Pendla ca 7 mil till och från skola varannan vecka. Förlora boendet och vårdnaden pga det?

Varför måste du flytta? Är arbetet i den andra staden? Känns ju mer logiskt att pendla till arbetet i så fall. Eller kan du bosätta dig lite utanför där du vill flytta så att det blir lite kortare?

Nej! Du förlorar inte vårdnaden pga pendla 7 mil. Vad den andre föräldern tycker man ska eller inte göra är inte alltid det som styr framförallt inte pendlandet.

Orkar du och barnen med att pendla varannan vecka så är det väl inga problem?!

Jag och barn flyttade och min mans dotter pendlar 5,5 mil men vårdnaden skulle inte mamman få bara för det, tvärtom, du måste överväga om det är rätt för dig och barnen, om ni klarar av att pendla dessa 7 mil och om det är värt det, etc. tänk på allt hur ser eller hur kommer det se ut på vardagar och helger, arbetstid, ledig tid fritid, barnen kanske vill träffa sina kompisar, fritidsaktiviteter, om de insjuknar på skolan och lämning och hämtning mm. Men har du inga problem med det så är det inga problem och du kan inte bli av med vårdnaden pga detta!

min pojkvän har sin dotter ca 6mil ifrån sig och handlar pendlar utan problem 

Hotar alltså pappan att stämma dig på vårdnad och boende?

Det låter som en normal pendlingstid för en Stockholmare och jag hade det pendlingsavståndet när jag arbetade och hade ett förskolebarn hemma.

Vi pendlar 4 mil enkel resa med bonus på våra veckor, och inte har maken förlorat vårdnaden pga det. Just nu är det snarare mamman som fått bannor av FR för att hon tycker det avståndet är för långt för att ha möjlighet att köra bonus till den aktivitet bonus valt att ha hos oss... trots att vi till och med erbjudit oss att köra ena vägen.

Många i storstäder har 45 minuter till jobbet - man vänjer sig. Bonus älskar tiden i bilen - hon får ensamtid med någon av oss, hon lyssnar på musik och varvar ner. Föredrar det framför 15 minuters cykelväg hem som hon har hos mamma. 

Nej du förlorar inte vårdnaden men att pendla 7 mil enkel väg är knappast bra. Jag gissar att du förlorar varannan veckas boendet utan istället blir varannan helgs förälder.

Det intressanta kanske är hur lång tid detta kommer att a. I Stockholm kan långa sträckor gå väldigt snabbt medan kortare sträckor kan ta hur lång tid som helst. Det är viktigt också om barnet kan åka själv med tex tunnelbana (som i Stockholm) elelr om du måste skjutsa.

Sen handlar det ju också om vad barnet självt vill. Det kan ju bli svårt att ha kompisar hemma hos dig om du bor 7 mil bort. Om ditt barn blir sjukt lär ju inte någon klasskompis komma med läxor precis. Hur ska du göra när ditt barn blir bjuden på kalas osv? Ska du hålla på och skjutsa till aktiviteter 7 mil också? Jag skulle inte låta mitt barn åka 14 mil för att komma hem till er och leka precis.

Allvarligt talat: Det är dags att börja tänka på vad som är bäst för barnet. Är det viktigare för er att det blir rättvist mellan er föräldrar än att ert barn får ett vettigt umgänge med kompisar? Flyttar du så långt bort är det bara en tidsfråga innan du blir varannan helgs förälder... om ens det. När ditt barn blir tonåring kanske barnet hellre vill sova över hos en kompis än åka hem till dig över helgen. 

Jag skulle råda dig att inte flytta.

Fast det är ju stor skillnad på om man som vuxen måste pendla än om man tvingar ett barn att pendla.

Ursäkta OT men det där tycker jag var fult. Spela ut mamman genom att lägga roliga aktiviteter nära er och sen kräva att mamman ska köra dessutom! Smart men mycket fult! tycker jag.

Det är också stor skillnad på om man som vuxen måste pendla än om man tvingar ett barn att pendla.

