• Anonym (var är harmonin?)

    Älskar sambon, men hans barn gillar inte mitt barn

    Var finns harmonin i vårat hem? den är som bortblåst.

    Jag borde ha vetat vad jag gav mig in i, eftersom jag levt i bonusfamilj tidigare.
     Jag vet att det är ingen dans på rosor.

    Jag trodde att jag var beredd, men hur beredd kan man bli? kan man någonsinn bli tillräckligt beredd?

    Vad vill jag med detta inlägg egentligen?
     Kanske mest bara skriva av mig. Jag begär ingen förståelse eller sympati. Jag vet att jag måste göra ett val, att acceptera situationen eller göra en förändring själv. Jag kan inte förvänta mig att andra ska förändra sig.
     Men hur mitt val kommer att bli och vilken förändring jag måste göra det har jag inte kommit fram till ännu, och det känns som jag hamnat i ett mörkt hål och inte tar mig ur.

    Jag älskar min sambo. Jag tycker om hans 3 barn som är 18, 15 och 10 år.
     
    10-åringen  avskyr min 6-åriga pojke. Hon visar det inte bara i handling utan hon även skriker det till honom. Jag känner att jag ger och ger, ställer upp. Ska jag och min son åka och handla så vill hon gärna följa med, men redan innan vi kommit till bilen så börjar hon tjafsa. Skriker och bråkar på min son att han inte får bestämma att han ska sitta fram med mig, trots att hans bilstol är där framme. Så sonen får backa....och jag ser hans sorgsna blick. På affären så ska hon bestämma vilken typ av vara som skall köpas, allt som sonen pekar på är fel!!  Hon ska ha sin vilja igenom. Jag brukar vara helt slut då jag kommer hem att behöva höra på dessa strider.

    Hon sitter vid köksbordet och gör miner och grimaserar åt min son.
     Hon hånar honom för att han inte kan uttala vissa ord rätt. Hon hånar honom för att han inte kan stava. Hon förbjuder honom att vara på nedre plan i huset, där hon bla har sitt rum, medans hon gladeligen gärna går till min sons rum, eller sitter utanför hans dörr för att provocera. Råkar han gå nedanför trappen så sprayar hon hårspray i hans ögon, eller skriker STICK!!! eller vrålar ÅÅÅÅÅ vad jag hatar den där ungen!!! han är så jävla jobbig.
     Jag tycker inte att man skriker så till någon i hemmet. Ingen skriker eller säger så till henne, och jag tror inte hon själv skulle vilja att någon betedde sig så mot henne. Vad är det då som ger henne rätt att uppträda så dag efter dag?
     Min son är ledsen. Han har börjat vakna om nätterna, drömmer mardrömmar så de gångerna måste jag ligga bredvid honom i hans säng.
     Han frågar mig varför hon inte tycker om honom?
     I morse bestämde hon sig för att åka till sin mamma.
     Då jag lämnar sonen på skolan så blir han ledsen så att läraren ser det. Läraren frågar vad det är och min son svarar att bonusdottern inte tycker om honom så därför åker hon hem till sin mamma.

    Jag håller på att gå sönder.

    Om sambon försöker krama eller pussa mig så tränger sig hans dotter emellan, och kramar om sin pappa så att han inte kan närma sig mig. Det är så utstuderat av henne vad hon är ute efter.... Hon vill inte att han ska  krama mig. Jag förstår att det handlar om avundsjuka från hennes sida. Helst skulle hon vilja ha pappa för sig själv.
     

    Jag väljer att backa.
     Jag vet uppriktigt sagt inte hur mycket jag ska orka, då hon avskyr min son, knuffar undan mig från hennes pappa och glädjen och harmonin i vårat hem är som bortblåst.....

    Ville bara skriva av mig, någonstanns.

    Nån fler som har det som mig?
     Men vi ska väl bara svälja, backa, kliva av, annars anses vi väl besvärliga vi bonusmammor.
     Kanske är det enda lösningen, för att min 6-åring ska få må bra. Men det är inget lätt val att göra. Inte då man älskar sin sambo men hans dotter avskyr min son och kanske även mig.
                
