• Anonym

    gravid med tredje barnet i v19 .Nu tänker han lämna mig :(

    hej har en sambo och vi har 2 barn sen innan . Nu är jag gravid med ett 3e i v19 . Och i fredags släppte han bomben han älskar inte mig längre,vill inte ha nått med barnet att göra. Tål varken mig eller barnen längre ,skriker på alla,irreterad hela tiden sover dåligt, Skaffat sig skulder,spelar,går ut och super.. beter sig som 14 ! Snälla vad ska jag göra? Jag älskar ju honom och vill inte förlora han . Han säger att han blivit såhä pga utav mig ! Tror han e deprimerad .. Han har slitit av sig ringen är iskall ,elak, men ändå tröstar han mig när jag är ledsen, och håller om mig när vi sover ..... vad ska jag göra?

  • Svar på tråden gravid med tredje barnet i v19 .Nu tänker han lämna mig :(
  • Anonym

    hej han fortastter ga ut och traffa sina vanner varje helg och dricker. Nar han ar vaken ar vi inte tillsammans men nar vi sover ,haller han om mig och pussar ,kramar och klappar pa mig. Han sager att han inte alskar mig langre men anda sa visar han kanslor nar han inte tanker pa det sjalv! tror inte han vet vad han vill :( Det har krossar mig ! Forlat for konstig text men skriver fran mob och da funkar tydligen inte a a o :/

  • Anonym (detsamma)

    Hej Ts,

    det är somom jag själv skrivit tråden. Herregud så lika situation vi är i.
    Är oxå gravid i v 19 och har två barn sedan tidigare och blir nu lämnad av min sambo som inte har känslor för mig mer, som vill leva singelliv..göra vad han vill, MEN som hållt om mig alla nätter vi sovit ihop, och gosat med magen, senast en vecka sen saknade han mig och älskade han mig men NU INGENTING!!

    Jag är chockad och fattar ingenting. Tror eller snarare vet att han hamnat i någon sorts kris i livet och att han helt skyller på mig. ALLT är mitt fel. När jag frågar vad jag gjort säger han bara att han inte älskar mig mer. Så med andra ord vet han nog själv inte heller vad han vill eller känner men ändå har han beslutat att lämna mig trots allt vi har byggt upp och planerat ihop.

    Jag och alla nära och kära har fösökt att prata med han men han vägrar. Han vänder alla oss ryggen och umgås bara med småpojkar och super så frt han får chansen. Han är aldrig hemma. Ja han ör totalt förändrad.

    Jag önskar han tog hjälp innan han tog detta slutgiltiga steg för när väl han lämnat mig så är det så..jag bollar inte fram och tillbaka, men är beredd att kämpa för oss nu  medans vi fortfarande kan.

    Hur har det sett ut för er tidigare? Är han totalt förändrad? Jag hoppas för din del såsom min egen att allt löser sig men har svårt att tro det när det kommer till oss tyvärr :( Hjärtat är redan krossat av alla hårda sårande ord såsom : jag gör vad fan jag vill när jag är utanför det här hemmet. O vem jag träffar ska du skita i.

    Ja så ser det ut för en som har det likt dig..

  • Anonym (mamma x 4)

    Jobbig sits. Om han beter sig sådär sk.t - skulle du verkligen VILJA ha honom tibaks som partner???? DET är aningen konstigt tycker jag. Borde väl gå upp en ridå o du SER hur han beter sig o konstatera att han e inget att ha. Hur man klarar sig ensam med tre barn? tja, visst e de jobbigt men det är jobbigt även med en sk.tstövel vuxen där bredvid, ibland är det faktiskt lättare då att vara ensam o VETA att man är det. Jag blev själv ensam med tre barn för många många år sen (ca 12), dom var då 1,2 och 4 år. Med det gick, och idag är jag stolt över att jag fixade det o JAG har uppfostrat tre barn, duktiga jag. Min x var otrogen o jag packade samma vecka hans väska o that´s it. Visste att jag aldrig skulle kunna lita til hundra på honom mera = då va han inget att ha. Det är bara att försöka att pappa-barn relationen ska hålla och är han en ordentlig pappa kommer han nog att vilja det då saker o ting lugnat sig. Är han inte det --- no comments o trist att du inte märkt det ännu o ni har 2 (snart 3) barn tillsammans. Mina barn har o har alltid haft en bra relation med sin pappa. Lycka till, du klarar det.

  • Anonym

    Låter lite så som det var /är för oss fast vi separerade för ett år sedan. Fortfarande är vi i ett ingenmansland.
    Han mår dåligt, har tappat bort sig själv. Det har blivit lite bättre säger han. 
    Han vill att vi ska hitta tillbaka, men när?:/
    Vet inte hur länge man ska orka vänta, känns som det räcker snart.
    Jag tror helt klart att det beror på livskriser, men vad jobbigt det är! 

