Hur ger man sina barn verktygen att lyckas i livet?
Har funderat mycket på dehär med uppfostran, arv och miljö. Hur man på bästa sätt ger sina barn verktygen de behöver för att lyckas i livet. Att ovillkorlig kärlek ligger i grunden håller väl de flesta med om men det måste väl ligga mer än så bakom.
Har läst en del om arvets och miljöns betydelse, att om föräldrarna var dåliga i skolan eller är låginkomsttagare för att ta ett exempel, att de barnen ofta följer i samma fotspår. Nu är det ju såklart inte alltid så. Och likadant att om föräldrarna är sportintresserade så är chansen större att barnen blir intresserade och lyckas inom någon sport.
Vi är ganska medelmåttiga, både jag och barnens pappa är uppväxta i en medelsvenssonfamilj med mamma, pappa och syskon. Dock har jag en något mer problematisk barndom med en alkoholiserad pappa, men detta har balanserats upp av en ansvarsfull och kanonbra mamma så menen för mig har blivit hanterbara trots allt även om jag har det något svårare psykiskt på vissa områden. I övrigt funkar jag nog som de flesta andra. Föräldrarna har arbetat men inte varit höginkomsttagare utan som sagt medelmåttor utan någon högre utbildning än högstadiet samt gymnasiekompetens (två av våra föräldrar). Vi har haft det alla andra haft dvs dator, mobil osv. Men vi har heller inte rest massor eller haft några dyra vanor. Barnens pappa gymtränar flera dagar i veckan och prioriterar sin hälsa högt, han äter inga onyttigheter och sådant. Jag är väl godisråttan herself, nej men har väl en något mer slapp syn på dedär. Dock gäller det mig och inte barnen, jag äter sådant när de sover de får knappt något godis och annat utom vid speciella tillfällen eller någon gång då och då. Pappan har medelsvensson jobb som snickare, jag studerar, hoppas på att komma in på förskollärarutbildningen så småningom. Både pappan och jag hade hyfsat lätt för skolan, eller alltså vi fick ju godkänt i allt utan någon större ansträning men ingen av oss har varit någon "plugghäst" eller tyckt att plugga är speciellt roligt.
Vad tror ni om mina barns framtidsutsikter? Går de att förutspå utifrån vad jag berättat här?
Jag hoppas ni förstår att det inte ligger något fullt allvar bakom detta inlägg, är bara nyfiken på vad ni har för åsikter och vad ni tror. Alla vill ju att sina barn ska lyckas i livet. Men vad kan vi egentligen göra mer än att älska dom villkorslöst för att de ska göra det? För mig när jag säger att mina barn ska lyckas i livet betyder det inte en hög inkomst utan att bli trygga personer som inte nöjer sig med mindre än de är värda och har viljan att kämpa för att bli det som vill bli oavsett om det är målare eller VD på något stort företag. Däremot känner jag ju som så att jag vill att de ska lyckas i skolan, för jag vet själv att man har så mycket fler valmöjligheter om man gör bra ifrån sig i skolan. Jag själv blev slapp under gymnasiet (av olika anledningar som jag inte vill ta upp här) och nöjde mig med sämre än jag kunde ha presterat. Det har jag ju fått äta upp i efterhand när jag nu får plugga upp betyg för att kunna bli det jag vill. Hur får man barnen att förstå detta egentligen? Och hur får man dom intresserade av skolan?
När jag var mindre så var det en tjej i min klass, hon var alltid duktig i skolan. Gjorde alltid sina läxor det första hon gjorde hemma, ända från första klass till 9:a (så länge vi gick ihop) så presterade hon alltid bra. Hennes föräldrar läste alltid läxor ihop med henne. Mina föräldrar var lite mer passiva på den fronten, visst förhörde mamma mig när jag bad om det men tror inte de var lika intresserade och involverade som hennes föräldrar. Tror ni det påverkade oss, att hon presterade bättre än mig i skolan för att hon fick mer respons hemifrån med skolarbetet?
Skriv gärna hur ni tror och tänker om detta, mina barn är bara 2 och 4 år ännu, men 4-åringen är jätteintresserad av att lära och man märker redan nu att det är viktigt att visa intresse för henne och uppmuntra henne. Så vad tror ni är allra viktigast för att barnet ska lyckas i skolan och framför allt lyckas i resten av livet? Grunderna läggs ju i barndomen säger dom, så vad kan vi som föräldrar göra för att ge dom bästa möjliga förutsättningar?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-19 14:13
Kan tillägga där om sportintresse, det saknas helt hos mig. Jag rör gärna på mig men sport i sig är inte min grej. Däremot tycker jag det är jätteviktigt med aktiviteter och sport så jag skjutsar ju gärna och stället upp, följer med och tittar och peppar. Jag vill ju absolut att mina barn ska ha intressen och sporta! Jag pushar gärna på för att de ska testa nya saker. Har de då samma förutsättningar att lyckas inom sport som om vi varit superintresserade av någon speciell sport som fotboll exempelvis? Vad tror ni?
