Hej
Jag undrar när ni vande in era barn att sova i egen säng?
Jag har en bebis på 2 ½ vecka som sovit i egen säng nu 3 nätter i rad. Hon har ett babynest och verkar kunna sova i det vart som helt. Det är jag naturligtvis glad för - men det kanske inte håller i sig sedan när hon blir mer medveten?
När har ni ev. stött på problem med att få barnet att sova i egen säng? Hur tidigt övade ni barnet på att sova ensam?
Ena dottern började med att sova i egen säng (takvagga) men så fort hon blev mer medveten så dög det bara intill oss 
Andra dottern tokvägrade redan på BB att sova någon annanstans än intill mig.
Båda började mer kontinuerligt sova i egen säng på nätterna när de var 1 år.
Och man behöver inte vänja eller träna barn på detta, de som är mogna sover i egen säng ändå och de som inte är mogna för det ska ju naturligtvis inte tvingas till det! Då behöver de ju närheten av någon anledning och då är det liksom din plikt att ordna så att bebisen får den närheten.
Tycker man det är jobbigt att trängas i samma säng finns olika lösningar på det även om man fortsätter samsova. Man kan tex ta bort ena sidan på spjälsängen och sätta intill sidan på föräldrasängen, eller så tar man en vanlig säng och sätter mot väggen på ena sidan och mot föräldrasängen på andra så att man får en förlängning av sängen. På så sätt har bebisen ändå sin "egen" säng och sin egna yta, men ändå så nära att de känner den fysiska närheten av föräldern och lätt kan tex amma eller krypa närmare om de behöver det.
Mina har sovit i egen säng från början, fast i vårat sovrum.
Flyttade över dom till egna rum när som var 1 år respektive 7 månader
Jag är fortfarande rätt intresserad av hur man faktiskt definierar "sova i egen säng". Är det storleken på sovytan, huruvida man delar madrass eller inte, måste det vara en glipa mellan sovytorna/sängarna - och i så fall hur stor/bred glipa - etc etc. eller vad menar man när man säger "sover i egen säng"?
5 år, inte egen säng än.
Har en fyraåring som somnar i sin egen säng och kommer till vår säng ungefär vid två-tretiden på natten. Ibland sover han hela natten i sitt rum, beror på om han vaknar till eller ej. Vi har samsovit helt fram till för ett halvår sedan ungefär, då han mer eller mindre frivilligt (vi uppmuntrade honom och har sagt att vi är glada och stolta över att han blivit så stor att han vill ha sin egen säng) flyttade in i eget rum.
Jag tänkte mig en egen säng med 4 ben som står vid sidan av föräldrarnas säng, eller i eget rum.
...men det är ju egentligen inte så noga, mer nyfiken på hur andra gör. Min dotter sover, som sagt, i ett babynest som vi flyttar dit det passar. Hon är så liten ännu så vi har inte skapat några sovrutiner, mer än att hon sover i sitt baby-nest och i vår säng på morgonen vid och efter frukost.
Min son är 2 år och har sovit i egen säng sen han var 2 veckor gammal. Har aldrig varit några problem :)
När de varit runt 1 år, så har jag börjat lägga dem i egen säng. Sedan har de kanske inte sovit kvar där hela natten jämt, men för det mesta så.
Vi hade en lite udda lösning med vår son. Men den var klockren för oss!
Jag ville samsova första månaderna, så länge han nattammades. Men vår säng var för mjuk, så det kändes obehagligt. Han rullade in så tajt mot mig.
Så vi la en madrass på golvet bredvid vår säng och på den samsov jag och sonen i ca 2-2,5 månader. Sambon vältrade sig ensam i dubbelsängen... 
Men runt 2 månader så sov han allt längre och längre mellan amningstillfällena, och när han sov runt 6 timmar så brukade jag flytta upp i sängen och lämna honom på madrassen, med en filt rullad runt sig så det var ombonat.
Och han sov allt längre och längre. Vid 3 månaders ålder sov han 12 timmar utan uppvak, och då samsov vi inte längre. Men jag ammade honom till sömns och låg med honom på madrassen tills han somnade och när han vaknade på morgonen så hoppade jag ner och ammade igen.
På det sättet behövde vi aldrig flytta på honom, utan det var jag som flyttade på mig.
Han sov så, på madrass bredvid vår säng, tills han var 13,5 månader och vi flyttade. Då fick han eget rum där han idag, 21 månader gammal, sover gott på samma madrass. 
Men visst...svärmor tyckte att vi var dö-konstiga som inte använde spjälsäng utan hade ett spädbarn på madrass på golvet...
Vår tjej sov mellan oss fram till hon var 2 månader. Då köpte vi en Babyside Crib från Troll som är en mindre variant av spjälsäng där man kan dra ner ena långsidan så den kunde stå intill mig. Jag kunde då smidigt lägga en hand på henne om hon vaknade och var orolig/eller behövde stoppa in nappen.
Vid ca 6 månader började hon sova i en vanlig spjälsäng som är placerad lite längre ner i vårt sovrum och om 1-2 månader (då hon är ca 13-14 månader) kommer vi inreda barnrummet.
Min yngsta tjej sov i egen säng från dag ett, nu är hon 13 månader.
Äldsta dottern sov i egen säng tills hon blev 6 månader, sen ville hon bara sova med oss..och där sover hon än, 2,5 är senare :)
Vår kille är snart fyra månader och har ingen egen säng utan sover med oss. Vi har nog inga planer på att köpa någon till honom än på ett tag. Tycker det är både mysigt och praktiskt att sova tillsammans alla tre 
Båda mina barn har legat i egen säng från dag ett. Tösen sov i sin säng inne hos oss i 8-9 mån, sonen 2 månader. Därefter egna rum.
Tösen brukade sen komma in till oss på natten i sova där men sonen har alltid velat sova själv( kommer in i myser på morgonkvisten istället:))