Svar på tråden Sonens bästa?
  • h8him
    Anonym (grälar) skrev 2012-06-28 23:37:34 följande:
    Han är 8 år, och vi har gemensam vårdnad. Nej vi har inte haft något samarbetsavtal, exet vägrar prata med utomstående, vill inte ens blanda in banken för bodelning. blev jättearg när jag gjorde det och vägrade gå dit.

    "Bara kanske skulle fler pappor vara intresserade om de inte kände att de bara får en massa förmaningar och får höra att de inte gör det på rätt sätt?"
    " Vill inte pappan ha barnen mer och mamman inte vill släppa barnen mer så har de ju inga problem."

    Tycker inte att jag gett några förmaningar, skickar givetvis med salvan och talar om var den ligger, men i övrigt har jag försökt att undvika påminnelser, förmaningar och klagomål. Vi blir osams ändå om helt andra saker som inte rör sonen. Beträffande att vilja ha barnet mer, så tar han halva tiden om han "måste" men lika glad om han slipper.
    Och för min del handlar det inte bara om att "vara ledig", arbetar ibland på kvällar och måste då be exet ta sonen eller ordna barnvakt på egen hand, hade han honom mer kunde jag styra arbetstiden lite så den låg då. Men faktiskt, trodde aldrig att jag skulle säga det, men efter 20 år som mamma så vill jag någon gång kunna ta en promenad eller en kopp fika med en kompis. Tidigare har man haft någon att dela tillvaron med och då var det inte så viktigt, men nu konstigt nog är det faktiskt egentid man behöver ibland.
    Problemet är att jag inte vet om det är bäst för sonen att vara mer hos sin pappa eller inte?
    Pratat med flera vänner som känner oss båda, och ingen av dem har heller kunnat svara på det?

    Givetvis vill jag att han ska ha en bra relation med båda sina föräldrar, men inte på bekostnad av hans bästa. Är det då en trött mamma och lite tid hos en "slarvig" pappa, eller en piggare mamma och mer tid hos en slarvig pappa.
    Beträffande smutsiga kläder, så handlar det inte om personalen utan är rädd att kompisarna ska börja prata illa om honom pga det och att de undviker honom. Själv bryr han sig inte, men vet att när mina stora barn var året äldre så hade de mycket diskussioner om sådant.  
    Önskar det fanns en enkel och självklar lösning
    Vilken jobbig situation! Jag vill gärna kunna prata med dig och dela med dig av vad jag lärt mig. Om du vill får du gärna inboxa så kan vi kanske prata mer privat.
  • SOL123

    Jättesvårt ts!! Jag har varit lite i samma sits. Inboxa mig om du vill..

  • Queenie70
    Anonym (operfektamamman) skrev 2012-06-28 09:13:44 följande:
    Bara kanske skulle fler pappor vara intresserade om de inte kände att de bara får en massa förmaningar och får höra att de inte gör det på rätt sätt? Och ja kanske är det dags att vara lite tuffare mot de pappor som tror de kan vara "lediga" som det behagar.

    Vill inte pappan ha barnen mer och mamman inte vill släppa barnen mer så har de ju inga problem. Men i de fall där mamman vill att pappan ska dela ansvaret mer och i de fall där pappan vill dela ansvaret mer så får de mammorna och papporna helt enkelt bli lite "tuffare och coolare" tror jag.

    Ha en härlig dag alla "good enough föräldrar"!  

    www.livstid.net/2009/09/good-enough-mothering_26.html



    Det finns absolut mer än ett sätt att göra saker på och ofta är det så att mamman mÅste våga låta pappa göra på sitt sätt. Men det är nog att förenkla saken att tro att en pappas ovilja att umgås med sitt barn beror på mamman. Om man hellre låter bli sÅ är det nåt fel På den pappan. Inget pucko i världen som jag skulle behöva ha nåt att göra med skulle kunna hindra mig från att vara med mitt barn. I det här fallet rör det sig ju inte pm petitesser som omaka strumpor eller om att käka pizza framför TV4 utan om större saker som att man får mat och att medicinering sköts.
  • Anonym (operfektamamman)
    Anonym (grälar) skrev 2012-06-28 23:37:34 följande:
    Tycker inte att jag gett några förmaningar, skickar givetvis med salvan och talar om var den ligger, men i övrigt har jag försökt att undvika påminnelser, förmaningar och klagomål. Vi blir osams ändå om helt andra saker som inte rör sonen. 
          