             

  • Svar på tråden Älskar sambon, men hans barn gillar inte mitt barn
  • Errol Flynn

    Om du inte står upp för din son TS tycker jag han kan bo hos sin pappa på heltid. Du låter en 10-åring förstöra hans barndom för att vara SNÄLL? Har du tappat all vett och reson? Läs din egen TS en gång till och fråga dig själv varför du inte flippat ur ännu eller flyttat därifrån. Jag har en 6-årig son, hade någon behandlat honom sådär hade hon fått veta att hon lever. Ordentligt.

  • Nape

    1. Om hon inte kan vara trevlig mot sin styvbror i affären (och i bilen från och till) så får hon inte följa med.
    2. Båda väljer tex två varor var.
    3. Sprayar man hårspray på någon annan blir man av med hårsprayen. Och mobilen och veckopengen.
    4. Från och med nu är det din sons bilbarnstol som är placerad fram bredvid dig. Varför? För att du bestämt det.
    5. Det där är allas hem. Han får vistas på vilket plan han vill, herregud!
     
    Ta fighten! Din son förtjänar inte detta. Han är liten och mår redan dåligt, stackars killen.. Sätt ner foten NU! Och pappan ska stötta dig till hundra procent.

    När ni fått ordning på sonen (ägna nu mycket tid åt att bygga upp hans stackars självförtroende) tycker jag ni ska ta tag i flickan. Varför gör hon såhär? Mår hon dåligt? Om skolan har en skolkurator kanske ni kan boka en tid åt henne där, jag har väldigt positiva erfarenheter av "vår" skolkurator.

    Ni har två barn som mår dåligt. Gör något.

  • Anonym (jisses)

    Men herregud, ni är två vuxna som bor under samma tak som barn, det spelar ingen roll vems barnen är det är ni vuxna som bestämmer. 
    Att 10 åringen beter sig sådär är ju för att det går, ingen sätter gränser och säger ifrån.

    När hon vill åka i framsätet, låter du henne göra det då? Trots att sonens stol är där, flyttar du den då till förmån för henne? Varför gör du det isf, du är vuxen du bestämmer! Det är bara att säga nej och antingen får hon sätta sig bak eller hålla sig hemma, hur svårt kan det vara?

    Hon sprayar hårspray i ögonen på pojken, varför får hon behålla hårsprayen. Jag hade tagit den direkt och hon hade fått vara hur förbannad hon ville, så gör man bara inte. Återigen ni vuxna bestämmer.

    Man kan inte bo under samma tak om man som vuxen låter barnen ha bestämmande rätten, sätt ner foten och var vuxen!

    Min sambo är bonuspappa, han bestämmer precis lika mycket över barnen här hemma som vad jag gör, det är vi som är vuxna oavsett vem som är bioförälder. och barnen accepterar det, för de har inte haft något annat val. Det var det första jag sa till honom när vi flyttade ihop att han ska inte mesa sig bara för att det inte är hans barn. Han är vuxen de är barn. Han bestämmer. Det är inte detsamma som att vara elak, även om säkert barnen tycker det ibland, men det tycker de även om mig.

    Sätt ner foten och var vuxen! 

  • Errol Flynn

    Vad händer TS? Har du flyttat? Kängat till ungen?

  • hymafr
    SupersurasunkSara skrev 2013-01-29 18:50:34 följande:
    Jag läste bara TS nu.

    För det första, varför tillåter din sambo att dottern tränger sig emellan? För det andra är det ingen som säger till 10 åringen att man inte beter sig så som hon gör?
    För det tredje varför bestämmer inte DU var barnen ska sitta i bilen?

    Jesus inte konstigt att ungdomar beter sig som de gör idag med såna mesmetoder!

    Håller fullständigt med.

    TS - du är vuxen och den som bestämmer. Ta kontrollen över familjen inte det brakar åt h-e helt. 
  • Gung Ho

    Liksom många andra trådar så faller det tillbaka på mannen.
    Det är han som bjudit in dig i 'sin' familj. Han måste ju då ta en aktivt roll för att få det att funka (låter inte som du känner det stödet). Många av dotterns beteenden är oacceptabla oberoende familjesituation, vissa pga att de är riktade mot dig/din son.

