Får sina barn lägga sig hungriga om de inte äter det som serveras eller om se beter sig illa?

Normal måltidsordning i min värld är tre huvudmål och två mellanmål. Middag äter vi vanligtvis 17.30-18 ca. Och ja, alla får äta det som serveras. Är inte alls säkert att jag älskar mannens mat (vi är uppvuxna med väldigt olika maträtter). Men det är väl klart man äter- även jag! Att ha flera alternativ på bordet el erbjuda annat än maten som står på bordet förekommer inte. Vad är faran i att barn smakar och äter mat de säger sig inte tycka om? Tvärtom brukar de smaka och sen ta mer för att det var gott....
Kinkiga kompisar är dessutom nåt jag inte gillar! Mina ungar hat en dom typ inte äter nåt, men varför ska han ha egen mat?
Jag vidhåller ff att barn inte dör av att äta den mat som serveras och att servera mat i tid och otid efter barnens behag håller inte om man har många barn.

Vi har fyra barn och har inga problem med att servera lite olika rätter, för mig handlar det om respekt för barnen och deras olikheter

Inget gnäll, tjat eller sura miner utan trevliga måltider och ingen behöver gå hungrig.

Uppfostran sköter vi på annat sätt än genom mat

En sak till; jag har en dotter som haft stora bekymmer med att äta och som av den anledningen sondmatats i perioder. Där var vi tvungna att börja mata med det hon åt, och sen har vi utökat det och nu äter hon normalt. (hon tvångsmatades tills hon var 18 mån) och höll på att dö när hon var två veckor för att hon vägrade äta.
Så barn med riktiga matbekymmer vet jag nog ALLT om!

samma här!

middagen är för oss den tid då vi alla sätter oss ner tillsammans, och det ska vara lika trevligt för alla- inte bara den som valt och lagat maten! Tvingar aldrig mina barn att äta, precis som jag inte gillar allt så är de också olika. Det enda krav vi har är att man smakar på maten- och det gör de alltid- däremot är det ju absurt att kräva att de ska gilla allt som lagas och dessutom äta upp allt på tallriken. Skulle någon tvinga mig att äta mat jag inte gillar skulle det kännas som världens kränkning- herregud man kan ju inte gilla allt.

Kan tillägga att när jag var liten var jag hos min kompis farmor- hon hade lagat nåt med banan i (hatar banan och har aldrig i livet kunnat lära mig äta det). Hon sa att man skulle äta det som var på tallriken- och jag var väluppfostrad och minns hur jag kämpade med varje tugga medan det bara växte i munnen. Slutade med att jag spydde rakt över bordet. Rätt åt tanten att hon fick torka spya från matbordet tycker jag idag.

Ja jag är allätare. Mitt barn äter allt som serveras, om det är typisk nordisk mat. Han får självklart påverka våra middagsval genom att välja middag ett par gånger i veckan. Lika så tar jag hänsyn till vilken mat som är "barnvänlig", han är lite känslig för starka kryddor så det försöker jag undvika att servera. Alt ta ut mat till honom innan jag kryddar,

Nja... äter han inte så är det för att han inte är hungrig och då tvingar jag honom inte. Blir han hungrig nån halvtimme-timme senare så får han nåt annat enkelt (om jag inte sparat av middagsmaten till honom).

Min pojke (8,5 år) skulle aldrig få lägga sig hungrig. Självklart får han annan mat om han inte gillar det som serveras till middag, men det händer bara några ggr per år. Men även om detta hände varje kväll skulle han få annan mat.

Jag lagar ingen annan mat, dom får äta av det som bjuds, men jag ser alltid till att det alltid finns något för varje på bordet. Alla kanske inte äter av allt, men dom kan äta sig mätta av det dom äter iallafall.

Jag hindrar aldrig barnen från att äta, använder det inte som straff. Äta är ett måste och ska kunna göras även om dom inte har ro vid bordet. Däremot kan jag säga till dom att har dom inte ro nu, så får dom gå ifrån och komma tillbaka när dom andra ätit klart. Det är när dom sitter och stör någon annan vid bordet.
Likaså är skrik inte välkommet vid bordet, då får dom också gå ifrån, men dom är alltid välkomna att äta lite efteråt då.

Men här serveras frukost (efter önskemål), mellanmål, lunch, mellanmål och middag så det finns tillfällen att äta om dom inte vill ha just när det serveras. 

Här lagar vi varje dag något som vi vet alla äter,skulle jag och mannen göra något som vi vet att barnen inte gillar så får dom annat. Men till 99% så gillar vi samma mat alla! Mina barn får äta innan lägg dags men av någon anledning så gör dom aldrig det:/ Om vi äter middag vid 17 så äter inte min dotter något tills frukosten,sonen dricker en välling. Jag fattar inte hur min dotter klarar sig så länge.. Har försökt göra som rutin att ge en yoghurt eller macka på kvällen men nej hon gillar inte.
Man straffar inte barn genom mat,hatar sånt.

Jag skulle nog ge ett äpple eller liknande. Annars sover de bara dåligt och jag vill ha en lugn natt

Jag skulle aldrig tvinga mina barn att äta upp sin mat. Men därimot så försöker jag gärna få dom att smaka på det, med hjälp av uppmuntran, som 9/10 gånger går fint. Jag skulle aldrig laga något annat för att ett barn inte vill ha maten. Det som serveras är det som gäller, och duger det inte så får barnet gå från bordet.

Jag har dock haft turen att få otroligt matglada barn och det är ytterst sällan dom dissar en maträtt. Det finns ett par maträtter som inte uppskattas (tacos och pyttipanna) och då försöker jag undvika det, altenativ "spetsar till" maträtten lite så den blir lite annorlunda.

Jag har heller aldrig behövt gå så långt att ta bort maten för att en av dom älsta beter sig illa innan matdags, därimot så har jag gjort klart för dom att JAG inte vill äta med några bråkstakar, då får dom hellre äta själva. Det har aldrig gått så långt, eftersom mattiden är en mysig stund då alla sitter samlade.