Ni som mått väldigt illa hur påverkades samlivet?

Trots grymt illamående så minskade inte min sexlust faktiskt.

Vi hade inget sex alls. Jag försökte ta initiativ för min sambos skull men han fattade ju att jag egentligen inte ville och då ville inte han heller. Självklart så får man dåligt samvete men samtidigt så är det ju väldigt skönt att veta att man har en sambo som tycker det är viktigt att båda vill ha sex.

Vi passar ofta på när jag inte mår som värst. Har sexlust och så men inte när jag kräker hela tiden. Men när tabletten verkar lite ja då passar vi på. Däremot klarar jag inga kyssar alls :(. Lite trist.

Jag hade också sexlust hela tiden mer eller mindre och kräktes hela graviditeterna. Hade alltid en hink bredvid mig och om det blev avbrott pga kräkningarna så fick vi prova en annan dag istället. Vågar mig inte på fler barn för det.

Förra graviditeten hade vi inte sex nån gång förrän sista veckan innan förlossningen. Jag mådde illa stora delar av graviditeten och hade helt enkelt ingen lust. Efter att bebisen fötts dröjde det nästan ett år innan vi hade sex igen. Visst är det tråkigt, men så är det ibland.

Nu är jag gravid i vecka 17 och vi har inte haft sex sen bebisen blev till. Jag har mått fruktansvärt illa den här gången också, men nu börjar det äntligen lätta och jag kan känna att lusten faktiskt börjar komma tillbaka. Så förhoppningsvis blir det inte celibat i 9 månader den här gången