Ni som äntligen fått er barn (efter upprepade missfall)...

Flerbarnsmamma 5 och che71 - åh, känner med er och beklagar sååå det ni varit med om! Kan inte ens föreställa mig vilken sorg att behöva gå igenom den sorg som ett missfall innebär och sen dessutom blivit tvungen att gå igenom det igen... :0( Ledsen för er skull! Själv har jag ju "bara" gått igenom mitt första mf nu i vecka 7 men startade tråden just för att jag ville få hopp! Läsa om de som faktiskt inte gett upp och som till sist fick sin skatt! Själv är jag 34 och misstänker skarpt att mina ägg redan börjat bli sämre... Sen utreder vi om jag har lågt progesteron eller om det beror på svag äl.. Har sedan dottern föddes för 2,5 år sedan, haft spottings som tyder på detta... Den gången jag blev gravid nu fick jag inte fullt utslag på äl-Stickan, blev därför mkt förvånad när jag plussade på bim +10! Lyckan varade inte så länge tyvärr och min egen tes är nu att jag kanske släppte ett för dåligt ägg eller att jag misste mitt froster pga att jag slutade med min progesterall kräm för tidigt (då jag inte trodde jag var gravid). Svaret just i denna fråga kommer jag aldrig få, men hoppas så att det kan gå vägen nästa gång! Flerbarnsmamma5 - du har fått till svar att dina mf beror på din ålder... Skulle inte ivf kunna hjälpa dig då? Tänker att de kan hjälpa till att ta ut de bästa äggen? Vet ju inte ens om ni känner att det är aktuellt men en tanke bara?! Che71 - håller tummarna att de hittar en orsak till dina mf och att du kan få hjälp! Själv skall jag nu börja med att äta mer hälsosamt, börja äta b complex samt fortsätta att smörja mig med progesterall vid nästa äl (när den nu kommer igång?!). Håller tummarna för er!

Här finns en fantastisk tråd som hjälpte mig att få min son efter 5 missfall:

www.familjeliv.se/Forum-11-261/m51510686.html
 

Irma - tusen tack för länken! Beklagar dina missfall!!! Men Underbart att höra att du nu fått din skatt! :0)

Jag beklagar så vad ni alla har varit med om. Vet hur fruktansvärt tomt och ledsamt och hopplöst det kan kännas. Men det finns hopp! Vi kämpade i två och ett halvt år innan det slutligen lyckades. Under den tiden blev det tre missed abortions som upptäcktes i v. 9, 14 och 10. Det var en tung period. Utredningen visade ingenting. Hade turen att hitta en underbar läkare som ändå skrev ut progesteron och fragmin till mig, eftersom hon erfarenhetsmässigt har sett att det kan hjälpa. Tog sprutor varje dag under graviditeten och har nu en underbar son på snart två år. Han föddes när jag var 32 år. Jag håller alla tummar och tår att ni snart får era efterlängtade barn! Stor styrkekram

Liss - varmt tack för dina uppmuntrande ord! Beklagar verkligen det du varit med om och blir så varm i hjärtat av att du äntligen fått din så efterlängtade son! :0) Underbart med läkare som lyssnar o tar på allvar! Växer inte på träd! Che71 - min gyn visade sig ha noll förståelse och sympati för min rädsla, oro och magkänsla... Han sa tom att " ivf finns det inte heller ngr garantier för och det är inte alls säkert att det skulle funka för er"... Så sant så men lite hopp och medkänsla hade inte skadat! Får jag ingen hjälp av honom under hösten (om det kommer visa sig att vi behöver hjälp) så byter jag läkare! Om vi så skall bekosta allt själva! Nu menar jag inte att alla skall behöva bekosta utredningar själva etc, men absolut att du inte skall ge dig! Sök överallt, hör dig för efter läkare med mf/fertilitetserfaranhet och ge dig inte! Håller mina tummar o tår!

Beklagar ditt missfall annojb! När jag fick mitt första missfall fick jag reda på hur många i min omgivning, t ex på jobbet, som hade haft just ett missfall. Det är väldigt vanligt och behöver absolut inte betyda något för er nästa graviditet.