Det är inte riktigt så det gått till *ler* vi flyttade aktiviteten i två år till att utövas 10 minuter från mamman och 4 mil från oss. Sen tog mamman aldrig dit sin dotter ändå och vi betalade för varje vecka trots att bonus bara var där varannan. Så nu har vi flyttat aktiviteten närmare oss där vi bara behöver betala för varannnan vecka och då påstår mamman att vi gjort det enbart för att djävlas och det är för långt för henne att köra.... Vi kör på våra veckor till de aktiviteter mamman anmält dottern till ( utan makens medgivande) i närheten av henne. Det är ju liksom inte så långt och dottern vill göra det där. Så vi ansträngde oss i två år att göra det enkelt för mamman. Men det hjälpte inte. Och då tyckte FR att hon resonerade galet. Det handlar om 4 mil varannan vecka....

Men hur kan man som förälder välja att flytta så ens egna barn ska behöva pendla 2 gånger om dagen?

Är man förälder tar man ansvar för barn på alla sätt, inte göra det värre för barn.
O hur kan man fråga så små barn om vart dem vill bo? varför tänker ni lasta era problem på barnen?
  

Förstår inte varför du måste flytta och försvåra det för barnen. Att tvinga barnen att spendera två timmar om dagen med att pendla är enligt mig inte okej!

Har en kompis som skilde sig från sin man för drygt tre år sedan och hon valde att flytta till sin hemstad. Drygt en timme från mannen och barnens förskola. Hon räknade med att hon som mamma skulle få ha barnen mest och eftersom de inte börjat skolan ännu (3 och 5 år) kunde de få stanna i förskolan tills det var dags och sen börja i en skola nära henne. Hon hade fel och barnen bor nu främst hos pappa samt går i en skola nära honom. Att pendla med barnen 1 timme enkel resa ansågs inte som "barnens bästa" och hon bor trots det kvar i sin hemstad och har nu endast barnen varannan helg (fredag eftermiddag till måndag morgon) .

Tror det blir skitjobbigt för barnen..mitt ex flyttade 4,5mil..det funkade inte för barnet att ha vv..tidiga mornar och somnade på vägen hem..så sovrytmen blev knäpp. Hur blir det när barnen blir större och inte har fritids..kan de ta sig hem själva..tar det 2h enkel väg med buss osv. Jag tror det blir jättesvårt i längden. Sedan får barnen kompisar runt skolan osv..och inte vill de åka hem till dig då.

Skönt att höra

Lita OT men jag blir lite ledsen på att den här typen av moralpredikningar nästan enbart riktas mot mammor.  När pappor påstår att de måste flyttas så är alla så mycket mer förstående.

Jag tycker absolut att du måste gå vidare och leva ditt eget liv. Man har bara ett liv det gäller att ta vara på det. Ingen har kommunarrest bara för att man har barn. Du kan få en alldeles underbart fin och nära kontakt med dina barn även om du bara ser dem varannan vecka. Du slipper allt vardagstjat och kan ha dem när du ändå är ledig från jobbet. Du får bättre ekonomi på det sättet och har råd att skämma bort dem. Pappan blir den där tråkiga vardagen, du blir den roliga stödpersonen. Helgföräldern är oftast den som vinner stort i längden. Det är så många pappor gör. Klart det måste vara ok för dig som mamma också. 

.... men glöm det där med varannan vecka.

( Oj! Jisses så naivt! Bra exempel! )

jag hade aldrig valt det alternativet om jag hade haft möjlighet att bo kvar. Barnen kommer så småningom vilja umgås mer med sina kompisar som de har i skolan och då kommer det blir krångligt o deras föräldrar kanske inte känner för att åka 14 mil för att hämta och lämna deras barn för att de ska kunna leka med ditt barn.
Dessutom så tror jag i längden att barnen tycker det är jobbigt.

mina barn har 3.5 mil till sin pappa som de åker till varannan helg och när vi tidigare hade 2 ggr/v de var hos honom var de jättetrötta på att åka denna väg.
Dessutom leker barnen väldigt mkt med sina kompisar och när de är hos sin pappa så kan de inte leka med deessa för det är för långt att åka.

jag hade inte valt det. Då hade jag bott kvar o pendlat till jobbet isf.