• Anonym (Tveksam)

    Fyraårig säger att hennes mamma slår henne?

    Fyra årig flicka har sedan två år tillbaka alltid talat illa om sin mamma. Kallat henne för hennes förnamn, säger att hon är dum.. Har på sig två år gamla kläder som sitter åtsittande, trasiga med hål i eller i dåligt skick. Äter samma skit hela tiden dvs köttbullar, och blir väldigt nedstämd när man talar om hennes mamma. Hon har flera gånger jämfört hennes mamma med askungens mamma..

    Att hon har ''låst in henne när hon varit dum'' och att hon har slagit henne. Jag vet också att hennes mamma brukar gapa och skrika på henne hela tiden och att hennes mamma väldigt ofta lämnar bort ungen till ungens mormor medans hon själv går ut och festar. Jag vet också att mamman brukar gå och festa hela tiden och köpa dyra saker till sig själv med barnbidraget istället för att köpa kläder till hennes dotter istället för dessa trasor hon går runt på. Ja, mamman har jag talat med och hon har sagt att hon är deprimerad och att hon inte pallar med.. Jag har föreslagit kontaktperson men hon blev genast väldigt arg (hon har lite svårt att kontrollera ilskan)

    Jag har ständigt oroat mig för detta barn, är detta något jag bör gå vidare till soc med eller ska jag låta det vara? Detta gör mig väldigt orolig och illa till mods när jag tänker på flickans ledsna ansikte :/

  • Svar på tråden Fyraårig säger att hennes mamma slår henne?
  • Bevabus
    Anonym (Tveksam) skrev 2012-08-03 02:48:23 följande:
    Easy! Jag är bara orolig för flickan thats all. Jag har hitills skitit i att ta itu med det och det kan jag fortsätta med men samvetet tillåter inte det för det kan ju faktiskt vara allvarligt? Sen så har jag berättat detta till min vännina och hon sa att jag skulle spela in det och det gjorde jag.

    Sen hade jag och mamman förut en relation då vi snackade mycket. Ska inte ens nämna att hon ''förbjöd mig'' för att skaffa barn, inte kan kommunicera alls med oss eller någon annan, och har mutat mig för att jag ska sitta barnvakt medans hon festar, skitit i att hämta sin unge pga att hon är bakis och kan inte kompromissa alls.  Mamman har berättat för mig att hon mår psykiskt dåligt och inte pallar med sin unge, hon har sagt att hon inte pallar att vara mamma längre o blablabla

    Vi har pratat med familjerätten och de säger att detta enbart slutar med en tvist.

    Så vi har bara backat undan hitills. Jag vill inte involvera mig i något som är hennes problem jag känner att det inte har något med mig att göra eftersom jag inte är släkt med henne och det är liksom.. Inte mitt problem

    Men om ett barn far illa så är det väl min plikt som vuxen att iallafall berätta min oro för soc? Nä jag vet inte. 
    Självklart är det din plikt som vuxen. Anmäl hellre en gång för mycket än en för lite.
    There's a difference between speaking your mind and being a judgmental a**hole. Walk the line.
  • Vinterankan

    Ja det är din plikt som vuxen att antingen kämpa för vårdnaden eller göra en anmälan. 

    Visst kan barn säga att föräldrar slår dom. Min dotter har väldigt lätt för att säga att hennes pappa slår henne men jag har ju sett situationerna hon beskriver. Det handlar varje gång om att hon springer runt som en dåre och till slut springer in i honom när han går runt i köket och lagar mat. Då säger hon att pappa har slagit henne vilket jag ju tydligt kan se att han inte gör. En stor skillnad i detta är ju att min dotter älskar sin pappa. Skulle aldrig kalla honom dum eller se ledsen ut när hon pratar om honom (om det inte är så att hon pratar om att hon saknar honom när han inte är hemma). Den sammantagna bilden av det du beskriver är det som är att reagera på tycker jag. 

  • Anonym
    Anonym (Tveksam) skrev 2012-08-03 02:48:23 följande:
    Easy! Jag är bara orolig för flickan thats all. Jag har hitills skitit i att ta itu med det och det kan jag fortsätta med men samvetet tillåter inte det för det kan ju faktiskt vara allvarligt? Sen så har jag berättat detta till min vännina och hon sa att jag skulle spela in det och det gjorde jag.