    Nej det sa jag inte heller, det svaret var till Queenie.
    Men ang osams om saker som inte rör sonen. Det är iaf en sak man kan sluta med, tack och lov.
    Anonym (Anna) skrev 2012-06-28 22:08:29 följande:
    Tycker inte det är småsaker att pappa glömmer borsta tänder och tvätta ungen!!! My god! Hört flera ggr "äh han kanske inte gör precis som dig.." när jag påpekar att sonens pappa glömmer att ge mat. Sonen får mat 2 ggr/dag. Nä det kanske inte är farligt, barnet kommer inte dö men OM man är en bra förälder sp ingår det att lära barnen vanligt grundläggande liv. Det är att man sover, äter, tvättar sig och borstar tänderna. Man måste lägga sig i tid för att orka med skolan. Man måste äta annat än slut för att kroppen ska må bra. Nä, barnet dör inte. Det är inte farligt men om man är en avsvarstagande förälder så tar man det ansvaret! Tänk om mamman också gjort så??? Då skulle tänderna aldrig bli borstade, barnet skulle få jätteproblem med sina eksem etc!
    Ja tycka kan man ju men man får komma ihåg att man inte har tolkningsföreträde vad gäller vad som är "vanligt grundläggande liv", dvs tro sig veta bäst och sitta inne med någon sanning (som mitt barns pappa t ex). Barn lever väldigt olika liv i olika familjer. Jisses hur många gånger har man inte tänkt "sådär skulle jag inte göra med mitt barn" men man får hålla det för sig själv, eller hur? Visst det finns nollkollföräldrar, men det finns även gott om kontrollföräldrar.Handlar det om vanvård gör man en orosanmälan, och i de fall där båda föräldrar brister jag där kan det hända att barn omhändertas. Men nu tror jag inte det handlar om den nivån på vanvård här.
  • Anonym (operfektamamman)
    Queenie70 skrev 2012-06-29 07:08:29 följande:


     
    Inget pucko i världen som jag skulle behöva ha nåt att göra med skulle kunna hindra mig från att vara med mitt barn.

    Och ändå är det just en del föräldrars öde, att det finns föräldrar som anser att de har rätten att hindra eller begränsa umgänget. Och de lyckas med något magiskt veto. Men ja fler och fler tar upp fighten vilket är hedervärt.
  • Anonym (operfektamamman)
    Anonym (grälar) skrev 2012-06-28 23:37:34 följande:
    Är det då en trött mamma och lite tid hos en "slarvig" pappa, eller en piggare mamma och mer tid hos en slarvig pappa. 

          
    Ja det kan bara du avgöra i just ditt fall. Men handlar det bara om en lite slarvig pappa så är det en helt annan sak än en pappa som är direkt olämplig. Och vem vet kanske skulle han växa in i rollen mer vid mer umgänge.

    Hoppas det löser sig till det bästa!  
  • Anonym (Anna)

    Operfektamamman: självklart men det är en jäkla skillnad på att äta yoghurt eller gröt till frukost eller bada en gång i veckan i stället för varje kväll eller låta dem vara uppe till 22 ist för 19. Men grundläggande saker ÄR INTE något förhandlingsbart. Jag VET hur det är att tycka olika trust me, men vissa saker är Inter ok t ex att ge fel mat fast man är allergisk eller lämna barn i en bil i sommarvärmen eller inte ge dem mat mer än en gång om dagen eller inte sköta barnets hygien ordentligt. Det är vanvård!! Sen kan man ha olika regler och olika toleransnivå och det kan man inte göra nåt åt men dr saker som ts räknar upp är grundläggande omvårdnad av barnet.

