Anonym (Peter 46)

Äldre 21 Dec 12:50

51 svar

Män - hur påverkas er lust

av en fru/sambo som inte har lust och som har svårt att prioritera dig och samlivet?

För min del har jag varit väldigt attraherad av min fru sedan 20 år tillbaka. Jag har "drivit" samlivet och velat variera, hitta på nya saker och prata om hur man vill ha det.

Min fru har inte något driv när det gäller sex. Hon kan få orgasm men har svårt att hitta sin lust. Så kan det bli, det har jag full förståelse för men jag tycker man skall försöka göra något åt det men upplever det som vårt samliv har låg prioritet. Vi har gått till sexolog och vi har många gånger bestämt oss för att vi skall jobba med vårt samliv. Hon säger att hon älskar mig men det märks att hon inte tycker det är så intressant med sex. Hon har liksom ingen egen vilja. Vi har sex men det börjar kännas väldigt trist. Vill tillägga att det råder stor jämlikhet d v s jag "hjälper inte till" med hushållet - jag gör min del och lite till.

Jag tappar själv lusten och förmågan har absolut blivit lidande vilket jag kanske inte bara skall skylla på dåligt samliv. Det kan finnas fler orsaker. Det innebär att äktenskapet börjar kännas mindre intressant. Vad är ett äktenskap utan ömsesidig engagemang i samlivet?

Är det detta som händer medelålders par? Hur hanterar ni det?

Anonym (====)

Äldre 22 Dec 12:33

#41

Anonym (Peter 46) skrev 2012-12-22 12:28:28 följande:

Hon säger att hon vill ha mer lust men hon gör väldigt lite åt det. Det är en intressant fråga om hon har mer lust till andra. Jag tror mycket väl det skulle kunna vara så. Jag är inte svartsjuk och hon vet att hon skulle kunna berätta en sådan sak för mig. Det verkar inte som hon ser det som en möjlighet i praktiken.

Nej, det är kanske inte hon tänker på heller, men det kan ju vara så att spänningen mellan er är borta trots att ni älskar varandra. Det kanske inte är det bästa om hon söker efter andra män men kanske mer vad hon vill ha för man och sen är det ju frågan om du kan leva upp till det också? Nu menar jag inte att du ska bli som en annan människa men jag vet själv att min man gett mig väldigt mycket av fel bekräftelse. Jag har inte känt mig speciell trots att han verkligen vill få mig att känna så, det har blivit helt fel, mest för att jag kanske ändrat mig.

Fridafin

Äldre 22 Dec 13:16

#42

Slänger in ett boktips, "vill ha dig" av Esther Perel. Den finns inte på förlaget med svensk översättning längre, tror den heter typ "mating in captivity" (strålande titel, haha) i original. Har läst flera som tipsat om den, och att den är en ögonöppnare. Författaren är psykolog & har arbetat med parrådgivning i två decennier. Enligt henne är paradoxen i fasta förhållanden att kärlek (=total intimitet och ärlighet) tenderar att släcka passionen (som då ska drivas av nyfikenhet och spänning) i många fall. Vet inte om den är till ngn hjälp, ska själv beställa den så får vi se.

Anonym (Peter 46) Trådstartaren

Äldre 22 Dec 23:29

#43

Anonym (====) skrev 2012-12-22 12:33:17 följande:

Nej, det är kanske inte hon tänker på heller, men det kan ju vara så att spänningen mellan er är borta trots att ni älskar varandra. Det kanske inte är det bästa om hon söker efter andra män men kanske mer vad hon vill ha för man och sen är det ju frågan om du kan leva upp till det också? Nu menar jag inte att du ska bli som en annan människa men jag vet själv att min man gett mig väldigt mycket av fel bekräftelse. Jag har inte känt mig speciell trots att han verkligen vill få mig att känna så, det har blivit helt fel, mest för att jag kanske ändrat mig.

Jag är inte så motiverad längre, det är vad det ursprungliga inlägget handlar om. Jag har absolut inte lust att slå knut på mig själv för att eventuellt hjälpa min fru att få lust. Hon måste vilja själv annars har inte jag någon lust. Och har jag inte lust är äktenskapet heller inte så intressant.

Anonym (samma fast inte)

Äldre 22 Dec 23:37

#44

Vi har lite samma problem fast tvärtom - jag vill ha mer sex än maken vill. Vi är också 40 + och har varit tillsammans i 20 år, bara ett barn bor kvar hemma och jag tycker att livet börjar ju om nu!

Maken har inte alls samma lust längre och även om han "ställer upp" en gång/v så är det inte direkt någon passion. Jag erkänner att min lust inte var på topp under småbarnsåren men det är längesedan nu! Potensen sviktar för honom också vilket gör att jag får dåligt samvete - inte kan man väl lämna en livspartner för att "manligheten sviker"?