    Sen hade jag och mamman förut en relation då vi snackade mycket. Ska inte ens nämna att hon ''förbjöd mig'' för att skaffa barn, inte kan kommunicera alls med oss eller någon annan, och har mutat mig för att jag ska sitta barnvakt medans hon festar, skitit i att hämta sin unge pga att hon är bakis och kan inte kompromissa alls.  Mamman har berättat för mig att hon mår psykiskt dåligt och inte pallar med sin unge, hon har sagt att hon inte pallar att vara mamma längre o blablabla

    Vi har pratat med familjerätten och de säger att detta enbart slutar med en tvist.

    Så vi har bara backat undan hitills. Jag vill inte involvera mig i något som är hennes problem jag känner att det inte har något med mig att göra eftersom jag inte är släkt med henne och det är liksom.. Inte mitt problem

    Men om ett barn far illa så är det väl min plikt som vuxen att iallafall berätta min oro för soc? Nä jag vet inte. 
    Varför försöker du spela TS när du inte är det?
    I känsliga står det alltid (Trådstartaren) bredvid nicket.
  • Anonym

    åh du försöker dra igång ytterligare en amäääääääääääl-tråd. jag gissar att du kommer att lyckas men av nicket att döma så gissar jag att du fått kontot raderat, det är därför du försöker spela ts lite senare i tråden med ett helt annat nick.  kan det bli mer uppenbart än såhär vad ditt syfte är. kom tillbaka under trovärdigare förhållanden.

  • Anonym
    Anonym (Tveksam) skrev 2012-08-03 02:48:23 följande:
    Easy! Jag är bara orolig för flickan thats all. Jag har hitills skitit i att ta itu med det och det kan jag fortsätta med men samvetet tillåter inte det för det kan ju faktiskt vara allvarligt? Sen så har jag berättat detta till min vännina och hon sa att jag skulle spela in det och det gjorde jag.

    Sen hade jag och mamman förut en relation då vi snackade mycket. Ska inte ens nämna att hon ''förbjöd mig'' för att skaffa barn, inte kan kommunicera alls med oss eller någon annan, och har mutat mig för att jag ska sitta barnvakt medans hon festar, skitit i att hämta sin unge pga att hon är bakis och kan inte kompromissa alls.  Mamman har berättat för mig att hon mår psykiskt dåligt och inte pallar med sin unge, hon har sagt att hon inte pallar att vara mamma längre o blablabla

    Vi har pratat med familjerätten och de säger att detta enbart slutar med en tvist.

    Så vi har bara backat undan hitills. Jag vill inte involvera mig i något som är hennes problem jag känner att det inte har något med mig att göra eftersom jag inte är släkt med henne och det är liksom.. Inte mitt problem

    Men om ett barn far illa så är det väl min plikt som vuxen att iallafall berätta min oro för soc? Nä jag vet inte. 
    Din erfarenhet av henne är alltså hur hon var 2 år tidigare, innan du tog ihop det med hennes ex?

    Det slutar bara med en tvist om någon av föräldrarna stämmer den andre.
  • Anonym (Tveksam)

    Jag är TS.  Jag kan lika gärna skriva mitt användarnamn på FL tycker bara inte det gör någon skillnad att veta vem jag är? 

    Och typiskt vissa här att säga att det är en typisk ''anmäl tråd'' eller typisk ''är jag gravid?'' tråd

    Brukar läsa mkt här på FL och vad folk än skriver säger ni att det är en typisk blablabla-tråd.

    Jag behövde bara ett par kloka råd, Sen om ni vill ta det med mig på PM för att ni tror att jag fått mitt konto raderat fine by me :) 

  • Anonym (Tveksam)
    Anonym skrev 2012-08-03 09:15:13 följande:
    Din erfarenhet av henne är alltså hur hon var 2 år tidigare, innan du tog ihop det med hennes ex?

