Brukar du låta ditt barn välja om saker som maträtt, kläder och aktiviteter? Berätta gärna om hur det funkar hos er och hur gammalt ditt barn är. Några av svaren kommer vi att använda till en kommande artikel om barn och valmöjligheter. Tack för att du delar med dig!
Mat till helgen, där brukar vi få välja och kolla alla i familjen vad vi känner för, vi har ett barn en dotter på sju år. När det gäller aktivitet så är det ju viktigt att hon får göra nåt hon tycker är kul annars är det rätt meningslöst, så där får hon välja vilken aktivitet hon vill göra, denna termin när hon börjar i skolan blir det en aktivitet och det räcker så får vi se till våren. Klädsel där bestämmer hon och jag kvällen innan och helst vill hon alltid ha klänning men det får hon inte för mig och då brukar vi kompromissa lite så hon också är nöjd. Så vi försöker vara demokratiska i vår familj men hon får inte besluta om allt, men kan få säga vad hon vill ha för mat så får vi se vad det blir just den helgen.
Min man är expert på att ge våra barn (4,5år och 8år) valmöjligheter i princip till allt. Han är snäll och go och menar så väl, men det blir så fel. Jag håller med som några ovanstående skrev att jag ger inte förslag bara för att, men lyssnar mer än gärna om de hellre vill ha den blå tröjan än den röda jag har tagit fram, och de får ta den blå tröjan. Min man frågar vilken frukost de vill ha, vilken mat de vill ha, ska vi cykla eller gå, ska vi gå nu eller sen, ska du sitta där eller där...? Jag menar inte att köra över mina barn men tex frukost: vi är ingen hotellverksamhet som erbjuder frukostbuffé må-sön. Självklart tar jag hänsyn till om någon verkligen har svårt för viss mat, men mina barn äter allt varför då inte bara: "idag får vi gröt och smörgås"? När barnen hela tiden får välja (saker som de inte ens skulle fundera på om min man inte frågade) så blir det ju jättejobbigt när det serveres pasta för de ville hellre ha blodpudding! Att lyssna på barnen och ta hänsyn till deras åsikt - ja - men att hela tiden fråga dom och ge dom val - nej tack!
Men tror ni verkligen att någon låter barnen välja mellan olika alternativ "bara-för-att"? För att de ska lära sig välja? Alltså har man haft en 2,5 åring som precis kommit på att svaret på allt är NEJ, då försöker man ju lite olika alternativ till en smidigare vardag. Och får man på kläderna genom att lägga fram ett par alternativ och låta barnet ta därifrån så är väl det toppen! Sen finns det barn som inte har den enorma integriteten att de behöver tycka till om precis allt (vi har en av varje sort) och då är det så klart bara att njuta av att man kan ställa fram vad som 
Min fyraåring får välja:
- Middagsmaten en gång i veckan, det är hans önskematsdag. :)
-Välja mellan olika alternativ till frukost exempelvis smörgås, gröt eller flingor.
- Till viss del välja kläder, jag ställer ledande frågor exempelvis vilken t-shirt vill du ha, eller vilka shorts vill du ha så att det ändå blir kläder efter väder.
-Ibland får han välja om han vill leka ute eller inne, men minst lika ofta bestämmer jag.
-Sen får han såklart välja på småsaker också som vilken saga vi skall läsa vid nattningen och vilken godnattvisa vi skall sjunga.
Vår pojk är drygt 4 år och jag försöker låta honom välja, på vardagsnivå när hans val kan genomföras. Jag frågar inte "Vad vill du göra nu?" och säger nej till alla förslag utom några jag gillar, utan snarare "Ska vi gå och gunga eller åka till stranden?" eller om vi handlar så bestämmer jag att han får välja vilken slags frukt (eller om vi ska köpa äpplen, vilken sort) vi ska köpa. Jag försöker undvika skenfrågor som "Ska vi åka till affären?" om jag menar att vi SKA fråga.
Brukar du låta ditt barn välja om saker som maträtt, kläder och aktiviteter? Berätta gärna om hur det funkar hos er och hur gammalt ditt barn är. Några av svaren kommer vi att använda till en kommande artikel om barn och valmöjligheter. Tack för att du delar med dig!
Och frågar jag honom om han vill ha pannkakor eller våfflor så gör jag det för att jag vill ha hans åsikt, inte för att han ska bestämma. Alternativen därför att det är de som finns.
Jag tror mycket på att involvera barn i beslut, men ändå veta att vi föräldrar bestämmer i slutändan.
Jag låter min 1,5 åring välja pålägg i affären, vilka strumpor hon ska ha och vilken bok som ska läsas.
Man kan alltid låta barnet vara med och säga sin åsikt gällande mat i helgen t ex, men inte alltid man kan uppfylla det och gällande semester så brukar vi tre lösa det väldigt bra varje år, vi tar med nåt som alla tre vill ha och försöker se om det går att få med på ett eller annat sätt.
ja barnet får vara med och välja utifrån sin ålder och mognad.
Exempelvis vilka kläder han ska ha, men då menar jag inte badbyxor i januari eller overall i juli. Utan vilken långärmad tröja och vilka mjukisbyxor till dagis. Spelar ganska liten roll om de inte matchar perfekt och rent fula kläder med motiv jag har svårt för som dödskallar på en treåring eller dyl köper jag ju inte ens hem.
Maträtt? Ja i bland måste ju såklart även de små få önska sig sin favoriträtt.
Inte varje dag utan när det passar i tid och möjlighet.
Sammanfattningsvis; jag frågar när de finns möjlighet för dem att välja. Annars vore det ju som Kurtans orkester, jag frågar och gör ändå som jag vill 