• Anonym (Förvirrad)

    Han vill inte träffa sitt barn?

    Jag har ett barn tillsammans med en man, som jag tidigare varit i ett förhållande med. Han har knappt träffat sitt barn under barnets 3 år. Jag har kämpat för att få ett fungerande umgänge. Det är väldigt fram och tillbaka, ibland kan det ta flera månader innan de ses. Barnet vet knappt vem pappan är. Pappan lämnade in en stämninhsansökan till TR för varannan vecka samt delad vårdnad. Eftersom de ej känner varandra gick jag självklart med på umgänge som sedan ska bli till varannan helg. Pappan drog tillbaka stämningen och ville inte längre ha barnet. Sedan börjAde ett umgänge under ca 1 månads tid, men sedan skylls det på jobb och bristande tid i ca 6 månader. Vi bor i samma stad. Jag föreslog ett upptrappat umgänge som tillslut ska övergå till varannan helg, fick då ett hysteriskt svar. Nej inte alls omtyckt. Vad ska jag göra? Mitt barn förlorar sin pappa? Är han ointresserad av barnet?

  • Svar på tråden Han vill inte träffa sitt barn?
  • hellokill3r
    FIame skrev 2012-07-25 11:19:17 följande:
    Skulle du gilla det omvända, att han hade vårdnaden och du träffade barnet tillsammans med kontaktperson? Skulle du tycka det var "okej". Jag vet inte men jag hade nog stämt dig på vv och väntat på utfallet. Inget flamsande. Vid negativt utfall så hejsvejs typ.



    Som förälder hade jag tagit varenda minut jag nånsin kunnat med mitt barn. Vid negativt utfall hade jag ALDRIG sagt hejsvejs, det är väl ingen prestigesak, det handlar om kärleken till ens barn?
  • Barbamamah
    h8him skrev 2012-07-25 10:26:27 följande:
    Risken finns att han en dag stämmer dig igen och påstår att du har gjort allt för att försvåra umgänge genom att ställa orimliga krav osv. Det vet jag har hänt förr och jag är övertygad om att det kommer att hända igen. Vad är det han inte kan gå med på? Hur lång "inskolningsperiod" har du tänkt dig och ungefär hur ofta/många timmar tänker du dig att han och barnet ska träffas per gång. Var tänker du att "inskolningen" ska vara?

    Därför tycker jag att det är bättre att ts lämnar utformandet av umgänget till pappan. Han är vuxen och om han vill ha hjälp att ta sitt föräldraansvar så vill han förmodligen inte ha den hjälpen av dig. Och endast hindrar umgänget om du bedömer umgänget som skadligt.
  • Barbamamah
    Barbamamah skrev 2012-07-25 11:42:56 följande:
    Därför tycker jag att det är bättre att ts lämnar utformandet av umgänget till pappan. Han är vuxen och om han vill ha hjälp att ta sitt föräldraansvar så vill han förmodligen inte ha den hjälpen av dig. Och endast hindrar umgänget om du bedömer umgänget som skadligt.

    Han är vuxen och om han vill ha hjälp i sitt föräldraskap så vill han förmodligen ändå inte ha den hjälpen av ts. Så ska det stå.
  • h8him
    Barbamamah skrev 2012-07-25 11:42:56 följande:
    Därför tycker jag att det är bättre att ts lämnar utformandet av umgänget till pappan. Han är vuxen och om han vill ha hjälp att ta sitt föräldraansvar så vill han förmodligen inte ha den hjälpen av dig. Och endast hindrar umgänget om du bedömer umgänget som skadligt.
    Fast hur ska han gå till väga om ts vägrar kompromissa, om ts anser att hennes upplägg på hur umgänget ska kunna bli utökat till åtminstone varannan helg, är den enda möjliga vägen? Nu säger jag inte att det är så. Däremot finns en möjlighet att pappan tycker att det är så.

    Sen kan det bli ohållbart för ts att låta pappan komma spontant för umgänge på tisdag, torsdag och sen fredag och lördag igen. Då kan ts aldrig planera sin fritid och göra annat än att vänta på pappan. Allt beror ju på hur väl de båda kan och vill kommunicera och samarbeta.
  • Barbamamah
    h8him skrev 2012-07-25 11:52:04 följande:
    Fast hur ska han gå till väga om ts vägrar kompromissa, om ts anser att hennes upplägg på hur umgänget ska kunna bli utökat till åtminstone varannan helg, är den enda möjliga vägen? Nu säger jag inte att det är så. Däremot finns en möjlighet att pappan tycker att det är så. Sen kan det bli ohållbart för ts att låta pappan komma spontant för umgänge på tisdag, torsdag och sen fredag och lördag igen. Då kan ts aldrig planera sin fritid och göra annat än att vänta på pappan. Allt beror ju på hur väl de båda kan och vill kommunicera och samarbeta.