    Det slutar bara med en tvist om någon av föräldrarna stämmer den andre.
    Vi har inte pratat sedan maj-juni tror jag. Ja, jag vet att det kommer sluta med en tvist i slutändan så ska jag bara stryka ett streck över detta?
  • Anonym
    Anonym (Tveksam) skrev 2012-08-03 13:28:32 följande:
    Vi har inte pratat sedan maj-juni tror jag. Ja, jag vet att det kommer sluta med en tvist i slutändan så ska jag bara stryka ett streck över detta?



    Du och mamman är vänner och umgås alltså?
  • Flo

    Barn som blir utsatt brukar oftast vara tyst.
    Men eftersom man inte kan dra alla barn över samma kam eller riskera att ett barn far illa ut så tycker jag absolut att du ska kontakta soc! Oavsett om hon inte blir blir slagen så är det inte okej det du beskriver!

    Tveka inte! 

  • Anonym

    För anteckningar över saker som oroar dig med datum och beskrivning på händelsen, då har du mer kött på benen till en anmälan.

    Men självklart måste du reagera!

    lycka till!
     

  • Anonym (Tveksam)

    Det är detta som är kruxet, jag VET inte vad som sker bakom stängda dörrar. Jag har aldrig varit hemma hos henne men jag tycker det verkar lite märkligt att hon frågar mig om vi kan ha barnen i ytterligare EN MÅNAD för att hon inte har pengar till mat men samtidigt går hon runt med en dator för 15 tusen, nyaste kläderna och mobilen och allt. Det e lite märkligt att se henne sådär medans hennes dotter har urslitna kläder som jag sett sedan två år tillbaka, åtsittande utslitna kläder med hål i varenda par. 

    När man konfronterar henne om kläderna är det såna här ursäkter: ''Alla andra barn har inte det.. Alla andra barn gör inte det.. Barn behöver inte nya kläder, jag behöver pengarna till mitt''

    Sen så vet jag ju inte om hon har kläder hemma hos sig eller inte, men av det jag sett så blir man ju chockad.

    Jag vet inte om hon slagit henne eller inte, men det är dottern som säger det (flertal gånger) och alltid är nedstämd när man ens nämner hennes mamma. 

    Och att hon gapskriker på ungen så fort hon ens gör något.

    Flickan litar på mig och pappa för vi behandlar inte henne som ett djur, vi skriker inte utan vi pratar med en normal röst när man inte är arg. Sen så säger flickan att hon inte tycker om mamman för att hon är arg hela tiden, för att hon skriker hela tiden och för att hon slåss.

    Men, sambon tyckte förut när jag pratade om att vi kanske borde ta åtgärder så sa han att vi inte har några bevis alls och vi inte vet hur dom har det igentligen bakom stängda dörrar, vilket är sant eller hur? 

  • Anonym (123)

    Hej,

    Varför får inte pappan träffa sitt barn på flera månader?  Det låter ju inte rätt att han inte får träffa sitt barn. Nu vet jag inte allt som ligger bakom men det låter ju klart värt att ta en strid om med Soc/Familjeärtten? Sitt eget barn ger man ju inte upp på, speciellt inte sedan hon verkar ha det dåligt med sin mamma. Vad kommer flickan att säga när hon växer upp, att ni inte ville ta en strid för hennes rätt att träffa sin pappa?

    Ja, visst kan det stämma att mamman slår henne. Barn hittar på, visst är det så men de säger ju även sanningen lika ofta. Ska vi inte utgår från att de säger som det är, utan alltid slå undan det med att "barn hittar på så mycket"..?
    Vad lär det våra barn? Att fast de berättar att de mår dåligt och att något hemskt händer så säger vi bara "ja, ja vad du hittar på lilla vännen"

    Så mitt råd är att ta ett snack med Soc. om vad du sett och hört och att flickan borde bara hos er mera då hon inte mår bra hos sin mamma.. De ska vara tränade för att kunna ge dig bäst råd att gå vidare. Sedan skulle jag köpa nya kläder som är hela och passar. Behöver inte vara dyrt, köp på andra-hand, tradera eller blocket. Skit i om mamman blir sur, det är hon ju redan.Ta hand om lilltjejen, hon kan inte stå upp för sig själv utan de måste ni vuxna göra!