Det verkar tyvärr inte var särskilt ovanligt för kvinnor i min ålder att ha karlar som inte har så stor sexlust längre, flera vänner har samma problem.

Något bra tips har jag inte till dig tyvärr, TS, jag funderar själv på hur jag ska göra - stanna kvar eller ge upp. Men när man har delat mer än halva livet med varandra är det inte så enkelt heller att ge upp, jag vill verkligen ge maken alla chanser som finns.

Anonym (Peter 46) Trådstartaren

Äldre 23 Dec 13:55

#45

Anonym (samma fast inte) skrev 2012-12-22 23:37:27 följande:

Vi har lite samma problem fast tvärtom - jag vill ha mer sex än maken vill. Vi är också 40 + och har varit tillsammans i 20 år, bara ett barn bor kvar hemma och jag tycker att livet börjar ju om nu!

Maken har inte alls samma lust längre och även om han "ställer upp" en gång/v så är det inte direkt någon passion. Jag erkänner att min lust inte var på topp under småbarnsåren men det är längesedan nu! Potensen sviktar för honom också vilket gör att jag får dåligt samvete - inte kan man väl lämna en livspartner för att "manligheten sviker"?

Det verkar tyvärr inte var särskilt ovanligt för kvinnor i min ålder att ha karlar som inte har så stor sexlust längre, flera vänner har samma problem.

Något bra tips har jag inte till dig tyvärr, TS, jag funderar själv på hur jag ska göra - stanna kvar eller ge upp. Men när man har delat mer än halva livet med varandra är det inte så enkelt heller att ge upp, jag vill verkligen ge maken alla chanser som finns.

Nej, man ger inte upp så lång tid lättvindigt, men man måste nog ställa lite krav. Jag menar inte att man skall kräva sex, det blir liksom ofrivilligt, men man kan kräva ett engagemang. I din mans fall kan det ju vara så att sviktande förmåga minskar lusten, precis som minskad lust kan påverka förmågan.

För sviktande förmåga finns effektiva läkemedel. Jag tycker din man skall prova det innan du lämnar honom för den saken. Det kan göra sexet roligt igen om man inte behöver bekymra sig om erektionen.

Jag vet inte så mycket om ditt äktenskap men generellt; om en partner inte vill göra något åt sin bristande lust/förmåga visar det brist på engagemang för relationen. Den som inte engagerar sig tycker jag förlorat "ensamrätten" till att ha sex med sin man/fru.

Fridafin

Äldre 23 Dec 14:58

#46

Jag är övertygad om att olust beror på ngt, omedvetet eller medvetet. Att bara "inte vara så intresserad" är nog väldigt ovanligt, om vi pratar asexualitet alltså. Men när det har gått långt och den med liten/försvunnen lust ställs mot väggen är det nog lätt att bli defensiv och kräva förståelse. Eftersom det helt enkelt inte känns som ett behov längre. Men min fulla övertygelse är att det finns en lust, den har bara försvunnit (kanske ersatts av något annat, mer lätthanterligt) pga något. Problemet är ju som sagt att ngt gjort att ämnet är så infekterat och jobbigt att den som inte längre känner behovet antagligen skyggar och hoppas att det hela ska försvinna. Du har säkert nämnt det tidigare ts, men har du sagt rakt ut vad du verkligen känner?

Anonym

Äldre 23 Dec 18:48

#47

Anonym (jadu) skrev 2012-12-21 21:56:05 följande:

Jag blir ju inte mer intresserad av sex bara för att min sexlust skulle öka.

Nu tror jag ju inte att du har upplevt hur det är att få ökad sexlust, för det är ju så att om man får ökad sexlust så är ju själva definitionen på det att man vill ha mer sex.

Fast man kan ju undra vad du menar med "intresserad av sex". Om du menar på ett teoretiskt plan, som en sexolog är, så förstår jag dig, men om du menar "intresserad av att ha sex" så kan det inte stämma.

Anonym (Peter 46) Trådstartaren

Äldre 23 Dec 19:43

#48

Fridafin skrev 2012-12-23 14:58:53 följande:

Jag är övertygad om att olust beror på ngt, omedvetet eller medvetet. Att bara "inte vara så intresserad" är nog väldigt ovanligt, om vi pratar asexualitet alltså. Men när det har gått långt och den med liten/försvunnen lust ställs mot väggen är det nog lätt att bli defensiv och kräva förståelse. Eftersom det helt enkelt inte känns som ett behov längre. Men min fulla övertygelse är att det finns en lust, den har bara försvunnit (kanske ersatts av något annat, mer lätthanterligt) pga något. Problemet är ju som sagt att ngt gjort att ämnet är så infekterat och jobbigt att den som inte längre känner behovet antagligen skyggar och hoppas att det hela ska försvinna. Du har säkert nämnt det tidigare ts, men har du sagt rakt ut vad du verkligen känner?