  • Anonym (operfektamamman)
    Anonym (Anna) skrev 2012-06-29 08:03:12 följande:
    Operfektamamman: självklart men det är en jäkla skillnad på att äta yoghurt eller gröt till frukost eller bada en gång i veckan i stället för varje kväll eller låta dem vara uppe till 22 ist för 19. Men grundläggande saker ÄR INTE något förhandlingsbart. Jag VET hur det är att tycka olika trust me, men vissa saker är Inter ok t ex att ge fel mat fast man är allergisk eller lämna barn i en bil i sommarvärmen eller inte ge dem mat mer än en gång om dagen eller inte sköta barnets hygien ordentligt. Det är vanvård!! Sen kan man ha olika regler och olika toleransnivå och det kan man inte göra nåt åt men dr saker som ts räknar upp är grundläggande omvårdnad av barnet.

    Naturligtvis håller jag med om att vanvård inte är acceptabelt. Och som sagt tycker man att det rör sig om det så gör man en orosanmälan och låter myndigheterna avgöra. För tro mig det finns de som har ett mycket vidare begrepp om vad som är vanvård än du och jag. T ex just en del av det du räknade upp som helt ok skillnader. 
  • Anonym (Anna)

    Operfekt: absolut! Det finns alltid folk som har vida syn på hur man tar hand om barn. Det finns de som tycker det är ok att misshandla barn både psykiskt och fysiskt. Vissa saker kan man se genom fingrarna på, andra saker inte. Om mamman är osäker så är det ju något som hon verkligen bör reflektera över. Är det för att bi har skild syn på uppfostran? ELLER är det verkligen något man bör ta tag i och vara allvarligt orolig över. Jag och mitt x har vitt skilda syner på uppfostran. Vissa saker får jag bita ihop och tänka "jaja vi rycker olika" och inte nämna något. I andra fall säger jag till att det inte är acceptabelt.

  • Anonym (operfektamamman)
    Anonym (Anna) skrev 2012-06-29 08:37:56 följande:
    Operfekt: absolut! Det finns alltid folk som har vida syn på hur man tar hand om barn. Det finns de som tycker det är ok att misshandla barn både psykiskt och fysiskt. Vissa saker kan man se genom fingrarna på, andra saker inte. Om mamman är osäker så är det ju något som hon verkligen bör reflektera över. Är det för att bi har skild syn på uppfostran? ELLER är det verkligen något man bör ta tag i och vara allvarligt orolig över. Jag och mitt x har vitt skilda syner på uppfostran. Vissa saker får jag bita ihop och tänka "jaja vi rycker olika" och inte nämna något. I andra fall säger jag till att det inte är acceptabelt.
    Japp det gäller att välja sina krig, noga. Vissa gör inte det utan krigar om allt alltid. :(
  • Queenie70
    Anonym (operfektamamman) skrev 2012-06-29 08:29:22 följande:
    Naturligtvis håller jag med om att vanvård inte är acceptabelt. Och som sagt tycker man att det rör sig om det så gör man en orosanmälan och låter myndigheterna avgöra. För tro mig det finns de som har ett mycket vidare begrepp om vad som är vanvård än du och jag. T ex just en del av det du räknade upp som helt ok skillnader. 