  • Bevabus
    Anonym (Tveksam) skrev 2012-08-03 13:51:46 följande:
    Det är detta som är kruxet, jag VET inte vad som sker bakom stängda dörrar. Jag har aldrig varit hemma hos henne men jag tycker det verkar lite märkligt att hon frågar mig om vi kan ha barnen i ytterligare EN MÅNAD för att hon inte har pengar till mat men samtidigt går hon runt med en dator för 15 tusen, nyaste kläderna och mobilen och allt. Det e lite märkligt att se henne sådär medans hennes dotter har urslitna kläder som jag sett sedan två år tillbaka, åtsittande utslitna kläder med hål i varenda par. 

    När man konfronterar henne om kläderna är det såna här ursäkter: ''Alla andra barn har inte det.. Alla andra barn gör inte det.. Barn behöver inte nya kläder, jag behöver pengarna till mitt''

    Sen så vet jag ju inte om hon har kläder hemma hos sig eller inte, men av det jag sett så blir man ju chockad.

    Jag vet inte om hon slagit henne eller inte, men det är dottern som säger det (flertal gånger) och alltid är nedstämd när man ens nämner hennes mamma. 

    Och att hon gapskriker på ungen så fort hon ens gör något.

    Flickan litar på mig och pappa för vi behandlar inte henne som ett djur, vi skriker inte utan vi pratar med en normal röst när man inte är arg. Sen så säger flickan att hon inte tycker om mamman för att hon är arg hela tiden, för att hon skriker hela tiden och för att hon slåss.

    Men, sambon tyckte förut när jag pratade om att vi kanske borde ta åtgärder så sa han att vi inte har några bevis alls och vi inte vet hur dom har det igentligen bakom stängda dörrar, vilket är sant eller hur? 
    Oavsett om barnen blir slagna eller inte, så kan det ändå pågå en annan sorts misshandel. Som att de inte får mat eller kläder. Jag tycker det mesta pekar på att soc ska få chansen att göra en utredning. Det betyder inte att dem kommer bli fällda. Och du kan anmäla anonymt. Det här betyder absolut inte att hon kommer förlora sina barn. Soc ger i många fall bara stöd i form av samtalsterapi och hjälper föräldrarna att prioritera barnen bättre. Jag tycker det låter som något som behövs i det här fallet.

    Nu har jag sagt allt jag vill säga, det är upp till dig vad du vill göra TS. Låt dig inte påverkas av alla som tjatar om att det här är en onödig tråd. Bara ignorera.
    There's a difference between speaking your mind and being a judgmental a**hole. Walk the line.
  • smulpaj01

    Hur ofta hade ni flickan tidigare? Varför GÖR ni eller iaf pappan inget utan bara accepterar att inte träffa barnet på så länge?

    Om hon bara äger för små och trasiga kläder så har garanterat förskolan anmält det till soc!

    Du låter lite svartsjuk/avundsjuk på mamman, vilket gör det svårt att ta din oro på allvar...

  • Anonym

    prata med mamman. allt som barn säger är inte sant och det där är vanligt vid tvister. barn vill ha uppmärksamhet.

  • Anonym

    du har en känsla av att mamman kanske brister i sin omsorg över barnet, gör en orosanmälan till soc så får de göra en utredning :)

  • pegga

    Du behöver inte tveka om barnet blir psykiskt misshandlad, för du har ju själv berättat att barnet inte får träffa sin pappa – och bara det är ganska kvalificerad psykisk misshandel, om det inte finns goda skäl till det, vilket du ju själv kan avgöra att det inte gör.

    Nu är det så sorgligt att soc inte kommer att göra ett piss, såtillvida att barnet inte kommer alldeles blåslagen till dagis, och även så kommer det att dra ut i det oändliga innan några insatser dras in.

    Nej, pappan måste ta sitt föräldraansvar och genast gå till tingsrätten och begära förändringar i vårdnad, boende, umgänge, allt efter vad han anser vara lämpligt.

    Umgänget är superviktigt här, för utan pappan har barnet ingen alls, om det nu är så att mamman skulle vara så instabil och olämplig som du befarar.

    Han ska se till att få fingrarna ur arslet och du ska stötta honom i det. 

Svar på tråden Fyraårig säger att hennes mamma slår henne?