Jadå, jag har sagt hur jag känner det och också varit tydlig med att min lust minskar eftersom jag inte känner att hon vill ha sex. Jag har också sagt att vi inte kommer ha ett bra och varaktigt äktenskap om vi inte går framåt när det gäller samlivet.

Jag tror att du har rätt i att den som inte har lust blir defensiv och kräver förståelse. Absolut kan man förstå men det är också viktigt att den som saknar lust förstår hur det påverkar äktenskapet och att om man inte själv vill engagera sig i sexlivet så kan man inte begära att den andra skall avstå från andra möjligheter att känna sig attraktiv och bekräftad.

Fridafin

Äldre 23 Dec 20:13

#49

Anonym (Peter 46) skrev 2012-12-23 19:43:00 följande:

Jadå, jag har sagt hur jag känner det och också varit tydlig med att min lust minskar eftersom jag inte känner att hon vill ha sex. Jag har också sagt att vi inte kommer ha ett bra och varaktigt äktenskap om vi inte går framåt när det gäller samlivet. Jag tror att du har rätt i att den som inte har lust blir defensiv och kräver förståelse. Absolut kan man förstå men det är också viktigt att den som saknar lust förstår hur det påverkar äktenskapet och att om man inte själv vill engagera sig i sexlivet så kan man inte begära att den andra skall avstå från andra möjligheter att känna sig attraktiv och bekräftad.

Precis! Det är verkligen ett sådant läge det är dags att verkligen lägga korten på bordet & säga precis det du så klokt skrev nu

. Vill inte den andra engagera sig öht så är det svårt att komma någonstans. Jag förstår verkligen hur det tär på den med lust att inte få den bekräftelsen från sin älskade. Det är så konstigt att något så viktigt som sex är så svårt att kommunicera om. Kanske just för att det är så viktigt som det ställer till så mycket?

Anonym (Hane+Hona= bra)

Äldre 23 Dec 23:07

#50

Lust är svårt. Vid har olika bagage från barndomen. Vissa föds i sexuellt likgiltiga familjer utan närhet och då menar jag inte närhet i form av sex mellan barn och vuxen utan den närhet som behövs för att man ska som vuxen våga närma sig det motsatta könet för att man helt enkelt är kåt.

Jag var gift med en kvinna som mycket sällan blev kåt eller som ville utveckla vårt samliv. Vi var också väldigt jämlika.
Alltså jämlikhet i sexualakten fungerar inte. Det är dömt att misslyckas. De flesta kvinnor vill ha en hane/hingst/tjur eller en man som är en jävel på att knulla.
Inte många vågar säga det. När de en gång har hittat en man som just knullar dem som en hane gör så får de vara med om något som de inte vill vara utan.

Jag har pratat med en psykolog om det. Han sa det som jag sa, i sängen ska det inte finnas någon " jämlikhet" av den sorten utan en hane som visar att han vill ha honan och honan ska visa att hon vill bli knullad av hanen.
När det sköna är över så kan man återgå till det politiskt korrekta jämlika förhållandet men håll det borta från sängen.

Fridafin

Äldre 23 Dec 23:14

#51

Anonym (Hane+Hona= bra) skrev 2012-12-23 23:07:38 följande:

Lust är svårt. Vid har olika bagage från barndomen. Vissa föds i sexuellt likgiltiga familjer utan närhet och då menar jag inte närhet i form av sex mellan barn och vuxen utan den närhet som behövs för att man ska som vuxen våga närma sig det motsatta könet för att man helt enkelt är kåt. Jag var gift med en kvinna som mycket sällan blev kåt eller som ville utveckla vårt samliv. Vi var också väldigt jämlika. Alltså jämlikhet i sexualakten fungerar inte. Det är dömt att misslyckas. De flesta kvinnor vill ha en hane/hingst/tjur eller en man som är en jävel på att knulla. Inte många vågar säga det. När de en gång har hittat en man som just knullar dem som en hane gör så får de vara med om något som de inte vill vara utan. Jag har pratat med en psykolog om det. Han sa det som jag sa, i sängen ska det inte finnas någon " jämlikhet" av den sorten utan en hane som visar att han vill ha honan och honan ska visa att hon vill bli knullad av hanen. När det sköna är över så kan man återgå till det politiskt korrekta jämlika förhållandet men håll det borta från sängen.

Jag hör (läser, haha) vad du säger. Men jag hänger inte riktigt med, vad har barndomen med hane- & honapratet att göra? Jag är med på att det inte ska vara jämlikt i sängen, men sen är jag borta

.

Män - hur påverkas er lust

INNEHÅLL