Tyvärr finns vi där det upprepar sig gång på gång. Egentligen skulle jag råda dig att inte ta reda på alltför mycket i det här läget även om du har den korta lutealfasen som kanske bör "årgärdas". Hoppas att du förstår vad jag menar, att inte måla fan på väggen redan.

Dock finns gott om det hopp du efterlyser. Irma rekommenderade en mycket bra tråd ovan med många exempel på lyckade graviditeter och vad som lett dit. För mig har de senaste 4 åren innehållit 5 MA, efter att jag fått en son 2004. Nu är jag 39 år och gravid med beräknad nedkomst på lördag! Både för info och stöttning har FL varit guld värt, se även trådarna www.familjeliv.se/Forum-7-137/m63748273.html där barnen just nu kommer i massor och grundtråden www.familjeliv.se/Forum-7-137/m54394166.html.

Stort lycka till!

Måste tillägga att du har en bra inställning till sjukvården. Dåligt bemötande och lågt intresse att hjälpa till är tyvärr väldigt vanligt, även om det förstås finns undantag. Försök att inte bli nedslagen utan sök vidare! Orkar man så är det ju väldigt bra att berätta för vederbörande hur man skulle vilja bli bemött.

Annica P skrev 2012-08-20 10:49:10 följande:

Beklagar ditt missfall annojb! När jag fick mitt första missfall fick jag reda på hur många i min omgivning, t ex på jobbet, som hade haft just ett missfall. Det är väldigt vanligt och behöver absolut inte betyda något för er nästa graviditet.

Tyvärr finns vi där det upprepar sig gång på gång. Egentligen skulle jag råda dig att inte ta reda på alltför mycket i det här läget även om du har den korta lutealfasen som kanske bör "årgärdas". Hoppas att du förstår vad jag menar, att inte måla fan på väggen redan.

Dock finns gott om det hopp du efterlyser. Irma rekommenderade en mycket bra tråd ovan med många exempel på lyckade graviditeter och vad som lett dit. För mig har de senaste 4 åren innehållit 5 MA, efter att jag fått en son 2004. Nu är jag 39 år och gravid med beräknad nedkomst på lördag! Både för info och stöttning har FL varit guld värt, se även trådarna www.familjeliv.se/Forum-7-137/m63748273.html där barnen just nu kommer i massor och grundtråden www.familjeliv.se/Forum-7-137/m54394166.html.

Stort lycka till!

varmt tack Annica P för uppmuntrande ord! :O)
och ja, precis som du skriver, dumt att måla fan på väggen redan!
Min man är positiv, han tycker också att jag är lite för "duktig" på att ta ut alla olyckor i förskott och kanske ta reda på för mkt allt för tidigt.
och han har rätt! skall försöka varva ner och tänka positivt! :O)
men det är inte lätt, är 34 fyllda och känner att tiden springer iväg...

blir så varm i hjärtat att det äntligen gått vägen för dig! ja, för er alla som det gått vägen för! kan bara beundra det hopp, den vilja och den kraft ni har! 
varmt lycka till själv inför kommande bf! håller tummar- o tår att allt går kanon! <3

Så nu är man 41 fyllda..o ingen bebis...inte ens gravid.....
Men jag hoppas att mensen behagar komma snart, så vi kan börja om.
Hoppas missfallsutredningen kan hjälpa oss.

Hej! Tänkte jag kunde bidra med min historia. Har en son på 9 år, kom till utan väntan på naturlig väg. Efter dett fått 7 missfall varav 3 MA. Testat på ivf bara för att maximera chanserna. Efter senaste omgången ivf blev jag gravid på naturlig väg, fått en fullt frisk dotter som är 4 månader. Jag är 42 år. 

Det jag gjort inför sista grav är akupunktur, ätit prednisolon, trombyl, progesteron, vitaminer. Om det hjälpt vette gudarna, det kanske bara var ett sånt där guldägg.