Min 2,5 åring har Självstimulerande beteenden.

Hejsan! Jag kan skriva en roman om min son och allt som händer i vår familj men ska försöka få med det mesta i korta drag. Min son har sedan låg spädbarnsålder varit missnöjd och blev väl först lättare vid 1 år då han lärde sig gå. Han lärde sig många ord snabbt och kunde någon mening redan som 1,5 åring. Han lärde sig springa och hoppa strax därefter och har fortsatt att utvecklas i tal. Han har absolut ögonkontakt men lite selektiv ibland. Lyssnar mest och är uppmärksam om man pratar om hans intressen. Men han söker våra blickar, svarsleenden ibland. Men han har också alltid varit lite inåt i perioder och ibland svårnådd, man får tex ingen kontakt med honom om han är uppe i annat. Rätt länge har han varit viftig( alltid kanske) och kunnat ha svårt att sitta still om han inte är väldigt uppslukad av något. Intresset för andra barn finns men är väl inte extremt. Tvärtom lite blyg i början och tinar upp efter en ganska god stund men han kan leka med barn. Nu för ett tag sen dock så har han blivit väldigt svår att ha med ut. Började för ca 2 v sen Han springer och kastar sig på marken i tid och otid. Jättesvårt att nå, lyssnar inte alls och gör tvärt om. Han väljer numer att vara hemma om han får. Han har också sedan ett tag börjat stoppa saker i munnen, leksaker, filtar kläder, suger på dem och slickar ibland på dem. Sen någon dag går han nu på tå plötsligt, har aldrig gjort innan, men tror inte han har kunnat det innan. Ibland snurrar han i cirkel runt en lyktstolpe t.ex. för att sedan kasta sig på marken. Det här med kasta sig gjorde han ett tag för några månader sen och då varade det i ca 2 veckor. Som att han testar hur det är att trilla. Han har börjat suga på tungan och fingrarna sen någon dag. Han byter ut ord mot läten ibland när han vill något. Och kan ibland ropa ut läten. Gnisslade tänder en dag men inte gjort sen dess. Som sagt mycket egendomligt på kort tid. Och när jag sökt på det på nätet så får jag bara upp en massa skrämmande läsning om plötslig tillbakagång och utvecklingsstörning. Jag blir jätterädd. Jag ser honom som en kille med huvudet på skaft i övrigt. Han är intresserad och frågvis ibland. Kan fantisera mycket om hur han är ett monser och klär ut sig och ska på skoj skrämma oss. Sen säger han, jag är inte farlig mamma:) Har kunnat leka mycket med figurer och bilar motorcyklar mm nu sista dagarna ska gubbarna bara slå ner varandra eller skjuta på varandra. Så spänner han hela kroppen och väser med tungan när han siktar på sina figurer eller oss. Ja nu blev det vist långt iaf. Men vad ska jag tro? Spec om dessa nya självstimulerande beteende och hans sätt att bli helt uppslukad när vi är ute av att springa o stimma. Helt i sin egen värd. Jag är så orolig att han nu ska börja gå tillbaka och bli utvecklingstörd osv.