    Fast om man som förälder anser att bristerna är så stora att de föranleder en orosanmälan så lär man ju heller knappast insistera på att barnet ska åka iväg trots att varken barn eller andre föräldern vill. I såna fall skulle man ju själv brista i sin omsorgsförmåga. Även om man i grund och botten anser att det är bra om barn och förälder har ett regelbundet umgänge. Jag lider verkligen över att mitt barn bara har en sporadisk kontakt med sin far. Han längtar efter honom och jag tror att det kommer att bli ett livslångt sår för mitt barn. Samtidigt är jag under omständigheterna lättad att han flyttade utomlands efter vår separation då mannen i frpga visade sig vara totalt olämplig som far och faktiskt utgjorde en fara för barnet. Men visst önskar jag att saker såg annorlunda ut och att de skulle ha en bra relation och att jag tryggt skulle kunna lämna över ungen för umgänge. Men så ser det tyvärr inte ut och då insisterar jag inte heller. Däremot är jag beredd att ta emot skitskallen i mitt hem för umgänge en vecka i sträck om han ville umgås med sitt barn men intresset är svagt. Jag var även på väg att åka med barnet till det land som pappan befinner sig i för att de skulle kunna träffad, men då valde han att åka nånannanstan istället. Tyvärr så kan man inte tvinga nån att vara förälder.
  • Anonym (Anna)

    Operfekt: ja och det är idiotiskt. Visst kan det känns jobbigt när de gör saker som strider mot ens egna principer men som sagt bara att bita ihop. De saker ts räknar upp är vissa saker oacceptabelt om man är en avsvarstagande förälder.

  • Anonym (operfektamamman)
    Anonym (Anna) skrev 2012-06-29 08:49:35 följande:
    Operfekt: ja och det är idiotiskt. Visst kan det känns jobbigt när de gör saker som strider mot ens egna principer men som sagt bara att bita ihop. De saker ts räknar upp är vissa saker oacceptabelt om man är en avsvarstagande förälder.
    Nja det beror nog på vad det handlar om och i vilken utsträckning. Vad rör det sig om för eksem och hur ofta har han glömt, samma med tandborstningen. Hur skitiga kläder är för skitiga kläder och hur ofta måste man byta. Och som sagt nu är umgänget bara varannan helg sen ett halvår tillbaka. Kanske skulle dessa rutiner (hinna springa i tvättstugan t ex) bli bättre om umgänget var större (längre perioder)? Kan ju vara värt att testa iaf? ;)
  • Anonym (operfektamamman)
    Queenie70 skrev 2012-06-29 08:47:25 följande:


    Fast om man som förälder anser att bristerna är så stora att de föranleder en orosanmälan så lär man ju heller knappast insistera på att barnet ska åka iväg trots att varken barn eller andre föräldern vill.
    Är det direkt fara skickar man naturligtvis inte iväg barnet. Rör det sig bara om tandborstning eller skitiga kläder kan man invänta myndigheternas beslut. Men vill varken han eller barnet ja då finns det ju inget att göra vilket är en helt annan diskussion.. 
  • Anonym (Anna)

    Operfekta: jo beror på varför pappan "glömmer". Jag vet bara min egen situation. I deras pappas fall blir det SÄMRE med mer umgänge för då orkar han absolut inte! Jag vet inte ts situation men det finns tillfällen då det helt enkelt är så att det inte funkar och att MINDRE umgänge kan göra det bättre. Mina barn har aldrig trivts så bra hos sin pappa sedan vi drog ner på umgänget. Funkar bättre för precis alla. Som sagt, vet inte ts situation helt för givetvis finns det saker hon inte skriver ut.

  • Anonym (operfektamamman)
    Anonym (Anna) skrev 2012-06-29 09:32:59 följande:
    Operfekta: jo beror på varför pappan "glömmer". Jag vet bara min egen situation. I deras pappas fall blir det SÄMRE med mer umgänge för då orkar han absolut inte! Jag vet inte ts situation men det finns tillfällen då det helt enkelt är så att det inte funkar och att MINDRE umgänge kan göra det bättre. Mina barn har aldrig trivts så bra hos sin pappa sedan vi drog ner på umgänget. Funkar bättre för precis alla. Som sagt, vet inte ts situation helt för givetvis finns det saker hon inte skriver ut.

    Precis det ser så olika ut från fall till fall. Men så här långt skulle jag säga (till TS). Testa med mer umgänge och slappna av lite på 'rätt' rutiner, och ha inte dåligt samvete när du dricker din fika och tar din promenad ;)

    Ha en bra sommar!  
Svar på tråden Sonens bästa?