• mammatilllillal

    Kan en bebis vara "räddningen"?

    Hej! Jag är extremt sugen på ett till barn, har en son på två år! Det blir ju ungefär 3 år mellan dom då och det känns perfekt för mig. Jag och min Sambo (även barnets pappa) Har haft upp och nedgångar i förhållandet, men vi har alltid kommit på rätt bana igen, vi har aldrig flyttat isär, aldrig gjort slut. Men han är rädd att ett till barn blir för mycket och är rädd för att nedgångarna ska ta fart igen. Jag däremot är väldigt sugen på ett syskon till lilla L och tror att ett till barn kan vara "räddningen" för att få oss högst upp på toppen igen! 

    Vad tror ni? Har ni några erfarenheter av detta? Tacksam för svar, Kramar!  

  • Svar på tråden Kan en bebis vara "räddningen"?
  • katalysator

    Som ovanstående skriver: Ett barn kommer inte att rädda ditt förhållande.

    Men...! Om både du och din partner är överrens om att ert nuvarande barn borde ha ett syskon så kan det av helt andra skäl vara värt att köra på ändå. Även om ni splittar så kommer er föräldrarelation aldrig att försvinna, och att gå isär blir inte så mycket krångligare med två barn än med ett. Tycker du att din sambo är en bra pappa så är det värt att satsa på helsyskon, även om förhållandet riskerar att spricka inom de närmaste åren. Det är min lite pragmatiska syn på saken Glad

  • emmy1982
    katalysator skrev 2012-09-12 18:03:48 följande:
    Som ovanstående skriver: Ett barn kommer inte att rädda ditt förhållande.

    Men...! Om både du och din partner är överrens om att ert nuvarande barn borde ha ett syskon så kan det av helt andra skäl vara värt att köra på ändå. Även om ni splittar så kommer er föräldrarelation aldrig att försvinna, och att gå isär blir inte så mycket krångligare med två barn än med ett. Tycker du att din sambo är en bra pappa så är det värt att satsa på helsyskon, även om förhållandet riskerar att spricka inom de närmaste åren. Det är min lite pragmatiska syn på saken Glad

    Vilket egoistiskt sätt att se på saken!! Ska man skaffa barn för att man så gärna vill ha det själv men sen riskera att barnen måste växa upp med skilda försäldrar?? Hoppas du skojar med ditt inlägg. En föräldrarelation kan visst förändras. Visst, man är alltid föräldrar men det betyder ju inte att man kommer överrens! Är det inte bättre att vara nöjd med det man har och ha ett stabilt förhållande?
  • katalysator
    emmy1982 skrev 2012-09-12 18:14:01 följande:

    Vilket egoistiskt sätt att se på saken!! Ska man skaffa barn för att man så gärna vill ha det själv men sen riskera att barnen måste växa upp med skilda försäldrar?? Hoppas du skojar med ditt inlägg. En föräldrarelation kan visst förändras. Visst, man är alltid föräldrar men det betyder ju inte att man kommer överrens! Är det inte bättre att vara nöjd med det man har och ha ett stabilt förhållande?
    Som jag skrev: Om TS och barnets pappa är överrens om att de båda vill ha ett syskon till sitt barn, så kan det vara en bra idé även om det inte räddar förhållandet. Jag tror nämligen inte på att det är barnens fel att ett förhållande spricker. Förhållandet kan man rädda på andra sätt, eller så misslyckas man oavsett vad man gör. På samma sätt kan man även hamna mitt i en skilsmässa även om man trodde att man hade världens mest stabila förhållande.
  • Nyfiken2012

    Jag har märkt att folk ofta skaffar barn el hus som en sista grej att försöka rädda förhållandet, det brukar inte gå så bra. Fixa förhållandet först o skaffa ett till barn sen. Skaffar ni en till nu när det är dåligt blir det nog sista "knuffen" mot slutet av ett förh.

  • emmy1982
    katalysator skrev 2012-09-12 18:20:21 följande:
    Som jag skrev: Om TS och barnets pappa är överrens om att de båda vill ha ett syskon till sitt barn, så kan det vara en bra idé även om det inte räddar förhållandet. Jag tror nämligen inte på att det är barnens fel att ett förhållande spricker. Förhållandet kan man rädda på andra sätt, eller så misslyckas man oavsett vad man gör. På samma sätt kan man även hamna mitt i en skilsmässa även om man trodde att man hade världens mest stabila förhållande.

    Självklart är det inte barnets fel att föräldrar går isär men med allt som kommer med barn så vet de flesta som är föräldrar att det är påfrestande och inte direkt en små rosa moln hela tiden. Och pappan verkar vara rädd för att skada förshållandet, då tycker jag TS är självisk som bara tänker på sig själv och sitt nuvarande barn, att barnet behöver ett syskon.
    Om man har det bra så är det dumt att ändra på det. Gräset är inte grönare på andra sidan!
  • CallGirl

    Bättre då att låta förhållandet bli ännu bättre och vänta ett tag till med att skaffa barn. Att gå från ett till två barn kan vara rätt tufft och det är tuffare för förhållandet att ha två barn än ett barn.

  • Jisa

    Eh, nej. Absolut inte!

    Hur ska sömnbrist, bebisskrik, så gott som noll egentid, utvecklingsfaser och bajsblöjor ge er relation en skjuts?

    Jag förstår att du vill ha ett syskon, men intala dig inte att det kommer rädda er relation. Det kan däremot parterapi eller extra omtanke om varandra göras

  • allis81

    Hej jag trodde inte det skulle vara så stor omställning som det faktiskt var att bli två barns föräldrar. Vår dotter är 4 och vår son tre månader och det var en omställning. Han visade sig ha mjölkprotein allergi och skrek konstant av magont de första två månaderna. Det är tufft att ta sig igenom och vi klarade det bra tack vare ett starkt förhållande mellan oss. Nu äter sonen mat på recept och livet är ljuvligt men det jag menar är att man vet aldrig hur det är eller blir. Jobba med att få en stark och bra relation och överväg syskon efter det tycker jag. Kanske kan ni prata igenom allt på familjerådgivning. Barn förtjänar det bästa och en lycklig mamma och pappa är ju det. Lycka till!

  • Knasbolle333

    Jag och min flickvän var i samma situation. Vinhar två söner på 4 och 3 år men jag har 10 barn dvs jag har barn med andra kvinnor som jag fått även om vi haft ett förhållande... ja vårt förhållande var verkligen inte okej. Vi funderade på samma som du och vi besluta oss för att skaffa en till förra hösten. Vår son kom i Maj i år men redan innan dess gjorde vi slut och jag lever nu tsm med min pojkvän. En bebis räddar inte ens förhållande. Kan göra kanske, men jag tror inte på det så mycket. Bara synd som vissa skriver att ett varn ska behöva leva med skillda föräldrar redan från start. Menmen.


    23 årig pappa till 10 små liv
Svar på tråden Kan en bebis vara "räddningen"?