  • Anonym

    Shit det låter precis som min karl/ex . skönt att inte vara ensam. Han lyssnar inte utan gör som han själv vill. Han ska promt skriva av sig från kontraktet sista december o flytta 1 jan. Lämna mig med dyr hyra el barnomsorg osv som han vet att jag inte har råd,men det skiter han i . Inte hans problem säger han ... och julafton ska han inte fira med oss utan sitta hemma hos sin tragiska bror o supa

  • Anonym

    Hur har det gått?? Har han ändrat sig??Min har spårat helt !!

  • Anonym

    Har han ändrat sig?

  • Hemlig123

    Hur går det för din? Hur långt är du gravid nu?

  • Anonym

    Hej vi har flyttat isär . jag är i v32 :) eller han drog . Han har spårat helt ! Vill inte vara förälder mer övh . Han är ovårdad pinn smal hålögd och grå daskig i huden när man ser han :( Hoppas han inser att vår bebis kommer snart :)

  • Anonym
    Anonym skrev 2013-02-27 09:56:29 följande:
    Hej vi har flyttat isär . jag är i v32 :) eller han drog . Han har spårat helt ! Vill inte vara förälder mer övh . Han är ovårdad pinn smal hålögd och grå daskig i huden när man ser han :( Hoppas han inser att vår bebis kommer snart :)
    Jösses det låter som han är missbrukar eller nåt. Lycka till med allt och hoppas du mår bra trotts allt!
  • Anonym

    Jadu jag vet ingenting längre :( hoppas han vaknar upp och inser vad han håller på med !

  • Anonym (Ännuentill)

    Hej!

    Här är en till som blir lämnad i v.14 med tredje barnet. Min sambo har dock inte spårat, men han har sagt mycket sårande saker och säger med ord att han är ledsen är att det blir såhär men visar överhuvudtaget bara att han är irriterad på mig och vill härifrån. 

    Jag känner att jag vill dö bara.

  • Goneril

    Tråden är gammal; vid det här laget är barnet fött. Jag hoppas att TS fått hjälp och stöd i sin svåra situation och hittat tillbaka till ett stabilt vardagsliv, både för sin egen skull och barnens. Mannen bör ha barnen vv och man får hoppas att han har tagit sitt förnuft till fånga och tar sitt ansvar för barnen, betalar som han ska och engagerar sig för dem.                                                                                                                                                               En fråga som återkommer här och i liknande trådar; var det ett gemensamt beslut att skaffa ett tredje barn eller att skaffa barn överhuvudtaget? Så många tjejer är bekymrade för att partnern inte verkar vilja skaffa barn, eller skjuter det framför sig. Det tolkar jag som att mannen vill vara barnfri och i stort sett leva ungkarlsliv med "inskränkningen" att vara sambo. Det kanske inte heller ligger någon större övertygelse bakom hopflyttandet utan snarare ett ekonomiskt motiv, det blir ju billigare att hyra på det viset och dessutom kanske han kan vältra över det obetalda hemarbetet på kvinnan. Så pass krass är jag, jag ser annorlunda på frågan eftersom jag är barnfri.                                                                                                                                                                 Som barnfri undrar jag varför vissa kvinnor verkar fullständigt besatta av sin barnlängtan. Vissa kan inte umgås med gravida väninnor när de själva desperat väntar på streck på stickan och vissa går omkring och gråter hela dagarna. För den som uppskattar sin frihet är det svårt att förstå dessa reaktioner. Kanske är det så med de "ovilliga männen", de förstår heller inte barnlängtan men går motvilligt med på att skaffa barn för husfridens skull! Sen brister bubblan och då vill de vara ungkarlar igen, egentligen har de alltid velat vara det. Sen är det naturligtvis förkastligt att dra sig undan när barnen redan är ett faktum, de har ju ansvar för de liv de satt till världen även om de var tveksamma och kände sig "pålurade" en barnaskara.                                                                                                                                         En del trådar är ju riktigt sorgliga; vissa ångrar sina barn. Det gäller väl att ha så pass inlevelseförmåga att man fattar att barnet är fjättrat vid en under långa tider, ja hela livet! De stora intressen och hobbies man hade får man lägga åt sidan och karriärsstegen, när den medför mycket övertid, får man också dra ett streck över, ett tag I alla fall. 

  • Minkoppte

    Tänk att när de här männen sviker sina barn och beter sig allmänt vidrigt mot sina partners, då har de helt säkert en kris och kvinnan vänder ut och in på sig för att vara förstående och förlåtande. 


    Dumpa fanskapet istället.

Svar på tråden gravid med tredje barnet i v19 .Nu tänker han lämna mig :(