    Det är din man som måste initiera en förändring. Gör han inte det skulle jag iaf undra om det var äkta kärlek. Om sedan dottern iaf inte sköter sig så känner du iaf att ni är två och kan stoppa iaf det dåliga beteendet när det sker.

  • Anonym (Benjamin syrsa)

    Jag tycker synd om din son. Har du pratat med din sambo om detta? säg till honom som det är och starta en lösning.

  • NKmamma

    Håller med om att stå upp för din son och prata med din sambo och försök få honom att förstå allvaret.
    Jag undrar om hon inte "bara" är svartsjuk på att du är tillsammans med hennes pappa och därmed känner sig hotad på något vis.
    En annan sak jag tror är att hon är van att vara yngst och då antagligen få all upptänklig uppmärksamhet.
    Nu är din son yngst och kanske är det också ett hot.
    Din sambo måste ta tag i det här och få henne att lyssna, förstå att hon absolut inte får bete sig såhär.
    Gränsen för vad din son ska behöva tåla är nådd för längesen.

    Hoppas verkligen att ni finner en lösning på problemet.  

  • SupersurasunkSara

    Läste bara TS nu men varför i HELVETE backar du för en 10 åring som inte lärt sig vanligt hyfs!? Du offrar ditt barn för en oförskämd snorunge som absolut inte på några villkors vis bör få följa med på NÅGOT roligt så länge hon beter sig så där.

    Kanske har du svarat på detta tidigare men varför säger inte pappan ifrån när ungen beter sig så? Varför säger DU inte till?

    Låt ditt barn bo hos sin pappa på heltid eller skärp dig!    

  • SupersurasunkSara
    Anonym (var är harmonin?) skrev 2013-01-29 15:47:45 följande:

    Förstår att du får den känslan då du läser mitt inlägg, och faktiskt så känner jag maktlöshet, säger jag till blänger hon bara på mig och de gångerna har jag gode lust att bära ner henne på sitt rum och be henne hålla sig där tills hon kan uppföra sig, men som sagt som bonusmamma så är vägen till att bli utmålad som en elak jävla styvmamma, så fort man säger något som inte passar, dit är det lättare att hamna än att lyckas, och få uppskattning eller bli omtyckt.
    My god. Du bode inte få ha barn så mesig som du är! Om hon mopsar mot dig så måste du säga ifrån fattar du väl? SKIT i om ungen blir grinig och pappans en, "Det är sån hon är" News flash! Hennes beteende är inet önskvärt någonstans! Om hon beter sig så bland vänner blir hon utan, ett sånt beteende kan bara bli älskat av en idiot till förälder.
  • Surgubben

    Varför försvarar du inte ditt barn?

  • Julia1245

    Men usch, din lille pojke blir ju mobbad i hemmet :( vad hemskt. Varför säger ni inte ifrån?

  • Anonym (CL)

    Hur går det TS? Fått nån fason i hemmet?

  • VIDE MI

    Men ts! Vad håller du på med! Sätt gränser! Precis som normala familjer! Oftast så vill gärna de äldre dominera de yngre och då måste man sätta gränser som förälder! Varannan gång får hon sitta fram, hon får turas om på allt med sitt styvsyskon precis som han får göra! Att håna någon från matbordet det får man sluta med eller så får man gå från bordet, ställer man sig so. 10 åring och spruta hårspray i ögonen på en 6 åring så åker den sprayen i soporna! Ni tillåter ju mobbing av pojken! Det är inge mer synd om henne än om honom, båda kommer från spruckna hem och båda ska ha lika värde i familjen. Sedan tycker jag att pappan ska ha ensamtid med sin dotter och du ska ta med dej din son och göra något rolivt bara ni två som hon inte får följa med på, för han precis som henne har rätt till ensamtid med sin mamma! Ryck upp dej nu! Du är bra och dina känslor ska inte kvävas. Samma rätt till båda barn!

  • VIDE MI

    Tillägg! NEJ det är inte ok att gå mellan när ni pussas, det är småbarnsbeteende och ska inte dominera familjen! Hon avgör inte vem som får pussar! Men man behöver ju inte grovhångla framför henne!

Svar på tråden Älskar sambon, men hans barn gillar inte mitt barn