    Fast jag tror väl att ts förstår att de är lika mycket föräldrar båda två (hoppas jag) och att ts inte kan domdera och tro att pappan ska bli nöjd med det. Det bästa är enligt mig vore att pappan får komma med något realistiskt förslag på umgänge som han vet att han kan hålla. Det kan behöva justeras lite för att passa även ts. Och sedan borde de skriva ett avtal och båda hålla sig till villkoren i avtalet. Den dagen någon av dem inte längre är nöjd med upplägget längre får de omförhandla fram ett nytt avtal.
  • h8him
    Barbamamah skrev 2012-07-25 12:33:33 följande:
    Fast jag tror väl att ts förstår att de är lika mycket föräldrar båda två (hoppas jag) och att ts inte kan domdera och tro att pappan ska bli nöjd med det. Det bästa är enligt mig vore att pappan får komma med något realistiskt förslag på umgänge som han vet att han kan hålla. Det kan behöva justeras lite för att passa även ts. Och sedan borde de skriva ett avtal och båda hålla sig till villkoren i avtalet. Den dagen någon av dem inte längre är nöjd med upplägget längre får de omförhandla fram ett nytt avtal.
    Jag förstår vad du menar men tyvärr tror jag inte att pappan uppfattar ts som speciellt samarbetsvillig i och med att han valde att stämma henne. Med det har jag inte sagt att ts inte är det.

    Att pappan får komma med förslag är en bra idé men eftersom det låter som om ts och pappan har väldigt olika åsikter om hur en upptrappning ska gå till så tror jag att de kan få svårt att på egen hand komma fram till ett avtal som båda är nöjda med.

    Hoppas att du har rätt och jag har fel.
  • Barbamamah
    h8him skrev 2012-07-25 17:54:14 följande:
    Jag förstår vad du menar men tyvärr tror jag inte att pappan uppfattar ts som speciellt samarbetsvillig i och med att han valde att stämma henne. Med det har jag inte sagt att ts inte är det. Att pappan får komma med förslag är en bra idé men eftersom det låter som om ts och pappan har väldigt olika åsikter om hur en upptrappning ska gå till så tror jag att de kan få svårt att på egen hand komma fram till ett avtal som båda är nöjda med. Hoppas att du har rätt och jag har fel.

    Det är ju svårt för oss att egentligen veta veta vem av dom som har samarbetsproblem. Ts verkar ha goda intentioner men det kan ju vara så att hon domderar lite väl mycket. Pappan kan ju också va ett riktigt rötägg. Som sagt, svårt för oss att veta. Det bästa är nog att gå genom familjerätten när man har svårigheter att enas men jag tror att ts och pappan redan gjort det.
  • h8him
    Barbamamah skrev 2012-07-25 18:21:43 följande:
    Det är ju svårt för oss att egentligen veta veta vem av dom som har samarbetsproblem. Ts verkar ha goda intentioner men det kan ju vara så att hon domderar lite väl mycket. Pappan kan ju också va ett riktigt rötägg. Som sagt, svårt för oss att veta. Det bästa är nog att gå genom familjerätten när man har svårigheter att enas men jag tror att ts och pappan redan gjort det.
    Absolut, sen behöver ingen av dem egentligen ha direkta samarbetssvårigheter utan det kan handla om kommunikationsproblem helt enkelt. Han kanske uppfattar ts som dominant och bestämmande medan ts uppfattar honom som ansvarslös och undvikande, men det kan handla om att de inte kan kommunicera så de förstår varandra.

    Samarbetssamtal skulle kunna vara ett bra sätt att försöka enas men jag tror ts skrev att de hade blivit skickade dit av tingsrätten men mannen vägrade. (Kan minnas fel.)
  • Anonym (Förvirrad)

    Jag har verkligen inte försvårat umgänget eller sagt hur det ska vara. Jag har bara gett förslag; såhär skulle det kunna se ut t ex. Han har fått helt fria händer med att bestämma dagar men han slutade höra av sig då och har sen dess inte hört av sig. Jag orkat inte ens gå in på att försvara mig eller förklara mig. Jag har försökt få till ett umgänge sen barnet föddes. Men det är bortförklaringar osv. Han hade ingen grund på stämningen då jag alltid gått med på umgänge dock inte vv eftersom de ej känner varandra. Upptrappning var frivillig För pappan men då han ej kom med förslag gjorde jag detta som tr dömde till umgänge.

