Hej!
Jag och min man ska gå föräldrautbildning inför adoption under vårvintern 2013. Jag tycker att det hade varit kul att ha sällskap av fler blivande föräldrar i samma sits.
Så - ni som precis som vi är i startgroparna inför en (eventuell) adoption - häng gärna på och dela era tankar och erfarenheter!
Kram från mig
elintjejen - så pirrigt det låter med första träffen! Vi ska träffa vår kommun i slutet av mars. Vi fick inte boka in något möte med dom innan vi kommit med på föräldrautbildningen och den ska starta i maj. Sa dom något om hur länge utredningen brukar hålla på?
Hur går det för er andra?! Vi bara väntar och väntar och väntar känns det som. :(
Ja första träffen va lite pirrig. Men kände mig tyvärr mest frustrerad över atr allt ligger i deras hånder. De kan beståmma om vi duger som föråldrar innan vi ens fått försöka... Mötet gick bra. Men oro inför alla moment finns ju. Finns ju trots allt människor som fått avslag...
Appropå hur lång utredning, nej. De sa de inget om. De är individuellt. Skulle chansa på 6 månader med olika intensitet. Men kanske någon annan hört nåt annat? Eller upplevt själva?
Hej!
Jag hoppar in här om det går bra! Vi har precis precis börjat så smått att tänka på adoption. Vi har ivf-försök kvar, men har börjat känna att vi inte orkar med allt för många till. Nu börjar vi därför se oss om efter andra vägar att bli föräldrar. Barn ska vi ha, men på vilket sätt spelar mindre roll.
Det är pirrigt och känns så stort bara med adoptionsvärlden! I tisdags betalade jag köavgift till bfa, eftersom vi tyckte att de hade flest länder som passar oss. I slutet av månaden ska vi också på info-möte hos socialen. Vår handläggare där kändes jättetrevlig på telefon, så det känns bra. Sen ska vi gå kurs. Jag väntar på besked från folkuniversitetet om det blir en kurs till i vår hemstad i vår (misstänker att vi bor nära varann MIMMI). Annars går vi gärna en intensivkurs i Göteborg.
Ha det fint!
Välkommen Fiffig!
Kanon tycker jag att ni går med i en organisation och börjar fundera, även om ni kör fler ivf. Vi har snart ett års kötid, det kändes jättebra att ha när våra ivfer bara misslyckades, och särskilt nu när vi har valt att adoptera i stället.
Det kan nog stämma =) Funderar också på om vi kanske inte syns i morgon???
Så konstigt mitt svar såg ut... Nåväl, nu fattar jag vem du är Mimmi! Så kul, då syns vi ju imorgon! Då kan jag passa på att fråga dig massor Vi har också tittat lite särskilt på Östeuropa, och framförallt Tjeckien och Slovakien. Men vi har ju gott om tid på oss att fundera över länder.
Åh så trött jag blir på denna väntan!!!! HAr ni andra några tips på vad man kan läsa/göra för att få tiden att gå? Finns det något man kan förbereda sig för innan första mötet och föräldrarutbildningen?
Jag kollade på biblioteket i stan och lånade massa böcker där om adoption. Kan också rekommendera Mias hemsida, www.mia.eu
Det är den svenska myndigheten som ansvarar för internationella adoptioner. Och fundera över er hemmiljö, är det något ni vill fixa eller renovera? Ett hembesök från soc kan komma fortare än man tror....
Idag är det dags för sen första delen av vår djupintervju, ska dit nu efter lunch... Lite nervöst, håll tummarna för att det går fint är ni söta!
M2b13 vi är klara med utbildningen och är jättenöjda med den! Det är inte samma överallt, olika som ordnar den, men de ska följa kraven från MIA. Vi har inte haft någon återträff med de andra ännu, men jag hoppas på en under våren!
Hur går det för er?
Tack för ditt svar MIMMI! Vår utbildning börjar ju närma sig nu och det ska bli väldigt roligt att komma igång. Har träffat Familjerätten på informationsmöte nu och det kändes jättebra.
Nu har vi varit på första utbildningen. Så bra! Avslappnat o fint. Bra ledare. Va ingen utbildning kändes de som. Mer som ett forum till för oss!
Jag hoppar in här Vi påbörjar vår föräldrautbildning nu på torsdag den 18/4.
Vi har nyligen varit tvugna att avbryta två graviditeter sent - i v 22 och v 18 - eftersom man hittat en kraftig avvikelse hos våra bebisar som heter Dandy Walkers syndrom. Vi kommer parallellt med föräldrautbildningen och medgivandeutredningen att genomgå en genetisk utredning för att se vad som går snett. Eventuellt kan vi få hjälp att bli gravida via PGD, dvs IVF med embryodiagnostik, men eftersom vi redan har många år med utredningar, inseminationer och IVF bakom oss känns det inte så lockande. Min kropp är trött och sliten - våra själar också.
Viljan att få barn finns dock kvar, starkare än någonsin och det känns som om att adoption mer och mer är det som är rätt väg för oss. Tankarna på adoption har vi haft i flera år, och nu när det senaste året har varit så tungt som det varit känns det skönt att få något positivt att fokusera på! Vi har en frisk biologisk son på 2,5 år sedan innan och vi drömmer om ett syskon till honom. De länder vi hittills lockas av är Ryssland och Kenya men jag antar att det kanske kommer att pendla lite under processen? Vi köar hos BFA och AC.
Åh miss gul, vad ni har fått gå igenom! Jag beklagar verkligen era förluster, måste ha varit fruktansvärt att genomleva =(
Kul iaf att ni är på g med adoption! Kenya lockar här med, men vi har svårt att lösa det praktiskt så jag tror inte att det blir av, men jag tror det är en fantastisk erfarenhet och väldigt bra för barnet!
Hur går det för er andra med utbildning och utredning? Vi har haft vår tredje och sista interjvu nu, nästa steg är att de ska prata med referenterna, sen får vi veta vad de tycker... Sjukt läskigt och spännande!
Kram