Efter att ha startat en klagotråd kände jag att det behövs en solskenstråd också! Roliga, gulla saker som våra barn med speciella behov har gjort eller sagt. Berätta era historier!
Haha jag kan komma på hur många saker som helst. Det här med ekotalet tex är jätteskojigt. Det utvecklas för fullt och kan förhoppningsvis användas kommunikativt sen.
Han brukar säga långa ramsor, bland det roligaste jag har hört honom säga är:
aaajj mi ben mi ben mi bee aahh måtte kläka
vilket betyder
aj mitt ben mitt ben, aj jag måste kräkas
Han förstår ju inte vad det betyder och han säger sånt när han bara sitter och har lite tråkigt. Han kommer säkert avslöja en hel del familjehemlisar i framtiden.
Han ekar också: bra gjort, bra gjort och älskling älskling.
Han är jättegosig med mig och reserverad med andra. Men nu har han kommit på en strategi när någon tittar på honom. Han lägger huvudet på sne, kisar med ögonen och siktar. Han håller alltså tummen och pekfingret som en pistol (har äldre syskon som spelar skjutspel). Han kan "skjuta" rakt mot en sköterska för att sedan pussa 10st pussar på mig på varannan kind 
När vi var och skulle anmäla oss i receptionen så kollar receptionisten och säger Förnamn Efternamn stämmer det? Varpå han plockar fram "pistolen" och skjuter henne rakt i fejset.
När jag var liten fick jag en stegräknare i mitt Happy Meal. "Meh, kunde jag inte fått en varvräknare istället?!"
Min lilla kille på snart 5 år (med DS) pratar inte så mycket än,men rätt som det är kommer det klockrena saker ur honom. Bara enstaka ord men dom blir så bra i sammanhanget liksom. Som häromdagen när vi busade lite i sängen på morgonkvisten innan vi klev upp. Då tar A tag i min fot. Så slänger han iväg den samtidigt som han utbrister: ÄCKLIG! och sen asgarvar. Då kan man inte låta bli att skratta :D
Sonen frågar sin pappa: "Vem hämtar mig efter skolan idag?"
Pappan: "Det gör mamma."
Sonen (hissar upp två skeptiska ögonbryn): "Jaha? Kommer FARMOR och hämtar mig?!"
Ja, farmor är ju pappas mamma. "Lär dig att prata korrekt, gubbe!", liksom... :D
Underbar tråd! Viktigt lyfta det positiva också! Min son på nio år som börjat prata mer och mer senaste året sitter med familjen i bilen. Vi möter en bil och min man kommenterar ngt där ordet gubbe finns med. Så utbrister vår son: -pappa är en gubbe! -jaha, tycker du det, sa jag. Är mamma också en gubbe? Sonen skrattar sitt härliga skratt och så säger han - nej... Du är en prinsessa! Dessa överraskande svar är underbara och detta svar värmde mammahjärtat :).
En gång när jag sjöng en sång för en liten raring med ds, där man gjorde tecken för mamma och pappa i texten. Tyvärr hade jag blandat ihop det så att jag gjorde från hakan till pannan för pappa, men det gjorde inte så mycket, för hen valde att göra från näsan till pannan, det såg nästan otroligt gulligt ut! 
min pojk pekar på snövit och säger "mamma":D