  • Barbamamah
    Anonym (Förvirrad) skrev 2012-07-25 18:46:05 följande:
    Jag har verkligen inte försvårat umgänget eller sagt hur det ska vara. Jag har bara gett förslag; såhär skulle det kunna se ut t ex. Han har fått helt fria händer med att bestämma dagar men han slutade höra av sig då och har sen dess inte hört av sig. Jag orkat inte ens gå in på att försvara mig eller förklara mig. Jag har försökt få till ett umgänge sen barnet föddes. Men det är bortförklaringar osv. Han hade ingen grund på stämningen då jag alltid gått med på umgänge dock inte vv eftersom de ej känner varandra. Upptrappning var frivillig För pappan men då han ej kom med förslag gjorde jag detta som tr dömde till umgänge.

    Jag vill inte beskylla dig för nånting. Men för oss är det omöjligt att veta hela sanningen eftersom vi inte hört pappans sida av historien och för att det är svårt att få en fullständig bild av ens din sida bara genom några inlägg på ett internetforum. Men det verkar som du haft en del problem med pappan. Hur var han som person när ni va tillsammans? Var han ansvarstagande och lätt att komma överens med? Verkade han ha problem med nedstämdhet? Svårigheter att hålla fast vid ett arbete?
  • h8him
    Anonym (Förvirrad) skrev 2012-07-25 18:46:05 följande:
    Jag har verkligen inte försvårat umgänget eller sagt hur det ska vara. Jag har bara gett förslag; såhär skulle det kunna se ut t ex. Han har fått helt fria händer med att bestämma dagar men han slutade höra av sig då och har sen dess inte hört av sig. Jag orkat inte ens gå in på att försvara mig eller förklara mig. Jag har försökt få till ett umgänge sen barnet föddes. Men det är bortförklaringar osv. Han hade ingen grund på stämningen då jag alltid gått med på umgänge dock inte vv eftersom de ej känner varandra. Upptrappning var frivillig För pappan men då han ej kom med förslag gjorde jag detta som tr dömde till umgänge.
    Inte heller jag vill påstå att du har försökt försvåra något. Jag försöker mer tänka på hur han uppfattar dig. Det är inte alls säkert att han tycker att du är så samarbetsvillig som du är. Många konflikter och tvister handlar om att man inte alls har förmåga och/eller vilja att lyssna på varandra.

    Om du tog kontakt och föreslog samarbetssamtal på frivillig basis, tror du han skulle gå med på det?
  • Anonym (Förvirrad)

    Nej har redan försökt gå på samarbetsamtal innan och det ville han inte då han anser att vi har god kontakt och ett bra samarbete... Jag förstår absolut hur du menar. Han var väldigt mån om sig själv, allt skulle se och vara perfekt. Han var nedstämd i perioder, kunde vara deprimerad och kunde bara stå och gråta för ingenting. En stund senare var det glömt och då var han väldigt känslokall och tyckte jag var konstig osv.. Han brydde sig mest om sig själv inget annat egentligen. I perioder var han ofta sjukskriven det var i samband med ovannämnda.

  • h8him
    Anonym (Förvirrad) skrev 2012-07-25 20:20:45 följande:
    Nej har redan försökt gå på samarbetsamtal innan och det ville han inte då han anser att vi har god kontakt och ett bra samarbete... Jag förstår absolut hur du menar. Han var väldigt mån om sig själv, allt skulle se och vara perfekt. Han var nedstämd i perioder, kunde vara deprimerad och kunde bara stå och gråta för ingenting. En stund senare var det glömt och då var han väldigt känslokall och tyckte jag var konstig osv.. Han brydde sig mest om sig själv inget annat egentligen. I perioder var han ofta sjukskriven det var i samband med ovannämnda.
    Vad jobbigt. Jag tror att det bästa du kan göra är att erbjuda umgänge (skriftligt) och att låta honom  veta att han får ha umgänge (bara han hör av sig ca. 1 vecka innan eller något liknande) så du kan få lite frihet.

    Då bör du ha ryggen fri.
Svar på tråden Han vill inte träffa sitt barn?